Test av antal gårdar per socken

Bebyggelsekontinuitet från äldre järnålder till ca år 1700 innebär att antal stengrundsgårdar per socken är proportionellt mot antal 1700-talsgårdar.

Metod

I avsnitt 2.3 kom jag fram till att det är rimligt att antal hus per gård före bortodling ungefär motsvarar fördelningen i det kända stengrundsmaterialet. Min skattning var att för Gotland som helhet motsvarar det 1,7 hus per stengrundsgård i genomsnitt. I avsnitt 3.3.3 nedan kommer jag fram till att antal hus per gård dock verkar variera regionalt. För att så bra som möjligt ta hänsyn till de regionala variationerna använder jag därför det bevarade stengrundsmaterialet sockenvis som bas för en lokal skattning av antal hus per gård. För varje socken beräknas:

Det finns ett fåtal socknar där bortodling är så stor att det inte går att göra meningsfulla skattningar av gårdsstorlek för den enstaka socknen. För dessa socknar har jag inkluderat även angränsande socknar i beräkning av antal stengrunder per gård. Detta gäller Roma22, Öja23, Akebäck24, Näs25, Visby26, Barlingbo27, Hejdeby28, Lau29 och Östergarn30.

1) För varje socken plottas bevarat antal stengrundsgårdar mot antal gårdar ca år 1700. 2) För varje socken plottas skattat ursprungligt antal stengrundsgårdar mot antal gårdar ca år

1700.

3) Regression och korrelationskoefficient beräknas från ovanstående diagram

4) Koncentration, dvs. antal/km2, av bevarat antal respektive skattat antal stengrundsgårdar och 1700-talsgårdar visualiseras i karta för manuell granskning av samband och geografiska trender.

Källmaterial

Sockengränser enligt definition i avsnitt 1.4.

Bevarade stengrunder och stengrundsgårdar enligt Bilaga A. Uppskattat antal ursprungliga stengrundsgårdar enligt Bilaga A.

Antal gårdar omkring år 1700 baserat på skattläggningskartan (kartlager från Gotländsk markdatabas). Endast gårdar med gårdsnamn har inkluderats – ca 1540 st.

Resultat

Korrelation redovisas i Figur 18 och Figur 19. Kartbilder redovisas i Figur 20.

22 _{Antal stengrunder per gård i Roma beräknat på Roma, Akebäck, Barlingbo, Dalhem och Halla} 23

Antal stengrunder per gård i Öja beräknat på Öja, Fide, Hamra och Vamlingbo 24

Antal stengrunder per gård i Akebäck beräknat på Akebäck, Roma, Barlingbo, Follingbo, Träkumla och Vall 25 _{Antal stengrunder per gård i Näs beräknat på Näs, Fide, Havdhem, Grötlingbo och Hablingbo}

26 _{Antal stengrunder per gård i Visby beräknat på Visby, Västerhejde, Träkumla, Hejdeby och Follingbo}

27 _{Antal stengrunder per gård i Barlingbo beräknat på Barlingbo, Dalhem, Ekeby, Endre, Follingbo, Akebäck och Roma} 28

Antal stengrunder per gård i Hejdeby beräknat på Endre, Hejdeby, Bro, Fole och Follingbo 29 _{Antal stengrunder per gård i Lau beräknat på Lau, Hejdeby, Bro, Fole och Follingbo} 30 _{Antal stengrunder per gård i Östergarn beräknat på Östergarn och Gammelgarn}

31

Figur 18 Antal gårdar per socken. Korrelation mellan antal kända stengrundsgårdar per socken och antal 1700-talsgådar per socken. Varje punkt i diagrammet motsvarar en socken.

Figur 19 Antal gårdar per socken. Korrelation mellan beräknat antal ursprungliga stengrundsgårdar per socken och antal 1700-talsgårdar per socken. Varje punkt i diagrammet motsvarar en socken.

Tolkning

Eftersom bortodlingsgraden bitvis är mycket hög (se avsnitt 2.2) använder jag både kända stengrundsgårdar och beräknat antal stengrundsgårdar före bortodling som jämförelse med 1700- talsmaterialet. Det finns dock en del källkritiska aspekter förknippade med bägge måtten.

Användning av bevarade stengrundsgårdar är problematiskt främst för att bortodlingsgrad verkar variera så mycket mellan olika socknar, vilket stör jämförelsen. Metoden för att kompensera för

y = 0,4192x + 5,3347 R² = 0,1191 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 0 5 10 15 20 25 30 35 A nt al be va ra de s te ng rund sg år da r pe r soc ke n

Antal 1700-talsgårdar per socken

Antal gårdar per socken - korrelation ÄJÅ -1700

y = 1,6463x + 5,7288 R² = 0,6201 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 0 5 10 15 20 25 30 35 Sk at ta t ant al st e ng rund sg år da r för e bor todl ing

Antal 1700-talsgårdar per socken

Antal gårdar per socken

32

bortodling bygger på att stengrundsgårdarnas utbredning motsvarar 1700-talets bygder, vilket lätt leder till cirkelargumentation när man sedan söker korrelation med 1700-talets bygder. Jag återkommer till denna diskussion i samband med tolkning av resultaten.

Figur 20 Gårdar per socken uttryckt som antal per km2. Den vänstra kartan visar kända stengrundsgårdar, den mellersta beräknat antal stengrundsgårdar per socken före bortodling och den högra 1700- talsgårdar. Mörkare färger betyder fler gårdar per km2.

Figur 20 visar gårdstätheten geografiskt, uppdelat per socken, för kända stengrundsgårdar, för beräknat antal stengrundsgårdar före bortodling och för 1700-talsgårdar31. Bilden över kvarvarande stengrundsgårdar, visar på en koncentration till större delen av Medeltredingen med en utlöpare åt sydväst ner mot Hablingbo. Dessutom finns ett kluster runt Lärbro. Bilden över stengrunder före bortodling visar en påtaglig överensstämmelse med bilden för år 1700. På bägge kartorna ser man två områden med gårdskoncentrationer, motsvarande dagens fullåkersbygd söder om Lojsta hed med Hemse i centrum, och fullåkersbygden mitt på ön med Roma i centrum. Dock går det inte att se någon korrelation mellan spridning av bevarade stengrundsgårdar och 1700-talsgårdar, vilket även framgår av Figur 18, där korrelationen visas grafiskt. Som man kan se är sambandet svagt (R2 = 0,12). Bristen på samband kan naturligtvis bero på att det verkligen har förekommit något kontinuitetsbrott, t.ex. i samband med att stengrunderna övergavs. Eftersom det finns så många felkällor går det dock inte att dra den slutsatsen. Exempel på felkällor:

- Bortodling av stengrundsgårdar.

- Definition av gård skiljer mellan stengrund och 1700.

- Även mycket begränsad nedläggning/nyodlingsfrekvens kan få stort genomslag eftersom det rör sig om en tidsperiod på 1500 år. Som ett räkneexempel kan man t.ex. anta att det en gång

33

vartannat år antingen tillkommer eller försvinner en gård någonstans på Gotland. Exempel på anledningar kan vara sammanslagning beroende på giftermål, ödeläggelse pga. att arvingar saknas, uppdelning vid arvsskifte eller nyodling på något attraktivt område. Lokalt innebär det att antal gårdar per socken förändras en gång per ca 200 år – var 8:e generation. Av lokalsamhället kommer det säkert inte att upplevas som en kontinuitetsbrist, men över 1500 år innebär det att bilden ändras dramatiskt.

Korrelationen mellan de två högra kartorna i Figur 20 ser ut att vara stor, vilket också bekräftas av Figur 19 (R2=0,62). Som konstaterats i samband med beräkning av bortodlingsmodellen ovan bygger modellen bland annat på ägoslagsindelning år 1700. Detta gör att korrelationen per definition blir hög. Att använda denna skattade stengrundstäthet för att hävda kontinuitet mellan äldre järnålder och 1700-tal vore alltså bara ett cirkelargument, eftersom bortodlingsmodellen i sig bygger på kontinuitet.