I resultatet framkom det att ungefär hälften av patienterna redan var hypoterma innan den intraoperativa fasen påbörjades. Även tidigare studier har visat på att patienter blir nedkylda redan innan de kommer in på operationssalen. Det kan därför vara av vikt att vidare forskning görs i den preoperativa fasen. Om
förbättringsområden kartläggs redan i den preoperativa fasen behövs det troligtvis inte lika många förebyggande åtgärder i den intraoperativa och postoperativa fasen.
Referenser
AORN. (2007). Recommended practices for the prevention of unplanned perioperative hypothermia. AORN Journal, 85(5), 972–988. doi:
10.1016/j.aorn.2007.04.015
AORN. (2015). Perioperative Hypothermia. Hämtad 2018-12-30 från
https://www.aorn.org/guidelines/clinical-resources/tool-kits/non-member-tool-kits/prevention-of-perioperative-hypothermia-pph-tool-kit-nonmembers
AORN. (2018). Hypothermia. Hämtad 2018-12-28 från
https://www.aorn.org/education/facility-solutions/periop-mastery-program/periop-mastery-program-courses/hypothermia
Billhult, A. (2017a). Bortfallsanalys och beskrivande statistik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad (s. 265–274). Lund: Studentlitteratur.
Billhult, A. (2017b). Analytisk statistik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod – Från idé till examination inom omvårdnad (s. 275–284). Lund:
Studentlitteratur.
Billhult, A. (2017c). Enkäter. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod –
Från idé till examination inom omvårdnad (s. 121–132). Lund: Studentlitteratur.
Billhult, A. (2017d). Mätinstrument och diagnostiska test. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad (s. 133–
142). Lund: Studentlitteratur.
Blatteis, C. (2012). Age-dependent changes in temperature regulation - a mini review. Gerontology, 58(4), 289–295. doi: 10.1159/000333148
Burger, L., & Fitzpatrick, J. (2009). Prevention of inadvertent perioperative hypothermia. British Journal of Nursing, 18(18), 1114–1119.
Carlson, E. (2017). Etnografi och deltagande observation. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 189–
203). Lund: Studentlitteratur.
Carlström, E., Kvarnström, S., & Sandberg, H. (2013). Teamarbete. I A-K. Edberg, A. Ehrenberg, F. Friberg, L. Wallin, H. Wijk, J. Öhlén (Red.), Omvårdnad på
avancerad nivå - Kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden (s. 63–
101). Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och Vårdande – I teori och praxis. Stockholm: Natur och kultur.
Da Silva, AB., & Peniche Ade, C. (2014). Perioperative hypothermia and incidence of surgical wound infection: A bibliographic study. Einstein, 12(4), 513–517. doi: 10.1590/S1679-45082014RW2398
Duff, J., Walker, K., Edward, KL., Williams, R., & Sutherland-Fraser, S. (2014). Incidence of perioperative inadvertent hypothermia and compliance with
evidence-based recommendations at four Australian hospitals: A retrospective chart audit.
ACORN: The journal of perioperative nursing of Australia, 27(3), 16–23.
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Eriksson, K. (2018). Vårdvetenskap - Vetenskapen om vårdandet om det tidlösa i
tiden. Stockholm: Liber.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och
Kultur.
Giluliano, K., & Hendricks, J. (2017). Inadvertent perioperative hypothermia: Current nursing knowledge. AORN Journal, 105(5), 453-463. doi:
10.1016/j.aorn.2017.03.003
Grainer, A. (2013). Principles of temperature monitoring. Nursing Standard, 27 (50), 48–55.
Hegarty, J., Walsh, E., Burton, A., Murphy, S., O´Gorman, F., & McPolin, G. (2009). Nurses’ knowledge of inadvertent hypothermia. AORN journal, 89(4), 701– 713. doi: 10.1016/j.aorn.2008.09.003.
Ivarsson, B., & Lithner, M. (2012). Perioperativ information till patienter och närstående. I R. Andersson, B. Jeppsson, A. Rydholm (Red.), Kirurgiska sjukdomar (s.123–130). Lund: Studentlitteratur.
Kim, G., Kim, MH,. Lee, S., Choi, SJ., Shin, YH., & Jeong, HJ. (2014). Effect of pre-warmed intravenous fluids on perioperative hypothermia and shivering after ambulatory surgery under monitored anesthesia care. AORN Journal, 100(4), 445– 450. doi: 10.1016/j.aorn.2014.07.011
Kjällström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod – Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Kliniska studier. (2016). Helsingforsdeklarationen. Hämtad 2019-01-03 från
https://www.kliniskastudier.se/for-dig-som-forskar/lagar-och-regler/helsingforsdeklarationen.html
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för
studenter inom hälso-och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Larsson Mauleon, A. (2012). Att vara patient på en operationsavdelning. I S. Almerud Österberg, L. Nordgren (Red.), Akut vård ur ett patientperspektiv (s. 65– 74). Lund: Studentlitteratur.
Lindwall, L., & von Post, I. (2008). Perioperativ vård - att förena teori och praxis. Lund: Studentlitteratur.
Lynch, S., Dixon, J., & Leary, D. (2010). Reducing the Risk of Unplanned Perioperative Hypothermia. AORN Journal, 92 (5), 553–565. doi:
Myklestul Dåvoy, G., Eide, HP., & Hansen, I. (2012). Operationssjukvård
operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin. (u.å). Hypotermi. Hämtad 2019-01-02 från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hypotermi
NICE. (2016). Hypothermia: prevention and management in adults having surgery. Hämtad 2018- 12- 26 från
https://www.nice.org.uk/guidance/cg65/chapter/Recommendations
Odom-Forren, J. (2006). Preventing surgical site infections. Nursing, 36(6), 59–64. Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. Stockholm: Liber. Pilhammar, E. (2016). Etnografi. I B. Höglund Nielsen, M. Granskär (Red.),
Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 57–68). Lund:
Studentlitteratur.
Polit, DF., & Beck, CT. (2012). Nursing research: generating and assessing
evidence for nursing practice. (9.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer
Health/Lippincott Williams & Wiklins.
Pribe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. I M. Henriksson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod (s. 25–42). Lund: Studentlitteratur.
Quality and safety education for nurses. (2019). Qsen Competencies. Hämtad 2019-01-07 från http://qsen.org/competencies/pre-licensure-ksas/
Riksföreningen för anestesi och intensivvård & svensk sjuksköterskeförening. (2012). Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård. Hämtad 2019-
01- 14 från
http://www.aniva.se/wp-content/uploads/2014/12/komp-beskrivning-anestesi.pdf
Riksföreningen för operationssjukvård & svensk sjuksköterskeförening. (2011).
Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot operationssjukvård. Hämtad 2019-
01-07 från http://www.rfop.se/media/1254/kompbeskrivning.pdf
Riksföreningen för operationssjukvård. (2016). Värmd huddesinfektion. Hämtad 2019-01-16 från http://www.rfop.se/media/1847/camilla-wistrand.pdf
Sandberg, H. (2006). Det goda teamet: om teamarbete, arbetsklimat och
samarbetshälsa. Lund: Studentlitteratur.
Sandman, L., & Kjellström. (2018). Etikboken. Lund: Studentlitteratur.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 2019-02-11 från
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Hämtad 19-03-13 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Socialstyrelsen. (2017). Definitionen av patientsäkerhet och vårdskada. Hämtad 2019-01-03 från
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet/definitionen-av-patientsakerhet-och-vardskada
Socialstyrelsen. (2018). Minska risken för vårdrelaterade infektioner, VRI. Hämtad 2019-03-07 från
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/vri-vardrelaterade-infektioner
Spruce, L. (2016). Back to basics: Preventing surgical site infection. ACORN: The
journal of perioperative nursing in australia, 29(3), 13–18.
Steelman, V., Schaapveld, A., Perkhounkova, Y., Reeve, J., & Herring, J. (2017). Conductive skin warming and hypothermia: An observational study. AANA Journal
85(6), 461-468.
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 19-03-07 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Synnove Brekken, R., & Eide, HP. (2012). Preventiva omvårdnadsåtgärder mot hypotermi. I G. Myklestul Dåvoy, HP. Eide, I. Hansen (Red.), Operationssjukvård operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad (s. 233–242). Lund:
Studentlitteratur.
Söderström, Å. (2015). Grunderna i operationssjukvård. Lund: Studentlitteratur. Thomas, J. (2015). Preventing postoperative hypothermia. Pennsylvania nurse,
70(2), 14–20.
Vårdhandboken. (2018). Teamarbete och kommunikation - översikt. Hämtad 2019-01-10 från
https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/samverkan-och-kommunikation/teamarbete-och-kommunikation/oversikt/
Wagner, D. (2010). Patient safety chiller: unplanned perioperative hypothermia.
AORN Journal, 95(5), 567–571. doi: 10.1016/j.aorn.2010.07.013
Wagner, D., Byrne, M., & Kolcaba, K. (2006). Effects of Comfort Warming on Preoperative Patients. AORN Journal, 84(3), 427–436.
doi:10.1016/S0001-2092(06)63920-3
Watson, J. (2018). Inadvertent postoperative hypothermia prevention. Passive versus active warming methods. The journal of perioperative nursing in australia,
31(1), 43–46.
WHO. (2009). Surgical Safety Checklist. Hämtad 2019-01-10 från
http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/44186/9789241598590_eng_Checkli
WHO. (2018). 10 facts on patient safety. Hämtad 2019-01-10 från
https://www.who.int/features/factfiles/patient_safety/en/
Williams, M., Ng, M., & Ashworth, M. (2018). What is incidence of inadvertent hypothermia in eldery hip fracture patients and is this associated with increased redmissions and mortality? Journal of orthopeadics, 15(2), 624–629. doi: 10.1016/j.jor.2018.05.020
Öhrn, A. (2015). Säker vård. I A-K. Edberg, A. Ehrenberg, F. Friberg, L. Wallin, H. Wijk, J. Öhlén (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå - Kärnkompetenser inom
Bilaga I