Beteendemedicinska teorier och ramverk är användbara vid förändring av hälsorelaterade beteenden (22-23) Health Belief Model (HBM) har som syfte att förklara och förutsäga förändring och vidmakthållande av ett hälsobeteende. Modellen utgår ifrån att individens beteende styrs av upplevd svårighetsgrad, känslighet och risk att drabbas av sjukdom och ohälsa. Fördelar måste överväga uppoffringar för att leda till en beteendeförändring. Upplevda hinder kan vara graden av socialt stöd, ekonomi och behandlingens komplexitet och längd. Det krävs också nycklar och beredskap till beteendeförändring ex. information från fysioterapeut, media eller vänner samt egna eller andra personers erfarenheter som påverkar i någon riktning. Positiv förstärkning av beteende och feedback kan användas vid implementering av HBM. Tilltro till den egna förmågan att ta kontroll över vissa aspekter av hälsobeteende (self-efficacy) har
lagts till för att ändra fokus från tidig upptänkt och behandling av sjukdom och ohälsa till primärprevention (22, 24).
Social Cognitive Theory (SCT) bygger på respondent och operant inlärningsteori samt interaktion mellan personen, omgivningen och beteendet. Beteende är kopplat till individens vetskap om vad och hur det ska ske. Beteende drivs av resultat-, värde- och utfallsförväntningar på kort och lång sikt. Teorin betonar vikten av self-efficacy samt självhantering och självregleringstekniker som mål, självregistrering, självutvärdering och självförstärkning. Att observera och efterlikna andra personers positiva
hälsobeteende i kombination med positiv förstärkning och feedback ökar sannolikheten att ett beteende ska upprepas (22, 25-26).Omgivningsfaktorer definieras som den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning som människor lever och verkar i Det kan handla om stöd av anhöriga eller en en träningskamrat, stödinsatser från kommunen, närmiljöns utformning och hjälpmedel. Personfaktorer är kontextberoendeoch specifika för individen. De innefattar ålder, kön, socialt status, utbildning,
livserfarenhet, vanor, livsstil, karaktärsdrag, coopingstrategier (27), känslor och tankar (22). Omgivningsfaktorer och personfaktorer spelar en viktig roll för en persons
funktionstillstånd då de kan vara både underlättande och hindrande vid förändring av hälsobeteenden som fysisk aktivitet (28).
Transtheoretical Model är den mest använda modellen vid beskrivning av beteenden och beteendeförändring. Den inkluderar delar från flera andra teorier och utgår från fem olika förändringsstadier som individen befinner sig i. Beredskap för
beteendeförändring, förändringsbenägenhet, förändringsstrategier och underlättande stöd och åtgärder skiljer sig i de olika stadierna. I förnekelsestadiet finns inga
funderingar på att ändra beteende och t.ex. bli mera fysiskt aktiv. En orsak kan var för lite kunskap och information eller upprepade misslyckanden och låg self-efficacy. I begrundandestadiet ser individen ett orsakssamband och problem med t.ex. fysisk inaktivitet och har uppriktiga tankar på att bli mer fysiskt aktiv men är fortfarande ambivalent. Därefter kommer förberedelsestadiet då individen lägger upp en plan men inte har påbörjat en beteendeförändring. I detta stadie kan aktivitetsinriktade
interventioner påbörjas. I handlingstadiet har beteendeförändringen kommit igång och personen är fysiskt aktiv. Det är synligt för omgivningen som ofta tror att det är en bestående förändring. Detta kräver dock ca 6 månader med ett nytt beteende. I vidmakthållandestadiet sker beteendeförändringen vanemässigt och automatiskt (22,
29, 30). Återfall är vanligt i beteendeförändringsprocessen. Det är därför viktigt med återfallsprevention så att individen inte fastnar i tillbakagång i föränsdringsstadie (22).
Self-efficacy är kontextberoende och betonas i HBM, SCT och TTM (22). Erfarenheter av att klara av och lyckas uppnå förväntade målresultat är det effektivaste sättet att öka self-efficacy hos personer med PS (31). För att stimulera till fysisk aktivitet och träning bör fysioterapeuten även ha kunskap om sjukdomsspecifika hinder kopplat till
multisjuklighet, kognitiv nedsättning och nedsatt motivation. Uppföljningar bör erbjudas utifrån individuella behov (32).
PS är en stor och växande diagnosgrupp där fysisk träning är en viktig del av behandlingen (10). LSVT BIG är ett behandlingskoncept som har visat kvarstående effekter tre månader efter avslutad träningsperiod på motorisk funktion (14, 17, 18) (3, 21), fatigue, depression och ångest (17). Effekter har påvisats direkt efter avslutad intervention på gånghastighet (3, 15, 16), balans, rörlighetsförmåga (3, 16) och dual task (5). Endast en studie behandlar långtidseffekter sex månader efter LSVT BIG på motorik, fatigue, depression, och ångest vid lindrig PS (17). Många faktorer påverkar vidmakthållande av fysisk aktivitet över tid. Det kan handla om progress av PS, multisjuklighet, kognitiv påverkan, medicinsk behandling och träning, beteende-medicinska aspekter som beskrivs i teorier och modeller, self-efficacy och motivation. Eftersom LSVT BIG har goda effekter som är av betydelse för personer med PS i deras dagliga liv är det viktigt att effekterna blir bestående över tid och att progresson av sjukdomen kanske inte går lika fort. I dag saknas kunskap om hur personerna upplever vidmakthållande av denna träning varför det är viktigt att få denna kunskap.
Referenser
1. Kalia LV, Lang AE. Parkinson's disease. Lancet. 2015;386(9996):896-912. 2. Tysnes OB, Storstein A. Epidemiology of Parkinson's disease. J Neural
Transm (Vienna). 2017;124(8):901-5.
3. Janssens J, Malfroid K, Nyffeler T, Bohlhalter S, Vanbellingen T. Application of LSVT BIG intervention to address gait, balance, bed mobility, and dexterity in people with Parkinson disease: a case series. Phys Ther. 2014;94(7):1014-23.
4. Fox C, Ebersbach G, Ramig L, Sapir S. LSVT LOUD and LSVT BIG: Behavioral Treatment Programs for Speech and Body Movement in Parkinson Disease. Parkinsons Dis. 2012;2012:391946.
5. Isaacson S, O'Brien A, Lazaro JD, Ray A, Fluet G. The JFK BIG study: the impact of LSVT BIG((R)) on dual task walking and mobility in persons with Parkinson's disease. J Phys Ther Sci. 2018;30(4):636-41.
6. Kelly VE, Eusterbrock AJ, Shumway-Cook A. The effects of instructions on dual-task walking and cognitive task performance in people with Parkinson's disease. Parkinsons Dis. 2012;2012:671261.
7. Hariz GM, Forsgren L. Activities of daily living and quality of life in persons with newly diagnosed Parkinson's disease according to subtype of disease, and in comparison to healthy controls. Acta Neurol Scand.
2011;123(1):20-7.
8. Sveinbjornsdottir S. The clinical symptoms of Parkinson's disease. J Neurochem. 2016;139 Suppl 1:318-24.
9. Carrarini C, Russo M, Dono F, Di Pietro M, Rispoli MG, Di Stefano V, et al. A Stage-Based Approach to Therapy in Parkinson's Disease.
Biomolecules. 2019;9(8).
10. Fysioterapeuterna (2018). Svenska riktlinjer för fysioterapi vid Parkinsons sjukdom. Hämtad 2 september 2019 från
https://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/professionsutveckling/kli
niska-riktlinjer/dokument/svenska-riktlinjer-for-fysioterapi-vid-parkinsons-sjukdom.pdf
11. Hoehn MM, Yahr MD. Parkinsonism: onset, progression and mortality.
Neurology. 1967;17(5):427-42.
12. Swemodis (2019). Riktlinjer för utredning och behandling av Parkinsons sjukdom. Hämtad 14 september 2019 från
swemodis.se/images/Dokument/2019/Swemodis%20Riktlinjer%20for% 20utredning%20och%20behandling%20av%20Parkinsons%20sjukdom% 20version_8.pdf
13. Caspersen CJ, Powell KE, Christenson GM. Physical activity, exercise, and physical fitness: definitions and distinctions for health-related research. Public Health Rep. 1985;100(2):126-31.
14. Ebersbach G, Ebersbach A, Edler D, Kaufhold O, Kusch M, Kupsch A, et al. Comparing exercise in Parkinson's disease--the Berlin LSVT(R)BIG study. Mov Disord. 2010;25(12):1902-8.
15. Farley BG, Koshland GF. Training BIG to move faster: the application of the speed-amplitude relation as a rehabilitation strategy for people with Parkinson's disease. Exp Brain Res. 2005;167(3):462-7.
16. Millage B, Vesey E, Finkelstein M, Anheluk M. Effect on Gait Speed, B alance, Motor Symptom Rating, and Quality of Life in Those with Stage I Parkinson's Disease Utilizing LSVT BIG(R). Rehabil Res Pract.
17. Dashtipour K, Johnson E, Kani C, Kani K, Hadi E, Ghamsary M, et al. Effect of exercise on motor and nonmotor symptoms of Parkinson's disease. Parkinsons Dis. 2015;2015:586378.
18. Ebersbach G, Grust U, Ebersbach A, Wegner B, Gandor F, Kuhn AA. Amplitude-oriented exercise in Parkinson's disease: a randomized study comparing LSVT-BIG and a short training protocol. J Neural Transm (Vienna). 2015;122(2):253-6.
19. McDonnell MN, Rischbieth B, Schammer TT, Seaforth C, Shaw AJ, Phillips AC. Lee Silverman Voice Treatment (LSVT)-BIG to improve motor function in people with Parkinson's disease: a systematic review and meta-analysis. Clin Rehabil. 2018;32(5):607-18.
20. Fishel SC, Hotchkiss ME, Brown SA. The impact of LSVT BIG therapy on postural control for individuals with Parkinson disease: A case series. Physiother Theory Pract. 2018:1-9.
21. Ueno T, Sasaki M, Nishijima H, Funamizu Y, Kon T, Haga R, et al. LSVT-BIG Improves UPDRS III Scores at 4 Weeks in Parkinson's Disease Patients with Wearing Off: A Prospective, Open-Label Study. Parkinsons Dis. 2017;2017:8130140.
22. Nieuwenhuijsen ER, Zemper E, Miner KR, Epstein M. Health behavior c hange models and theories: contributions to rehabilitation. Disabil Rehabil. 2006;28(5):245-56.
23. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) 2007. Metoder för att främja fysisk aktivitet: en systematisk litteraturöversikt. Rapport nr SBU rapport 181. Hämtad 30 september 2019, från
https://www.sbu.se/contentassets/c2cb6581355047b48367f19e1c9e3700 /fysisk_aktivitet.pdf
24. Sundel M, Sundel S. Behavior change in the human services: behavioral
and cognitive principles and applications. , 6. ed.: Thousand Oaks, Calif.: Sage, cop. 2018, s.46-50.
25. Bandura A. Social cognitive theory: an agentic perspective. Annu Rev Psychol. 2001;52:1-26.
26. Bandura A. Health promotion by social cognitive means. Health Educ Behav. 2004;31(2):143-64.
27. Socialstyrelsen (2015). Klassifikation av funktionstillstånd,
funktionshinder och hälsa (ICF). Hämtad 10 september 2019, från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/klassifikationer-och-koder/2003-4-1.pdf
28. Geidl W, Semrau J, Pfeifer K. Health behaviour change theories: contributions to an ICF-based behavioural exercise therapy for
individuals with chronic diseases. Disabil Rehabil. 2014;36(24):2091-100. 29. Marcus BH, Simkin LR. The transtheoretical model: applications to
exercise behavior. Med Sci Sports Exerc. 1994;26(11):1400-4. 30. Hutchison AJ, Breckon JD, Johnston LH. Physical activity behavior
change interventions based on the transtheoretical model: a systematic review. Health Educ Behav. 2009;36(5):829-45.
31. Ellis T, Boudreau JK, DeAngelis TR, Brown LE, Cavanaugh JT, Earhart GM, et al. Barriers to exercise in people with Parkinson disease. Phys Ther. 2013;93(5):628-36.
32. Speelman AD, van Nimwegen M, Bloem BR, Munneke M. Evaluation of implementation of the ParkFit program: A multifaceted intervention aimed to promote physical activity in patients with Parkinson's disease. Physiotherapy. 2014;100(2):134-41.