3 En kort bakgrund
6.1 Teorins användbarhet och fortsatt forskning
Teorin har bestått i två delar som fått utgöra mina verktyg för uppsatsen. Huntington och Janowitz teorier har visat sig användbara såtillvida att dessa beskriver två ideala tillstånd snarare än en pluralistisk syn på den civil-militära relationen som präglat de fall jag prövar dessa på. Det är möjligt att man får ett annat resultat om vi skulle pröva dessa på andra fall, men jag tror att en teori som ger utrymme för en mer liberal tolkning skulle vara fruktbar och då uppfattar jag att Janowitz teoribildning har större förutsättning att vidareutvecklas i en pluralistisk riktning än Huntingtons som är mer oförlåtande.
I min tolkning av maktbegreppet har jag tolkat det utifrån några styrprinciper för institutionaliserat beslutsfattande. En av dessa, marknaden, är inte tillämplig för studiet av civil-militära relationer medan uttryck för den direkta makten saknats varför jag fått lägga till direktivrätten. Detta har varit direkt applicerbart på fallstudien förutsatt att man betraktar maktens i dess första dimension. Jag vill också anmärka att det stundtals varit svårt att särskilja vilka beslut som fattats i samförstånd respektive genom direktiv, vilket jag också uppfattar vara huvudkritiken mot ett politiskt system som tillåter ministerstyre. Kort sagt vilka
beslut har fattats av militärer på militära grunder och vilka har politiskt påverkats med ett politiskt syfte. Möjligen kan jag anmärka att konflikter är nu så komplexa att det inte längre är fruktbart, för den militära eller politiska effekten för beslutsprocessen, att utröna detta annat än ur ett ansvarsperspektiv. En svaghet är att analysinstrumentet är att det finns osäkerheter då det gäller att skilja mellan de regulativa principer som styr en dominerande riktning. T ex kan det vara svårt att skilja direktiv från förhandling. Samtalet mellan Fälldin och Ljung indikerar enligt mitt sätt att se det att ett direktiv har utfärdats. Detta främst för att Ljung indirekt frågar efter ett sådant, men jag värjer mig inte mot en tolkning som talar för att en överenskommelse även sker just för att det inte gör någon skillnad för forskningsresultatet då både förhandling och direktiv relaterar till samma dominerande riktning. Sammanfattningsvis anser jag att maktbegreppet är fruktbart för den som vill studera en civil-militär relation.
För vidare forskning bedömer jag att det skulle vara fruktbart att undersöka om kommandomålen i regeringsformen skulle kunna nyttjas för att på försvarsområdet kunna tillåta en tydligare styrning av Försvarsmaktens insatser vad avser applicering av våldsmedel som ett möjligt alternativ till en integrering av Försvarsmaktens ledning i Försvarsdepartementet. En fråga som bland annat Grundlagsutredningens expertgrupp för översyn av 13 kap. regeringsformen har utvecklat från ett politiskt perspektiv.106 Det vore även intressant att undersöka om det är möjligt att forma formella samverkansstrukturer som gynnar en holistisk analys av konsekvenserna av våldsanvändning och hur agenda och sammansättning påverkar analysen.
106
Litteratur och källförteckning
LitteraturAdams, Valerie (1986) The Media and the Falklands Campaign, MacMillan Press Ltd. London
Berge, Anders (1987) Sakkunskap och politisk rationalitet; Den svenska flottan och
pansarfartygsfrågan 1918-1939, Almqvist & Wiksell International, Stockholm
Bynander, Fredrik (1998) Crisis Analogies-A Decision Making Analysis of the Swedish
Hårsfjärden Submarine Incident of 1982, Utrikespolitiska institutet, Stockholm
Clausewitz, Carl von (2002) Om kriget, Bonniers, Stockholm
Dorman, Andrew (red), (2005) Michael D. Kandiah och Gilian Staerck, The Falkland War, Centre for Contemporary British History, London
Egnell, Robert (2008a) “Civil-Military Relations and Military Effectivness: The case of Sweden” i Weibull, Alise och Bengt Abrahamsson, (red), The Heritage and the Present-From
Invasion Defence to Mission Oriented Organization, Acta D 10, Försvarshögskolan,
Stockholm
Egnell, Robert (2008b) Civil-Military Aspects of Effectiveness in Peace Support Operations (FOI-R--2480--SE), FOI, Stockholm
Freedman, Lawrence (1999) The Politics of British Defence, 1979-98, MacMillan Press Ltd, London
Freedman, Lawrence, (2007) The Official History of the Falklands Campaign, Vol II-War and
Diplomacy, andra upplagan, Routledge, Oxon
Fälldin, Torbjörn (1998) En bonde blir statsminister, Albert Bonniers förlag, Stockholm Försvarsmakten (2002) Militärstrategisk doktrin, Stockholm
Försvarsmakten (2001) Grundsyn Ledning, Stockholm
Gregow, Torkel (2009) Sveriges Rikes lag, Regeringsformen kapitel 10 § 9, hundratrettionde upplagan, Nordstedts, Stockholm
Hastings, Max och Simon Jenkins (2005) Slaget om Falklandsöarna, fjärde upplagan, Bokförlaget Replik, Viken
Huntington, Samuel P (1985) The Soldier and the State-The Theory and Politics of Civil-
Military Relations, Harward University Press, Cambridge, Massachusetts
Justitiedepartementet, Ju 2004:11 (2008) Rapport från Grundlagsutredningens expertgrupp
Krigsarkivet, Överbefälhavare Lennart Ljungs dagbok, 1978-1986. Perioden 1980-09-24— 1980-09-27.
Lang, Kurt (1972) Military Institutions and Sociology of War-a review of literature with
annotated bibliography, Sage Publications, London
Larsson, Torbjörn (1994) Det svenska statsskicket, andra upplagan, Studentlitteratur, Lund Lindgren Karin (2003) Vad styr ledaren? Om beslutsfattare och policyförändring i
säkerhetspolitiska kriser, Uppsala universitet, Uppsala
Petersson, Olof (red), (1987) Maktbegreppet, Carlssons, Stockholm
Peterson, Olof (2003) Statsbyggnad, fjärde upplagan, SNS Förlag, Stockholm
SOU 2001:85 (2001) Perspektiv på ubåtsfrågan-Hanteringen av ubåtsfrågan politiskt och
militärt, Fritzes, Stockholm
SOU 2005:92 (2005) Styrningen av insatsförsvaret, Fritzes, Stockholm
SOU 1995:135 (1995) Ubåtsfrågan 1981-1994-Rapport från Ubåtskommissionen, Fritzes, Stockholm
Thatcher, Margaret (1993) Åren på Downing Street, Svenska Dagbladets Förlags AB, Stockholm
Skinner, Quentin (2009) Visions of Politics, vol. I, Cambridge University Press, Cambridge Smith, Rupert (2005) The Utility of Force, Penguin Books, London
Swedenborg, Lillemor (red), (1992) Svensk synonymordbok, fjärde upplagan, Nordstedts Akademiska Förlag, Stockholm
Woodward, Sandy och Patrick Robinson (red), (1994) 100 dagar-Stridsgruppchefens
memoarer, Marinlitteraturföreningen, Stockholm,
UK Ministry of Defence (1996) British Defence Doctrine, London
Utrikesfrågor (1982) Offentliga dokument m.m. rörande viktigare svenska utrikesfrågor 1981, Ny serie 1:C:31, Akterstycken utgivna av utrikesdepartementet, Stockholm
Vetenskapliga artiklar
Dyson, Stephan, “Cognitive Style and Foreign Policy: Margaret Thatcher’s Black-and-White Thinking”, International Political Science Review Vol.30, No. 1 2009.
Larsson, Arthur D, “Military professionalism and civil control: A comparative analysis of two interpretations” Journal of Political and Military Sociology, University of Wisconsin Vol.2 (spring), 1974.
Tunander, Ola (2002) ”Sverige föredrar man att ingenting se och ingenting höra”, Kungl.
Krigsvetenskapsakademins Handlingar och Tidskrift, 3.häftet, tvåhundrasjätte årgången,
Stockholm.
Widén, Jerker (2002) ”Konspirationsteori om ubåtsincidenten i Hårsfjärden 1982 baserad på bristande bevis!” Kungl. Krigsvetenskapsakademins Handlingar och Tidskrift, 1.häftet, tvåhundrasjätte årgången, Stockholm.
Internet
Håkan Syrén, Vaktombyte, Försvarsmakten. (Stockholm 2009) Tillgänglig på
http://www.mil.se/upload/dokumentfiler/publikationer/vaktombyte.pdf [2009-05-14] Intervju med Torbjörn Fälldin, Tillgänglig på
http://www.youtube.com/watch?v=vFvA9PkL8xY&feature=related [2009-05-21]
Jermsten, Henrik, KARNOV, Juridisk databas med tolkningar och kommentarer. Tillgänglig på
http://www.westlaw.se/pls/onl_se/!ilseintk.request?funktion=lg&produkt=&normid=&prodid =614 [2009-05-31]
UK Ministry of Defence, karta över operationsområdet Falklandsöarna. Tillgänglig på http://www.operations.mod.uk/mapping/falklandsmap.jpg [2009-05-25]
(Bilaga 1)
Tabell och Figurindex
Figur 1: Definierade och centrala aktörer i fallstudien.
Figur 2: Lag (1974:613) om handläggningen av vissa regeringsärenden.
Figur 3: Sammanfattning av författarens tolkning av maktbegreppet, som en relation mellan en formellt överordnad och en uppdragstagare.
Figur 4: Sambandet mellan dominanta påverkansmöjligheter och dessas relation till idealmodeller.
Figur 5: Beslutsprocessen innan sänkningen av Belgrano i urval under perioden 1-2 maj, 1982.