Inom vår akademi, IDT, sker framförallt forskning kopplad till industrin eftersom vi har en tradition i teknik. Forskningsämnet Innovation & Design är emellertid tvärvetenskapligt utifrån de tre ingående ämnena. Ett sätt att beskriva skärningspunkten mellan de tre ämnena är genom att definiera den utvecklingsprocess som skär genom alla tre ämnena. Denna utvecklingsprocess intresserar mig och inom ämnet Innovationsledning fördjupar vi oss bl a i organisationens förutsättningar och drivkrafter för innovation. Här tror jag också att mitt teoretiska bidrag kan definieras. Oavsett inriktning på innovation eller verksamhet så finns det något generellt att lära från exemplet Västanfors Västervåla församlings drivkrafter och förutsättningar för innovativt förnyelsearbete. Detta generella berör just reflektionen kring organisationens identitet. Jag menar att församlingen har ett behov att arbeta som en professionell organisation. Jag tänker att man inom den mer ideella sektorn kan förledas tro att man når resultat och utveckling utan ett professionellt arbetssätt. Jämförelsen med hur demokratiskt föreningsarbete bygger på ideella krafter kan vara adekvat i sammanhanget. Idén är en viktig
drivkraft för idéburna organisationer men hur arbetet drivs framåt kan behöva professionella förtecken särskilt om där finns ambitioner att skapa resultat och utveckling. Och kanske särskilt relativt innovativt förnyelsearbete.
TACK!
Därmed vill jag tacka IDT för en lärorik tid under masterprogrammet för Innovation & Design 2011- 2013. Ett särskilt tack till min uppsatshandledare Peter E Johanson samt till akademins
programansvariga lärare Bengt Köping Olsson och Anette Strömberg för de här åren vid akademin. Västerås 15 september 2013
s 49 (58)
8. Källor
Litteratur
Albert, S. & Whetten, D. (1985). Organizational identity. I Cummings, L L. & Staw, B M. (red) Research in organizational behavior, vol 7. Greenwich: JAI Press.
Alvesson, M. (2012). Organisationer, ledning och processer. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion – vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod.
Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, M. & Sveningsson, S. (2008) Förändringsarbete i organisationer – om att utveckla företagskulturer. Stockholm: Liber.
Alvesson, M. & Björkman, I.(1992). Organisationsidentitet och organisationsbyggande – en studie av ett industriföretag. Lund: Studentlitteratur.
Amnå, E. (2006). (red) Civilsamhället Några forskningsfrågor. Stockholm: Riksbankens jubileumsfond i samarbete med Gidlund.
Andreasson, H. (2002). Gripenhet och engagemang : Svenska missionsförbundets identitet speglad genom missionsföreståndarnas predikningar vid generalkonferenserna 1918-1993. Åbo: Åbo akademis förlag.
Ashforth, B. & Mael, F. (1989). Social identity theory and the organization. Academy of management review, 10, pp 837-847.
Aspers, P. (2007). Etnografiska metoder – att förstå och förklara samtiden. Andra upplagan. Liber AB. Bakka, J. F. (2006). Organisationsteori : struktur, kultur, processer. Malmö: Liber.
Berglund, C. (2005). Svenska kyrkan Tro och tradition. Stockholm: Verbum Förlag
Berglund, K., Johannisson, B., & Schwartz, B. (2012). Societal entrepreneurship – positioning, penetrating, promoting. Cheltenham: Edward Elgar Publishing Limited.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Danermark, D., Ekström, M., Jakobsen, L. & Karlsson, J. (2003). Att förklara samhället. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Edgardh, N. (2010). Social agent – a queer role for the church” I Ideström, J. (red) For the sake of the world. Swedish ecclesiology in dialogue with William T. Cavanaugh. pp 65-85. Eugene: Pickwick Publications.
Ekstrand, T. (2002). Folkkyrkans gränser. En teologisk analys av övergången från statskyrka till fri folkkyrka. Stockholm: Verbum 2002.
Erikson, E H (1968). Ungdomens identitetskriser. Stockholm: Natur och kultur.
Gawell, Johannisson & Lundqvist red (2009). Samhällets entreprenörer – en forskarantologi om samhällsentreprenörskap. Andra upplagan. Stockholm: Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling.
Gustafsson Lundberg, J. (2012). Medlem 2010. En teologisk kommentar. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsenhet.
Gustavsson, B. (2004). Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur. Halkier, B. (2010). Fokusgrupper. Malmö: Liber.
s 50 (58) Hansson, P. (2001). Svenska kyrkans organisationskultur. Stockholm: Verbum.
Hansson, P. (1990). Styrning och kultur – en studie om förändringsbetingelser i kyrklig församlingsverksamhet. Uppsala: Universitet.
Hatch, M. J. (2002). Organisationsteori- moderna, symboliska och postmoderna perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Hatch, M. J. & Schultz, M. (2002). The dynamics of organizational identity. Human relations 55: 9898- 1019.
Hegstad, H. (1996). Folkekirke og trosfelleskap. Et kirkesosiologisk og ekklesiologisk grunnproblem belyst gjennom en undersokelse av tre norske lokalmenigheter. Trondheim: Tapir forlag. Hofstede, G. et al (1990). Measuring organizational cultures: A qualitative and quantitative study
across twenty cases. Administrative science Quarterly, 35, pp 286-316.
Håkansson, B. (2001). Vardagens kyrka : Gustaf Wingrens kyrkosyn och folkkyrkans framtid. Lund: Arcus Ideström, J. (2009), Lokal kyrklig identitet- en studie av implicit ecklesiologi med exemplet Svenska kyrkan i Flemingsberg. Skellefteå: Artos & Norma bokförlag.
Ideström, J. (2012). Folkkyrkotanken – innehåll och utmaningar. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsenhet.
Jönhill, J. I. (1997). Samhället som system och dess ekologiska omvärld. En studie i Niklas Luhmanns sociologiska systemteori. Lund: Sociologiska institutionen, Lunds universitet.
Isaksen, S. & Tidd, J. (2006). Meeting the Innovation Challenge – leadership for transformation and growth. Chichester: John Wiley & Sons Ltd.
Linde, S. (2010). Församlingen i granskningssamhället. Lund: Lunds universitet, Socialhögskolan. Martins, E. C. & Terblanche, F. (2003). Building organisational culture that stimulates creativity and
innovation. Emerald Vol 6, 1, pp 64-74.
Persenius, R. (1987). Kyrkans identitet: en studie i kyrkotänkandets profilering inom Svenska kyrkan i ekumeniskt perspektiv, 1937-1952. Stockholm: Verbum.
Pettersson, P. (2000). Kvalitet i livslånga tjänsterelationer – Svenska kyrkan ur tjänsteteoretiskt och religionssociologiskt perspektiv. Stockholm: Verbum Förlag AB.
Sahu, D. K.(1994). The church of north India. A historical and systematic theological inquiry into an ecumenical ecclesiology. Frankfurt am Main: Peter Lang.
Starrin, B. , Larsson, G., Dahlgren, L. & Styrborn, S. (1991). Från upptäckt till presentation – om kvalitativ metod och teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur.
Stromberg, P. G. (1986). Symbols of community: The cultural system of a swedish church. Tucson: The university of Arizona press.
Stålhammar, B. (2002). Kyrkoherdens ledningsvillkor. Stockholm: Verbum förlag.
Svensk Teologisk kvartalsskrift (2000). Proceedings från symposium vid Lunds universitet. 2000, 76/00. Lund.
Thidevall, S. (2003). När kartan inte längre stämmer – Svenska kyrkans församlingar i ett
samtidshistoriskt perspektiv. Diakonivetenskapliga institutets skriftserie nr 5 – 2003. Uppsala. Tidd, J. & Bessant, J. (2009). Managing Innovation: Integrating Technological, Market and
Organizational Change Hoboken: John Wiley & Sons.
s 51 (58) Vikström, B. (2008). Folkkyrka i en postmodern tid – tjänsteproducent i välfärdssamhället eller
engagerande gemenskap? Åbo: Åbo Akademi
von Stamm, B. (2008). Managing innovation, design and creativity. Chichester : Wiley
Weick, K E. (1979). The social psychology of organizing. Andra upplagan. Reading, Mass: Addison- Wesley.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper : om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Wijkström, F. (2012). Civilsamhället i samhällskontraket, en antologi om vad som står på spel. European civil society press.
Öljarstrand, Anneli (2011). Den mångtydiga församlingen: Organisering, roller och relationer i spänningen mellan sekularisering och desekularisering. Östersund.