Detta avsnitt avser att tydliggöra vårt val av teorier. Teorins tre avsnitt utgår från institutionell teori, New Public Management samt tillitsbaserad styrning. Vi vill belysa att Hoods (1991) New Public Management och Bringselius (2018) tillitsbaserade styrning utgår från ett empiriskt fenomen och därmed ej kan likställas med de valda teman inom institutionell teori, utan de befinner sig på olika teoretiska nivåer. New Public Management och tillitsbaserad styrning har framkommit genom empiriska undersökningar men framstår idag som välkända teorier inom den offentliga sektorn.
Trots att den institutionella teorin, NPM och tillitsbaserad styrning befinner sig på olika nivåer anser vi att de tillsammans bidrar med förståelse för hur implementeringen av en ny styrning kan se ut, genom att vi beaktar hur olika styrtrender kan inverka på styrningen.
Det är tack vare detta vi har valt att använda oss av dessa tre olika teorier då de fyller olika funktion i studien och används på olika sätt. Institutionell teori kan därmed hjälpa oss att förstå de senaste styrtrenderna NPM och tillitsbaserad styrning. De båda styrtrenderna är aktuella samt valda utifrån intresset att de bland annat har motsatta grundidéer i flertalet avseenden. Trots vår redogörelse för vår användning av teorin vill vi klargöra att vi är medvetna om att vi kan upplevas som inadekvata genom att vi använder två trender, som kan tolkas som empiriska fenomen uttryckta av Hood (1991) och Bringselius (2018), jämfört med de valda institutionella teorier som har en starkare teoretisk grund.
Vid valet av institutionell teori valde vi den teori vi ansåg relevant för att kunna studera implementeringen av en ny styrning i en kommun. Vi valde att tematisera den institutionella teorin i nio områden för att tydliggöra och belysa de delar vi fann relevanta inom den institutionella teorin. Avsikten är att tydliggöra för läsaren hur dessa olika delar hänger ihop för att öka läsarens förståelse av den valda institutionella teorin. Intentionen är därmed ej att dela upp den institutionella teorin för att använda den som en checklista mot vilka likheter vi kan finna i en kommuns agerande, utan enbart för att tydliggöra och
kunna lyfta fram olika aspekter i en kommuns agerande. Vi inleder med underavsnitt 2.1.1 Synen på organisationer, för att belysa hur organisationer kan ses som socialt konstruerade fenomen. Genom detta underavsnitt belyser vi utifrån institutionell teori varför människor i organisationer agerar som de gör och vad det är som driver dem att ständigt förändras. Därmed hjälper underavsnittet oss att förstå varför en kommun agerar som de gör i ett förändrings- och implementeringsarbete. Vidare behandlar vi den institutionella teorin Isomorfism i underavsnitt 2.1.2 där vi har valt att belysa tre intressanta aspekter som förklarar hur det kommer sig att allt fler organisationer liknar varandra och blir allt mer homogena. Avsnittet är tänkt att öka förståelsen för hur organisationer svarar på sin omgivning. Att studera hur en kommun påverkas av informell och formell press från exempelvis regeringen fann vi högst relevant då en kommun måste följa lagar och ta hänsyn till rättsliga åtaganden. Vidare fann vi intresse i att se om en kommun imiterar andra liknande organisationer de anser framgångsrika samt om organisationens agerande kan förstås genom att anställda har liknande bakgrund och utbildning och därav har liknande uppfattning och tillvägagångssätt i sitt agerande.
Decoupling i underavsnitt 2.1.3 valdes ut då detta är en framstående del i institutionell teori som belyser att organisationer kan agera på olika sätt internt och externt, därmed behöver inte den externa bilden av organisationen stämma överens med vad som sker i praktiken. Detta ansåg vi intressant att undersöka för att se om kommunens förändringsarbete utförs på det sätt som sägs utåt. Vidare valdes Hyckleri i underavsnitt 2.1.4 ut då hyckleri är ett tillvägagångssätt som kan användas för att hantera intressen som strider mot varandra i en organisationen. Vi vill med hjälp av denna teorin försöka förstå om chefer och politiker i en kommun använder sig av hyckleri, för att se om organisationen kompenserar för att beslut ej utförs, genom att kompensera för agerande i motsatt riktning. I följande underavsnitt 2.1.5 Hur och varför reformer och förändringar uppkommer, belyses som förstås av rubriken, uppkomsten av en reform eller förändring.
Detta avsnitt valdes då vi finner det relevant att i vår studie undersöka varför förändringen uppkom och hur den tog sig uttryck. Vi vill med avsnittet gå djupare in på vilka element som driver fram en förändring för att skapa oss grundläggande förståelse till varför förändringar uppkommer. I underavsnitt 2.1.6 Trender eller virus?, valdes trender som teori då vi vill öka förståelsen för om en kommuns rädsla för att bli omodern får den att följa trender för att uppfattas som modern och normal. Då vi har en förförståelse för en av studiens två trender, NPM, som är en relativt ny trend, finner vi det relevant att undersöka om NPM tillsammans med den senaste trenden tillitsbaserad styrning, har
någon inverkan på en kommuns nya styrning. Genom att beakta Røviks (2011) syn på managementidéer som virus ger det oss möjlighet att studera hur långt kommet kommunens förändrings- och implementeringsarbete är och hur djupt rotat det har blivit.
Vidare är underavsnitt 2.1.7 Deltagande och makt, en relevant del av institutionell teori för vår studie då medarbetarnas deltagande är en stor del av ett förändrings- och implementeringsarbete. De anställdas delaktighet avgörs i sin tur av rådande maktförhållanden som avgör vem som har rätt att ha åsikter och påverka implementeringen. I underavsnitt 2.1.8 Implementering behandlas just implementering vilket vi bedömer vara grundläggande eftersom vi studerar just implementeringen av en ny styrning. Enligt teorin kan implementering vara komplext vilket gör det relevant att undersöka hur chefer och politiker i studien uppfattar implementeringen av en ny styrning. I underavsnitt 2.1.9 behandlas Irrationalitet som är en institutionell teori med en intressant synvinkel som handlar om att irrationellt agerande är mer effektivt och funktionellt än rationellt beslutsfattande. För att kunna studera hur en kommun går till väga för att genomföra sina beslut och komma fram till implementering av en ny styrning är det därför av intresse att förstå hur irrationellt beslutsafattande kan te sig.
Vi är medvetna om att det finns olika vägar att gå utöver den institutionella teori vi har valt. Exempelvis har vi valt att ej skriva om institutional logics, trots att det är den senaste forskningsfronten inom institutionell teori (Thornton & Ocasio, 1999). Vi har istället valt att fokusera på andra aspekter av institutionell teori. Vi har valt att fokusera på teoretiker som exempelvis Meyer och Scott (1977) och DiMaggio och Powell (1983) som kompletteras med de modernare nordiska författarna Brunsson och Olsen (1993) och Sahlin-Andersson (1986). På grund av den utrymmes- och tidsram studien har var vi tvungna att göra en avgränsning av vilken relevant institutionell teori studien borde utgå från, utifrån vårt syfte. Vi är dock medvetna om att fler teorier samt forskare hade gagnat studien och gett den en bredare och djupare teoretisk referensram.
3. Metod
I följande kapitel presenteras våra ontologiska och epistemologiska ståndpunkter som har format studien. Därefter följer en redogörelse av studiens upplägg samt
tillvägagångssättet vid insamling av empiriskt material med val av respondenter och analysmetod. Vidare presenteras vår litteratursökning och partiskhet, samt att kvalitetsmåtten trovärdighet och äkthet beaktas. Avslutnignsvis kommer kapitlet att behandla etiska aspekter och förhållningssätt samt individuella bidrag.