Teoretiskt och praktiskt bidrag

Studiens teoretiska bidrag är insikten att den modell som Emmanuel m.fl. (1995) utformade som en generell styrmodell även var tillämpningsbar i ett småföretagskontext. Detta bidrar till att framtida studier lättare kan beskriva småföretags användning av ekonomisk information i beslutsprocesser. Det kategoriserande synsättet på uppföljning (spontan-, behovsstyrd- och regelbunden uppföljning) kan bidra med bättre förståelse vid fortsatta studier. Eftersom de olika uppföljningstyperna verkar ske med olika syften och påverkas av olika faktorer så kan synsättet leda till mer tillförlitliga studier då forskaren vet vilken typ av uppföljning de undersöker.

Slutligen så tyder studien på att en ny modernare IT-miljö kan leda till ökad användning av ekonomisk information för uppföljning i småföretag, den kan dock inte generalisera om detta faktiskt har skett.

Studiens praktiska bidrag är att ingen av intervjusubjekten upplever att redovisningssystemen har funktioner som hjälper dem att ta bättre beslut eller underlättar tolkningen av den ekonomiska informationen. Utvecklarnas vision för redovisningssystemen var att personer utan bakgrund inom redovisning skulle kunna utföra arbetet självständigt. Med tanke på att Sofie fortfarande ringer sin revisor vid tillfälle och att Simon beskriver redovisningen som en akilleshäl som ingen vill ta tag i så verkar det finnas utrymme för att förbättra redovisningssystemen ytterligare.

31 6.2.2 Förslag på vidare forskning

Det har skett en utveckling inom mobilapplikationer och molnbaserade redovisningssystem som förbättrat åtkomsten av ekonomisk information. Idag finns det inte många studier som visar hur dessa används i småföretag. Därför ges förslag på vidare forskning att med en kvalitativ undersökning beskriva användandet av olika sorters mobila redovisningssystem med koppling till IT-utvecklingen. En sådan studie bör underlätta operationalisering vid bredare kvantitativa uppföljningsstudier.

Vidare föreslås en kvantitativ studie med syfte att undersöka om föreliggande studies slutsatser rörande uppföljning och ökad frekvens går att generalisera. Slutligen föreslås studier med syfte att undersöka huruvida ökad spontan uppföljning leder till bättre beslut och prestationer då den används implicit vid beslut.

REFERENSLISTA

Arbnor, I., & Bjerke, B. (2009). Methodology For Creating Business Knowledge 3rd Edition.

London: SAGE Publications Ltd.

Bayraktar, D., & Gözlü, S. (1994). A knowledge-based expert system for technology aquisition in small and medium scale manufacturing organizations. Computers & Industrial Engineering, 285–288.

Bergström, I., & Lumsden, M. (1993). Ekonomisystem i mindre företag. Luleå: Högskolan i Luleå.

Bressler, L. A., & Bressler, M. S. (den 01 Juni 2006). How entrepreneurs choose and use accounting information systems: it isn't what you think. Strategic Finance.

Bryman, A., & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber AB.

Busenitz, L. W., & Barney, J. B. (1997). Differences between entrepreneurs and managers in large organizations: Biases and heuristics in strategic decision-making. Journal of Business Venturing, 12(1), 9–30.

Charles, V. M., Groves, K. S., Paik, Y., & Kindler, Y. (2007). Understanding and Measuring Linear-NonLinear Thinking Style for Enhanced Management Education and Professional Practice. Academy of Management Learning & Education, 167–185.

Eamonn, R. (2012). Accounting software: Past, Present and Future. Accountancy SA, 18-24.

Ekonomifakta. (den 6 September 2010). Småföretagslandet Sverige. Hämtat från Ekonomifakta:

http://www.ekonomifakta.se/sv/Artiklar/2010/September/Smaforetagslandet-Sverige/

Ekonomifakta. (den 30 November 2013). Ekonomifakta.se. Hämtat från

European Commision. (den 25 April 2014). Fact and figures about the EU´s Small and Medium

Enterprise (SME). Hämtat från ec.europa.se:

http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sme/facts-figures-analysis/index_en.htm

Ferguson, C., & Seow, P.-S. (2011). Accounting information systems research over the past decade: Past and future trends. Accounting & Finance, 235–251.

Fortnox Aktiebolag. (den 23 Maj 2014). Fortnox. Hämtat från http://www.fortnox.se

Gänswein, W. (2011). Effectiveness of Information Use for Strategic Decision Makin.

Frankfurt: Deutsche NationalBibliothek.

Ghasemi, M., Shafeiepour, V., Aslani, M., & Barvayeh, E. (2011). The impact of Information Technology (IT) on modern accounting systems. Procedia - Social and Behavioral Sciences Vol 28, 112-116.

Grönlund, A., Tagesson, T., & Öhman, P. (2013). Principbaserad redovisning (5 uppl.). Lund:

Studentlitteratur AB.

Grubisic, I. (2014). ERP in clouds or still below. Journal of Systems and Information, 16(1), 62–76.

Halabi, A. K., Barret, R., & Dyt, R. (2010). Understanding financial information used to assess small firm performance: An Australian qualitative study. Qualitative Research in Accounting & Management, 163–179.

Ismail, N. A., & King, M. (2005). Firm Performance and AIS alignment in Malaysian SMEs.

International Journal of Accounting Information Systems, 241-259.

Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? - om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.

Langley, A. (1990). Patterns in the Use of Formal Analysis in Strategic Decisions. Organization Studies.

Lööf, A. (den 11 Oktober 2012). Regeringen.se. Hämtat från http://www.regeringen.se/sb/d/15829/a/201382

McGuire, J. (1976). The Small Enterprise in Economics and Organization Theory. Journal of Contemporary Business, 115–138.

Mintzberg, H. (1973). Strategy-Making in Three Modes. California Management Review Vol 16, 44-53.

Raymond, L. (1984). Information Systems and the Specificity of Small Business. Journal of Small Business and Entrepreneurship, 26–42.

Raymond, L., & Magnenat-Thalmann, N. (1982). Information Systems in Small Business: Are They Used in Managerial Decisions? American Journal of Small Business, 6(4), 20–26.

Rice, G. H., & Hamilton, R. E. (1979). Decision Theory And The Small Businessman.

American Journal of Small Business, 1–9.

Shields, J. (2010). Small Business Use of Management Accounting Reports. Small Business Institute Annual conference. St Petersburg, Florida: Small Business Institute.

Sian, S., & Roberts, C. (2009). UK small owner-managed businesses: accounting and financial reporting need. Journal of Small Business and Enterprise Development, 289–305.

Simon, H. A., Guetzkow, H., Kozmetsky, G., & Tyndall, G. (1954). Centralization and decentralization in organizing the controllers department. New York: The Controllership Foundation.

Socea, A.-D. (2012). Managerial decision-making and financial accounting information. 8th International Strategic Management Conference, (ss. 47-55).

Soudani, S. (2012). The Usefulness of Accounting Information System for Effective Organizational Performance. International Journal of Economics and Finance, 136–

145.

Tang, F., Hess, T. J., Valacich, J. S., & Sweeney, J. T. (2014). The Effects of Visualization and Interactivity on Calibration in Financial Decision-Making. Behavioral Research in Accounting, 26(1), 22–58.

Thorén, B. (1995). Användning av information vid ekonomisk styrning. Stockholm:

Handelshögskolan i Stockholm.

Thunholm, P. (2004). Decision-making style: habit, style or both? Personality and Individual Differences, 931-944.

Van Auken, H. (2005). A Model of Small Firm Acquisition Decisions. International Entrepreneurship and Management Journal, 335–352.

Van Auken, H., & Carraher, S. (2013). The use of financial statements for decision making by small firms. Journal of Small Business & Entrepreneurship, 26(3), 323–336.

Visma. (den 7 April 2014). Vismaspcs. Hämtat från

http://www.vismaspcs.se/produkter/bokforingsprogram/visma-eget-aktiebolag

Welsh, J. A., & White, J. F. (1981). A Small Business is Not a Little Big Business. Harvard Business review.

Bilaga 1: INTERVJUGUIDEN

Företag, Namn, Position, Bakgrund

Hur insamlas och sammanställs ekonomisk/ekonomisk information.?

 Använder ni ett redovisningssystem/bokföringssystem (exempelvis Visma Spcs eller liknande för bokföring)?

 Tenderar ni att samla in data från informella källor (t.ex. samtal med kollegor) eller att hämta formell information från ett redovisningssystem (t.ex. en utskrift av en

resultatrapport)?

Vilken ekonomisk information använder ni och hur ofta (ungefär) använder ni den?

Några exempel:

 Kassaflödesanalys, Resultaträkning, Balansräkning

 Prognoser på: Likviditet, Resultat

Har ni tillgång till ekonomisk information som ni inte använder er av?

 Om ”Ja”: Vilken informationen är det och varför används den inte?

Saknar ni någon information som ni vill använda er av?

 Om "ja": vilken information och hur skulle den användas?

Hur tolkas ekonomisk informationen av er/dig (i er verksamhet)?

 Upplevs den som lättförstådd?

 Känner ni er bekväm med att tolka och förlita er på denna information?

 Vad föredrar ni; bilder och grafer eller ”råare” siffermaterial (t.ex. tabeller) som ni sedan själva kan kombinera (t.ex. i Excel) för att visa en viss information eller samband.

 Skulle du beskriva tolkningen av informationen noggrann och systematisk eller är det en mer intuitiv process där den ska ge en övergripande känsla om företagets situation eller en viss aktivitet?

Vilken roll spelar ekonomisk information vid strategiutformning och beslutsfattande?

 Kan ni beskriva processen att ta fram information, vad ni tycker om informationens kvalitet, användbarhet vid beslut och huruvida ni känner er bekväm med att tolka informationen.

 Använder ni mest information från redovisningssystemet (formell) eller från informella källor (personlig kontakt osv)?

 Bekräftelse för beslut

 Informationsgrund för att ta beslut

 Övertyga andra och styrka ett beslut i förhandlingsprocessen

 Kassaflöden för att planera likviditeten.

Hur upplever ni att ett användande av ett datoriserat redovisningsprogram påverkar ditt användande av ekonomisk information för att ta beslut?

exempel:

 Upplever ni att ditt redovisningssystem på något sätt hjälper dig att tolka den ekonomiska information eller kanske hjälper er att förstå hur ni ska agera baserat på tillgänglig information?

Bilaga 2: FÖRETAGSTERMOMETERN

Figur 3: Företagstermometern i Visma administration (hämtad från Visma.se)