Teoridiskussion

I studiens resultatanalys har teorierna om stigmatisering, skam och skuld och det teoretiska begreppet motivationsarbete använts. Det framkommer i resultatanalysen att

motivationsarbete och motivation är ett sätt att få en fördjupad inblick i verksamheters, professionellas och myndigheters ansvar och motivation och arbete för att bemöta ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och sexuella övergrepp. Resultatet visar att det brister i vägledning, inhämtning av kunskap och att ge rätt stöd. Detta kan ses utifrån att deltagarna har en medvetenhet om sina egna, och verksamhetens brister. Deltagarna har även en medvetenhet om att de hade gett ett bättre stöd till ungdomarna med intellektuell funktionsnedsättning om de professionella fått vägledning och mer kunskap från verksamheterna de är verksamma i. Utifrån det teoretiska begreppet motivationsarbete behöver den professionella verktyg som riktlinjer, manualer och kunskap för att ge rätt stöd och för att främja ungdomens vardag och hälsa. Begreppet motivationsarbete har hjälpt studien att få en fördjupad inblick i vilken betydelse den professionellas arbete har för att ge rätt stöd till ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Detta för att förebygga och motverka att sexuella övergrepp sker. Den professionellas motivation i sitt arbete med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning påverkas utifrån den professionellas egna intresse för stöd och behandling, sexualitet och relationer eller inhämtning av kunskap. Detta påverkar huruvida ungdomen med intellektuell funktionsnedsättning som blivit utsatt för sexuellt övergrepp får ett bra eller ett dåligt stöd från den professionella.

Goffmans teori om stigma har analyserats utifrån vad deltagarna berättat om omgivningens syn på ungdomarna med intellektuell funktionsnedsättning och sexuella övergrepp, offer som såväl förövare. Teorin om stigma är en central teori som har bidragit till en förståelse av olika perspektiv utifrån professionellas perspektiv på ungdomarnas situation. Till exempel uppstår stigma hos offer och förövare, vilket har framgått i resultatet då deltagarna har diskuterat detta. Stigmat som uppmärksammats av en deltagare handlar delvis om omgivningens negativa attityd och negativa synsätt mot ungdomarna som begått sexuellt övergrepp. Detta stigma var riktat mot ungdomarna, men påtalades till de professionella. Deltagaren som diskuterade detta i resultatet förklarade att detta är en anledning till att ungdomarna inte alltid har kännedom om sitt eget stigma, men att de professionella är medvetna om det. Teorin om stigma har bidragit till en förståelse om att stigma kan motverkas med hjälp av den

professionellas vägledning och stöttning, detta genom att den professionella är ”den vise”. Teorin om skam och skuld av Scheff har tillämpats i analysen utifrån hur deltagarna pratar om vad ungdomarna känner i de sammanhang de upplevt känslan skam. De har bland annat känt skam utifrån samhällets normer och värderingar. Scheff beskriver att skam och skuld är

känslor som behöver accepteras av sig själv, vilket framgår i deltagares berättelser. Deltagare berättar att känslan skam är något som de arbetar med att ta fram hos ungdomen som har begått övergreppet, eftersom den känslan behöver finnas hos förövaren och inte offret. Teorierna om stigma och skam och det teoretiska begreppet motivationsarbete har gett en förståelse för studiens empiri och varit avgörande för studiens resultat. Det diskuterades mellan oss författare om det fanns andra teorier som hade varit mer relevanta för studien. De valda teorierna och det teoretiska begreppet ansågs som mest centrala för studiens empiri, då de kunde spegla resultatet och användas genomgående utifrån olika perspektiv.

7.3 Vidare forskning

I denna del redovisas det vilka behov som identifierats i resultatdiskussion och varför det behövs framtida forskning inom ämnet.

Under studiens process har det identifierats flera kunskapsluckor för vidare forskning. Vårt resultat har uppmärksammat att det finns brister i svenska myndigheters ansvarsfördelning när det gäller ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och sexuella övergrepp. Det framgår i resultatet att socialtjänst har svårt att bemöta ungdomar med intellektuell

funktionsnedsättning som har begått ett sexuellt övergrepp och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning som blivit utsatta för sexuellt övergrepp. Det som uppmärksammades var att socialtjänsten i en del kommuner i Sverige inte vill prata om sexuella övergrepp och lägger över ansvaret på andra aktörer som inte har det som huvudansvar. På grund av dessa faktorer kan det finnas en större risk för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning att falla mellan stolarna. Därför kan det behövas mer forskning om detta område för att få en större inblick i det bristfällande arbetet och därav utveckla tydligare ansvarsområden. Ytterligare studier är nödvändiga för att undersöka Polismyndighets arbete i att bemöta ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och sexuella övergrepp. Baserat på studiens resultat är det av stor vikt att Polismyndighet får en gedigen kunskap om diagnoser, som intellektuell funktionsnedsättning och hur man bemöter denna målgrupp. Detta för att undvika misstro och öka tilliten för båda parter. Kunskapen om diagnosen och bemötandet kan också underlätta processen i förhör och stödsamtal för att motverka att ärenden om sexuella

övergrepp läggs ner.

En annan kunskapslucka för vidare forskning uppmärksammades i studiens resultat, vilket var att flera verksamheter och professionella saknar kunskap om sexuella övergrepp. Detta kan grunda sig i att det finns brister i rutiner för verksamheter i fall om sexuella övergrepp och intellektuell funktionsnedsättning. Det som framgår i resultatet handlar om en osäkerhet i frågor om sexuella övergrepp och att det kan leda till att personliga värderingar styr ens arbetssätt. Om verksamheter hade haft tydliga riktlinjer och rutiner hade de kunnat vara förberedda och trygga i att bemöta ungdomarna med intellektuell funktionsnedsättning och sexuella övergrepp. Det kan också tänkas att det skulle kunna leda till fler anmälningar och att dessa ungdomar får rätt stöd i tidigt skede. Verksamheter som arbetar utifrån tydliga riktlinjer och rutiner skulle kunna leda till att förebygga att sexuella övergrepp sker. Detta eftersom de kan tänkas ha god kännedom om riskfaktorer och kunna identifiera om synliga symtom på övergrepp. Ytterligare studier som undersöker brister i rutiner, riktlinjer och manualer inom verksamheter som arbetar med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning, kan bidra till att verksamheter kan utveckla ett bättre arbetssystem för stöd och förhållningssätt. Därför är detta ett viktigt ämne att undersöka närmare för framtida forskning.

8. REFERENSER

Bergman Blix S, (2013) Arlie Russell Hochschild. I: Stenberg H, Isenberg B, (Red.)

Relationell socialpsykologi: klassiska och samtida teorier (1 upplaga). Stockholm, Liber AB.

Braun V, Clarke V, (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, Vol. 3, 77-101.

Brottsbalken, 1962:700.

Brottsförebyggande rådet, (u.å.) Våldtäkt och sexualbrott. >https://www.bra.se/< HTML (2021-03-29)

Bryman A, (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm, Liber AB.

Dahlgren L, Starrin B, (2004) Emotioner, vardagsliv och samhälle – En introduktion till emotionssociologi. Malmö, Författaren och Liber AB.

Eidensten M, (2018) Blunda inte!: att förebygga sexuella övergrepp. Stockholm, Gothia fortbildning.

Fraser-Barbour E F, (2018) On the ground insights from disability professionals supporting people with intellectual disability who have experienced sexual violence.

The Journal of Adult Protection, Vol. 20. 207-220.

Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, (2015) Sammanfattande slutsatser och rekommendationer avseende Sveriges femte periodiska rapport. >https://www.regeringen.se/< PDF (2021-03-12)

Forsman B, (1997) Forskningsetik - en introduktion. Lund, Studentlitteratur AB.

Goffman E, (2020) Stigma - den stämplades roll och identitet. Lund, Studentlitteratur AB. Granlund M, Göransson K, (2011) Utvecklingsstörning. I: Söderman L, Antonson S (Red.) Nya Omsorgsboken (Femte upplagan) Malmö, Liber AB.

Grände J, Lundström Mattsson Å, Nyman M, Åkerman I, (2009) Men fråga mig bara. Stockholm, Stiftelsen Allmänna barnhuset.

Jenner H, (2004) Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. >https://www.skolverket.se/<PDF (2021-04-01)

Justitiedepartementet, KOM (2020:607) EU-strategi för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn. >https://data.riksdagen.se/< HTML (2021-04-02)

Kildahl A N, Helverschou B S, Oddli H W, (2020) Clinicians' retrospective perceptions of failure to detect sexual abuse in a young man with autism and mild intellectual disability. Journal of Intellectual & Developmental Disability, Vol. 45, 194-202.

Lag om etikprövning av forskning som avser människor, 2003:460. Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, 2018:1197. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387.

Landberg Å, Svedin C-G, Priebe G, Wadsby M, Jonsson L, Fredlund C, (2015) DET GÄLLER EN AV FEM – fakta om barn, sexuella övergrepp och sexuell exploatering i Sverige 2014. Stockholm, Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Lätth J, (2021) Sexualbrottets psykologi, bemötande, bedömning, behandling. Stockholm, Författaren och Gothia Kompetens AB.

Löfgren-Mårtensson L, (2016) Unga med intellektuella funktionsnedsättningar och sexualitet. I: Lundberg P-O, Löfgren-Mårtensson L, (Red) Sexologi (Tredje upplagan). Stockholm, Liber AB.

Mallén A, (2011) 'It's like piecing together small pieces of a puzzle'. Difficulties in reporting abuse and neglect of disabled children to the social services. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 12 (1), 45-62.

Mayes D, (2020) Intellectual Functioning and Sexual Crime: A Historical Context. I: Hocken K, Lievesly R, Winder B, Swaby H, Blagden N, Banyard P, (Eds) Sexual crime and intellectual functioning. Springer Nature Switzerland AG.

Murray L K, Nguyen A, Cohen J A, (2014) Child sexual abuse. Child and Adolescent Psychiatric clinics of North America, Vol. 23. 321-337.

Ponnert L, Svensson K, (2016) Standardisation - the end of professional discretion? Europeiska tidningen för socialt arbete. Volym 19, utgåva 3-4.

Rädda Barnen, (2016) Detta borde alla veta om sexuella övergrepp mot barn. >https://www.raddabarnen.se< PDF (2021-03-05)

Region Skåne, (u.å.) Psykiatri Skåne - BUP för dig under 18. >https://vard.skane.se/< HTML (2021-03-14)

Region Skåne, (u.å.) Habilitering och hjälpmedel. >https://vard.skane.se/< HTML (2021-03- 14)

Smith L, (2020) Intellectual functioning Assessment in prison I: Hocken K, Lievesly R, Winder B, Swaby H, Blagden N, Banyard P, (Eds) Sexual crime and intellectual functioning. Springer Nature Switzerland AG.

Socialstyrelsen, (2018) Att samtala med barn – kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården. >https://www.socialstyrelsen.se/< PDF (2021-04-01)

Socialstyrelsen, (2019) Stöd inom funktionshinderområdet. >https://www.socialstyrelsen.se/< HTML (2021-04-15)

Söderström B, Landberg Å, (2019) Stöd och behandling för barn som utsatts för våld och sexuella övergrepp - projektrapport och förslag till en modell. Stockholm, Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Socialtjänstlag, 2001:453.

Svedin C G, Jonsson L, Landberg Å, (2016) Om barn med funktionsnedsättning i Sverige och deras utsatthet för våld och kränkningar. Stockholm, Stiftelsen allmänna barnhuset

Tidefors I, Strand J, (2012) Life History Interviews with 11 Boys Diagnosed with Attention- Deficit/Hyperactivity Disorder who had sexually offended: A sad story line. Journal of Trauma and Dissociation, 13, 421-434.

9. BILAGOR

9.1 Samtyckesblankett

Samtycke från deltagare i projektet Bilaga 1

Projektets titel:Sexuella övergrepp och intellektuell funktionsnedsättning. - En

kvalitativ studie om professionellas perspektiv på sexuella övergrepp.

Datum: 2021-03-04 Studieansvarig/a:

Cassandra Stafwerfeldt Maria Wästerlid Din E-post X

Studerar vid Malmö Universitet, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040-6657000

Utbildning:

Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet

Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.

Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning:

Datum: ………..

9.2 Informationsbrev

Informationsbrev Bilaga 2

Projektets titel: Sexuella övergrepp och intellektuell funktionsnedsättning

En kvalitativ studie om professionellas perspektiv på sexuella övergrepp

Datum: 2021-03-04

Studieansvarig: Cassandra Stafwerfeldt Maria Wästerlid

E-post: X

Studerar vid Malmö Universitet, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040-665 70 00

Utbildning: Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet

Nivå: Kandidatnivå, 15 hp.

Hej,

Vi är två̊ studenter som heter Maria Wästerlid och Cassandra Stafwerfeldt. Vi studerar Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet på̊ Malmö̈ Universitet. Vi läser sista terminen av 6, och ska nu skriva vår kandidatuppsats på̊ 15 högskolepoäng. Vi handleds av Renée Luthra som kan nås på̊ X

Syftet med studien är att undersöka och få fördjupad kunskap om professionellas perspektiv på̊ sexuella övergrepp och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Vi kommer att utföra denna studie på̊ grund av att det finns en brist på̊ kunskap och forskning inom detta ämne och målgrupp.

Studien riktar sig till professionella och verksamheter som arbetar med eller stöter på̊ sexuella övergrepp och/eller ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Vi vill få en fördjupad kunskap i hur sexuella övergrepp yttrar sig och hur verksamheten arbetar med detta. Det är av intresse att främst undersöka målgruppen ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och/eller hur verksamheten kan arbeta med dessa ungdomar utifrån sexuella övergrepp.

Studien kommer genomföras utifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade telefonintervjuer. Vi beräknar att intervjun kommer ta ca 45- 60 minuter. Intervjun kommer att spelas in, vilket man

godkänner om man väljer att delta. Vi räknar med att intervjua ca 10 stycken professionella som arbetar i verksamheter för behandlingsarbete av sexuellt övergrepp.

Urvalet av deltagare går genom verksamhetschef eller via direktkontakt med den person det berör. Verksamhetschef eller berörd person vidarebefordrar information till medarbetare som kan tänkas vara med i studien. Verksamhetschef ber berörda medarbetare vidarebefordra kontaktuppgifter till oss. För att kunna ta beslut om man vill medverka eller ej, skickas intervjufrågor i förväg. Om man väljer att delta i studien skickas två stycken blanketter där samtycke ska ges. En blankett är för deltagande i studien och en blankett är för användning av personuppgifter enligt GDPR. Du tillfrågas nu om att delta i denna studie. Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. Konfidentialitet eftersträvas i

undersökningen genom att ingen obehörig får ta del av materialet. Materialet förvaras så att det bara är åtkomligt för oss som är undersökningsledare. Vi kommer använda oss av datorer med lösenkod som endast vi har tillgång till. Det inspelade materialet kommer transkriberas direkt och raderas när vi är färdiga med transkriberingen. I studien och resultatet kommer informanterna att avidentifieras så att det inte går att koppla resultatet till enskilda individer eller verksamheter. Efter att uppsatsen har blivit godkänd kommer den att publiceras på DiVA, som är en databas på Malmö Universitet. Resultaten i studien kommer vara avidentifierade.

Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning. Kontakta oss främst på: X eller telefonnummer:

Maria Wästerlid X Cassandra Stafwerfeldt X

9.3 Intervjuguide

1. Vad har du för utbildningsbakgrund och vad är din yrkesroll?

2. Hur länge har du arbetat med detta?

3. Hur länge har du arbetat på denna verksamhet?

4. Vad är det för målgrupp som ni arbetar med?

5. Kan du berätta om hur ni arbetar med sexuella övergrepp?

Vad finns det för:

• Policy

• Riktlinjer

• Handlingsplan/genomförandeplan

• metod

• stöd

• Målet med behandlingen

6. Om ungdom med intellektuell funktionsnedsättning som varit med om sexuellt övergrepp förekommer hos dig, hur arbetar ni då med denna målgrupp?

7. Kan det finnas symtom/identifikation av sexuella övergrepp på er målgrupp och vilka i så fall?

Exempel:

• Social isolering

• stigmatisering

• känsla av skam etc.

8. På vilket sätt kan behandlingen/stödet motverka att sexuella övergrepp sker?

9. Kan du berätta om vilka verktyg du har fått i arbetet för att arbeta med sexuella övergrepp?

10. Har du något att tillägga?

In document Ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning : Faller mellan stolarna i professionellas hantering i ärenden av sexuella övergrepp (Page 40-49)