I analysen och slutsatserna i denna studie identifierades ett antal faktorer som kan bidra till en utveckling av Allisons konceptuella modeller.
Inom ramen för våra slutsatser har vi bland annat resonerat kring att Sverige hade begränsade handlingsalternativ avseende ett ingående i Pesco, detta på grund av tidigare ratificerade EU solidaritetsklausul och uttalad solidaritetsförklaring. Detta kan sammanfattas med att tidigare nationella beslut inom ramen för EU medför att Sverige, som medlemsland, har få eller kanske till och med inga handlingsalternativ avseende ett ingående i Pesco. Medlemskapet i EU och solidaritetsförklaringen medför att Sverige tar gisslan på sig själv och därmed tvingas in i samarbeten och allianser som inte är grundligt analyserade i samband med beslutsprocessen.
Vi har även resonerat kring hur ett beslut i Pesco på sikt kan leda till att ett medlemskap i Nato till slut kan bli oundvikligt. Detta med anledning av tidigare beslut om ökade försvarssamarbeten och allianser vilket långsamt urholkar svensk militär alliansfrihet, både sett ur en nationell och internationell synvinkel. Genom att gå med i EU och därmed också tvingas följa den Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och Gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken har Sverige redan valt väg vilket försvårar alternativa vägval ju längre färden fortgår.
Inom den institutionella teorin återfinns ett begrepp som kallas Path Dependence –
Stigberoende. Paul Pierson, professor i statsvetenskap vid University of California, Berkley,
beskriver begreppet som effekten av det förflutna och att historien påverkar nuet. Kort sammanfattat spelar tidigare beslut och vägval en större roll och därmed också påverkar beslut och möjliga utfall som kommer därefter. Den stig eller väg man väljer kan då bidra att man låst sig för en specifik lösning längre fram (Pierson 2000).
Allisons tre konceptuella modeller berör inte, enligt vår uppfattning, tidigare beslut eller vägval som kan härledas och påverkat aktuell beslutsprocess som studeras, inte heller hur de kan påverka framtida beslut på längre sikt. Därmed ser vi ett behov av en utveckling av Allisons modeller med inspiration från Path Dependence.
Genom att tillföra, en av oss utvecklad, fjärde modell till Allisons konceptuella modeller kan detta bidra till ytterligare ett perspektiv för att förstå och förklara varför ett beslut fattades. Denna fjärde modell har vi valt att kalla Former Decision Impact – Tidigare beslutspåverkan. Modellen behandlar hur en aktör är beroende av tidigare beslut, stora som små, när ett nytt beslut fattas som har bäring på samma område eller företeelse.
Kopplat till denna modell har vi också på nästkommande sida utformat ett antal frågeställningar för vidare analys, likt de som Allisons övriga modeller har.
Former Decision Impact – Tidigare beslutspåverkan
1. Vilka tidigare beslut kan sättas i samband med det nya beslutet? 2. Vilka tidigare val och ståndpunkter kan påverka det nya beslutet?
3. Vilka handlingsmöjligheter medges i förhållande till tidigare fattade beslut?
4. Vilka av de nya besluten kan påverka beslut på längre sikt inom samma område eller företeelse?
Sammanfattningsvis genom att tillföra ovanstående fjärde modell i en analys kan detta bidra till en ökad förståelse till varför ett beslut fattats, oavsett om beslutet är rationellt eller inte. Modellen bidrar till en historisk återblick, men också en framåtblickande aspekt vilket Allisons konceptuella modeller inte berör.
Epilog
8
Vi som genomfört denna studie har uppfattningen att kunskapsspridningen om Pesco utanför de politiska korridorerna varit låg, både bland allmänheten och inom Försvarsmakten. När beslutet fattades fick det inte den mediala uppmärksamhet det förtjänande anser vi. I samband med vår studies färdigställande har nu Pesco börjat cirkulerat i den politiska debatten och därmed sannolikt också blivit mer känt för svenska folket. Anledningen till denna uppmärksamhet var det stundande EU-valet 2019.
Värt att nämna är också att i försvarsberedningens slutrapport Värnkraft konstaterar beredningen att det skett en snabb utveckling av EU:s säkerhets- och försvarspolitiska samarbete, däribland Pesco (Försvarsberedningen 2019). I samband med att slutrapporten släpptes sprack också Försvarsberedningen då de var oense avseende ekonomiska resurser till Försvarsmakten inför nästkommande försvarsbeslut 2021-2025. Anledningen till detta var att Socialdemokraterna inte ännu står bakom detta ekonomiska tillskott som presenterades vid tillfället (Gummesson 2019).
Vid samma tidsperiod som försvarsberedningens slutrapport, publicerade det Europeiska Rådet en utvärdering av det första genomförandeåret av Pesco. Här framhålls det bland annat att medlemsländerna har gjort framsteg vad avser att höja nivån på sina försvarsbudgetar och gemensamma försvarsinvesteringar (Europeiska Rådet 2019). Detta är ett tydligt tecken på att medlemsländerna faktiskt prioriterar åtgärder och åtaganden inom ramen för Pesco. Framtiden får dock utvisa hur turbulensen i Försvarsberedningen kring ekonomin kommer att påverka just Pesco, men också hur debatten utvecklas om försvarssamarbetet i EU. Möjligen kan detta också blåsa liv i Nato-debatten.
Sveriges nominering av General Karl Engelbrektson, nuvarande arméchef, till posten som
Director General European Union Military Staff (DG EUMS), vilken är den främsta militära
företrädaren inom EU (Försvarsmakten 2019b). Detta bekräftar att Sverige vill vara med att kunna påverka inom de högsta beslutande organen i EU. Den 22 maj 2019 gick Försvarsmakten ut med uppgiften att General Engelbrektson, efter omröstningen bland EU:s försvarschefer, inte fick posten som DG EUMS. Posten gick istället till den franske viceamiralen Hervé Bjéjean. Att Frankrike fått posten som högste militära chef i EU kan påverka den fortsatta utformningen av Pesco i en riktning stark påverkad av Frankrike. Frankrikes inställning som vi tidigare nämnt, är att Europa utvecklas till en stark internationell aktör med en strategisk autonomi vilket också ytterligare stärks av samarbetet inom E2I. På längre sikt kan detta innebära att Pesco och E2I utvecklas till militära allianser i Europa, likställt Nato, men här med överstatliga inslag och större krav på att ”visa verklig solidaritet” avseende EU:s artikel 42.7. En inriktning som i grunden inte överensstämmer med Sveriges syn på militär alliansfrihet.
Sammantaget är det minst sagt en intressant och föränderlig period för EU:s fortsatta säkerhets- och försvarspolitik och Sveriges förhållningssätt till denna. Det politiska maktspelet i Bryssel och tongivande länders egna agendor kommer fortsatt påverka Sveriges engagemang i olika samarbeten och Sveriges utarbetande av sin egna utrikes- och säkerhetspolitik.
Litteratur och referensförteckning
9
3D Natives (2017). L’Agence de Défense Européenne débute son étude sur la fabrication
additive - 3Dnatives. https://www.3dnatives.com/aed-fabrication-additive-110320173/
[2019-06-7].
Agrell, W. (1985). Alliansfrihet och atombomber : kontinuitet och förändring i den svenska
försvarsdoktrinen från 1945 till 1982. Stockholm: LiberFörlag.
Allison, G. T. & Zelikow, P. D. (1999). Essence of decision: Explaining the Cuban Missile
Crisis. New York: Longman.
Andrén, N. (2002). Säkerhetspolitik : analyser och tillämpningar. Stockholm: Norstedts juridik.
Bellec, M. L. (2017). European Commission welcomes first operational steps towards a
European Defence Union. Luxembourg - European Commission.
https://ec.europa.eu/luxembourg/news/european-commission-welcomes-first-operational-steps-towards-european-defence-union_fr [2019-03-26].
Bendor, J. & Hammond, T. H. (1992). Rethinking Allison’s Models. American Political
Science Review, 86(02), ss. 301–322, doi:10.2307/1964222.
Bergström, E. (2017). Pesco - Ett fall av integration inom säkerhet och försvar : En fallstudie
av fyra EU- medlemstaters uppfattade säkerhetssituation och roll för EU över tid.
Cohen, M. D., March, J. G. & Olsen, J. P. (2006). A Garbage Can Model of Organizational
Choice. http://fbaum.unc.edu/teaching/articles/Cohen_March_Olsen_1972.pdf
[2019-04-8].
Copps, E. EUROPEAN UNION CSDP OPERATIONS AND MISSIONS 2017, s. 2. Council of the European Union COUNCIL DECISION (CFSP) 2017/ 2315 - of 11
December 2017 - establishing permanent structured cooperation (PESCO) and determining the list of participating Member States, s. 21.
Davis, J. (2013). Den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) & den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), 2013, s. 34.
EEAS (2018). Security and defence infographics. EEAS - European External Action Service - European Commission.
https://eeas.europa.eu/headquarters/headquarters-homepage/35358/security-and-defence-infographics_en [2019-04-9].
EEAS - European External Action Service (2019). Permanent Structured Cooperation
(PESCO) - Factsheet - EEAS - European External Action Service - European
Commission. EEAS - European External Action Service. https://eeas.europa.eu
[2019-02-20].
Engelbrekt, K., Holmberg, A. & Ångström, J. (2015). Svensk säkerhetspolitik i Europa och
världen. Stockholm: Norstedts juridik.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. E. & Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm:
Wolters Kluwer.
EUR-Lex - SV (2019). EUR-Lex - ai0026 - SV - EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=LEGISSUM:ai0026 [2019-04-7].
Europaparlamentet (2007). Lissabonfördraget. Lissabonfördraget. http://www.europarl.europa.eu [2019-02-7].
Europeiska Rådet (2018). table-pesco-projects.pdf.
https://www.consilium.europa.eu/media/37028/table-pesco-projects.pdf [2019-03-13]. Europeiska Rådet (2019). EU-samarbetet om säkerhet och försvar - Consilium.
https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/defence-security/ [2019-04-5].
Europeiska Rådet (2019). Försvarssamarbetet: Rådet utvärderar de framsteg som gjorts inom
ramen för Pesco efter det första genomförandeåret - Consilium.
https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2019/05/14/defence- cooperation-council-assesses-progress-made-in-the-framework-of-pesco-after-first-year-of-implementation/ [2019-05-19].
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Frisell, E. H. & Sundberg, A. (2018). Pesco - den fortsatta utvecklingen och dess betydelse för Sverige, 2018.
Försvarsberedningen (2019).
ds-2019_8-varnkraft-inriktningen-av-sakerhetspolitiken-och-utformningen-av-det-militara-forsvaret-2021-2025.pdf. https://www.regeringen.se
[2019-05-16].
Försvarsmakten (2019a). Pågående internationella insatser. Försvarsmakten.
https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/internationella-insatser/pagaende-internationella-insatser/ [2019-04-9].
Försvarsmakten (2019b). Sverige nominerar kandidat till tjänsten som Director General
European Union Military Staff. Försvarsmakten.
https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2019/02/sverige-nominerar-kandidat-till-tjansten-som-director-general-european-union-military-staff/ [2019-05-19].
Gummesson, J. (2019). Försvarsberedningen spricker: ”Ansvarslöst”. Svenska Dagbladet, 10 maj 2019.
Hardell, G. (2018). PESCO – ett hot mot svensk alliansfrihet?. Kandidatuppsats. Umeå Universitet. Informant 3 (2019). Mailintervju. Informant 4 (2019). Mailintervju. Informant 9 (2019). Mailintervju. Informant 11 (2019). Mailintervju. Informant 13 (2019). Mailintervju.
Jacobsen, D. I. (2017). Hur genomför man undersökningar?: introduktion till
samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur.
Johannessen, A., Tufte, P. A. & Johansson, G. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö: Liber.
Karlsson, H. (2002). Bureaucratic politics and weapons acquisition : the case of the MX
ICBM program : (in two volumes). Stockholm: Dept. of Political Science
[Statsvetenskapliga institutionen], Univ.
Marambanyika, O. (2018). Why Is European Union Defence Integration Difficult To Achieve?
Miljöpartiet (2012). Mer miljö, mänskliga rättigheter och demokrati. Miljöpartiet. https://www.mp.se/politik/eu [2019-03-27].
Ministére Des Armées (2019). L’Initiative européenne d’intervention.
https://www.defense.gouv.fr/english/dgris/international-action/l-iei/l-initiative-europeenne-d-intervention [2019-06-4].
Pierson, P. (2000). Increasing Returns, Path Dependence, and the Study of Politics. American
Political Science Review, 94(2), ss. 251–267, doi:10.2307/2586011.
Regeringskansliet (2009). ett-anvandbart-forsvar-prop-200809140.pdf.
https://www.regeringen.se/49bb67/contentassets/1236f9bd880b495f8a9dd94ce1cb71d e/ett-anvandbart-forsvar-prop-200809140 [2019-02-7].
Regeringskansliet (2017a). Regeringens proposition 2017/18:44 - Sveriges deltagande i det permanenta strukturerade samarbetet inom Europeiska unionen.
Regeringskansliet, R. och (1994). Partnerskap för fred - inbjudan av NATO. Partnerskap för
fred - ramdokument. Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/sveriges-internationella-overenskommelser/1994/01/so-199477/ [2019-02-21].
Regeringskansliet, R. och (2015). Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016-2020. Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2015/04/prop.-201415109/ [2019-03-14].
Regeringskansliet, R. och (2016). Försvarssamarbetet Sverige Finland. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/forsvarssamarbetet-sverige-finland/ [2019-02-21].
Regeringskansliet, R. och (2017b). Regeringen beslutar att Sverige ska anslutas till
brittiskledd insatsstyrka. Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/06/regeringen-beslutar-att-sverige-ska-anslutas-till-brittiskledd-insatsstyrka/ [2019-02-21].
Regeringskansliet, R. och (2019). Nordefco 10 år. Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/nordiskt-forsvarssamarbete/ny-nordefco-10-ar/ [2019-02-21].
Riksdagsförvaltningen (2019a). Säkerhetspolitiska definitionen Motion 2000/01:U403 av Sten
Tolgfors och Karin Enström (m) - Riksdagen.
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/sakerhetspolitiska-definitionen_GO02U403 [2019-02-21]. Riksdagsförvaltningen (2019b). Meddelande om effektivisering av beslutsfattandet inom EU:s
gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik Fakta-PM om EU-förslag 2018/19:FPM8 COM(2018) 647 - Riksdagen.
http://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/fakta-pm-om-eu-forslag/meddelande-om-effektivisering-av-beslutsfattandet_H606FPM8 [2019-04-23].
Riksdagsförvaltningen (2019c). Svenskt deltagande i E2I Svar på skriftlig fråga 2018/19:298
Utrikesminister Margot Wallström (S) - Riksdagen.
https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svar-pa-skriftlig-fraga/svenskt-deltagande-i-e2i_H612298 [2019-06-4].
Riksdagsförvaltningen (2019d). Ledamöter & partier. http://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ [2019-04-25].
Riksdagsförvaltningen (2019e). Försvarsutskottet. http://www.riksdagen.se/sv/utskotten-eu-namnden/forsvarsutskottet/ [2019-03-25].
Riksdagsförvaltningen (2019f). Sveriges deltagande i det permanenta strukturerade
samarbetet inom Europeiska unionen Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets Betänkande 2017/18:UFöU3 - Riksdagen.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/sveriges-deltagande-i-det-permanenta_H501UF%C3%B6U3 [2019-03-14].
Rosati, Jerel. A. (2001). rosati.ignoringessenceofdec.isr.2001.pdf.
https://people.cas.sc.edu/rosati/documents/rosati.ignoringessenceofdec.isr.2001.pdf [2019-03-26].
Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet (2017). Sammansatta utrikes- och
försvarsutskottets betänkande 2017/18:UFöU3.
https://data.riksdagen.se/fil/33788AC5-EACC-4126-98D3-DFDDF5FF74C9 [2019-03-14].
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, Adrian. (2016). Research methods for business students. Harlow: Pearson Education.
Socialdemokraterna (2019). (S) Partiprogram och riktlinjer. Socialdemokraterna.
https://www.socialdemokraterna.se/var-politik/partiprogram-och-riktlinjer/ [2019-02-20].
SPP, S. (2017). Remarks by High Representative Federica Mogherini at the signing ceremony
of the notification by interested Member States on the Permanent Structured Cooperation [PESCO] on defence. EEAS - European External Action Service -
https://eeas.europa.eu/headquarters/headquarters- homepage/35501/remarks-high-representative-federica-mogherini-signing-ceremony-notification-interested-member_en [2019-03-12].
Svenska Akademin (2009). Svensk ordbok : utgiven av Svenska Akademien. Stockholm: Norstedt [distributör].
Sverigedemokraterna (2017). Sverigedemokraternas partiprogram. partiprogram.se. http://partiprogram.se/sverigedemokraterna [2019-03-27].
Sweden Abroad (2019). Vad är Nato? Sweden Abroad.
https://www.swedenabroad.se/sv/utlandsmyndigheter/nato-bryssel/vanliga-frågor-till-delegationen/vad-är-nato/ [2019-04-30].
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Utrikesmagasinet (2019). Tyst i Sverige när EU utvecklar försvarssamarbete.
https://www.utrikesmagasinet.se/analyser/2018/november/tyst-i-sverige-nar-eu-utvecklar-forsvarssamarbete/ [2019-04-25].
Vetenskapsrådet (2019). CODEX - regler och riktlinjer för forskning. CODEX - regler och riktlinjer för forskning. http://www.codex.vr.se/index.shtml [2019-04-8].
Vitikainen, W. (2011). Svenskt utrikespolitiskt beslutsfattande. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:425654/FULLTEXT01.pdf [2019-04-17]. Vitikainen, W. (2013). vitikainen_svenskt_utrikespolitiskt_beslutsfattande.pdf.
http://kkrva.se/hot/2013:1/vitikainen_svenskt_utrikespolitiskt_beslutsfattande.pdf [2019-04-8].
Vänsterpartiet (2019). EU. Vänsterpartiet. https://www.vansterpartiet.se/politik/eu/ [2019-03-25].
Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Wedin, L. (2014). Wedin_Militart_tankande_och_militarstrat.pdf.
http://kkrva.se/hot/2014:2/Wedin_Militart_tankande_och_militarstrat.pdf [2019-06-10].
Westberg, J. (2015). Svenska säkerhetsstrategier : 1810-2014. Lund: Studentlitteratur. Yin, R. K. & Nilsson, B. (2007). Fallstudier : design och genomförande. Malmö: Liber.
9.1 Informanter
Följande informanter var med i vårt strategiska urval. Nedanstående tabell redovisar vilket politiskt parti eller organisation informanten tillhör och vem som svarat. Samtliga intervjuer genomfördes per mail och svaren finns hos författarna. För att anonymisera de som varit informanter har vi valt att använda titel samt ett av oss valt identifieringsnummer. Komplett lista över informanterna finns hos oss författare.
För att kunna inarbeta svaren i vår analys var vårt slutdatum för svar 2019-04-30.
Informanter Tillhörighet Mail skickat Svar inkommit
Informant 1 Miljöpartiet 2019-03-26 Informant 2 Moderaterna 2019-03-19 2019-03-19 Informant 3 Moderaterna 2019-03-19 2019-03-24 Informant 4 Centerpartiet 2019-02-19 2019-03-14 Informant 5 Socialdemokraterna 2019-03-19 Informant 6 Vänsterpartiet 2019-02-19 2019-02-25 Informant 7 Kristdemokraterna 2019-02-19 Informant 8 Socialdemokraterna 2019-03-19 Informant 9 Sverigedemokraterna 2019-02-19 2019-03-05 Informant 10 Moderaterna 2019-02-19 Informant 11 Liberalerna 2019-02-19 2019-03-12 Informant 12 Försvarsdepartementet 2019-03-12 2019-05-27 Informant 13 FM HKV LEDS5 2019-04-09 2019-04-12 5
Försvarsmaktens Ledningsstab, hanterar stora strategiska frågor som planering av Försvarsmaktens verksamhet och ekonomisk styrning av myndigheten.