Test med förspänning 39

För att undersöka möjligheter till att reducera behovet av riktning har tester gjorts med förspänning. Förspänningen har åstadkommits genom att böja masten och det bakre verktyget med hjälp av klossar som placerades bakom verktyget. För att inte behöva ställa in skenorna i bakbommen mellan sågning och svetsning förspändes masten innan sågning vilket kräver stor krafttillförsel.

5.8.1 Utrustning

Utöver fixturen har klossar med tjocklekarna: 15, 12, 10, 6 och 5 mm använts. En tving tillkom under utförandet då det upptäcktes att mastens fria ände följe inspänningens riktning.

5.8.2 Utförande

Klossarna placerades mellan bakre verktyg och mast på bestämda avstånd från koningens början. Klossarnas tjocklek varierade och placerades på valda positioner så att en konvex form erhölls på verktyget, se figur 5.9-1. Masten trycktes vid fastspänning mot verktyget med hjälp av likrännehållaren. Efterhand upptäcktes att masten stod med en vinkel utanför fixturen vilket åtgärdades genom att spänna masten mot bomutsticket med hjälp av en tving.

Figur 5.8-1: Förspänning

Inställningen av den främre bommen gjordes så att sågklingan träffade masttoppen vid halva GAP-avståndet från markeringsspåret. Därefter ställdes skenorna i bakre bom på samma sätt som vid en vanlig omställning.

C3 test 1

• Kloss 1: tjocklek 15 mm, avstånd 34 mm (mätt från verktygets start). • Kloss 2: tjocklek 12 mm, avstånd 752 mm

• Kloss 3: tjocklek 10 mm, avstånd 1448 mm

• Främre bominställning: 35, 40 (bommens lutning)

C3 test 2

• Kloss 1: tjocklek 15 mm, avstånd 34 mm (mätt från verktygets start). • Kloss 2: tjocklek 12 mm, avstånd 752 mm

• Kloss 3: tjocklek 10 mm, avstånd 1448 mm • Främre bominställning: 35, 40

Mast

40

C5

• Kloss 1: tjocklek 10 mm, avstånd 45 mm (mätt från verktygets start). • Kloss 2: tjocklek 8 mm, avstånd 760 mm

• Kloss 3: tjocklek 6 mm, avstånd 1650 mm • Främre bominställning: 12, 42

5.8.3 Val av parametrar

Professor Tore Dahlberg, ämnesområdet för hållfasthetslära vid Linköpings tekniska högskola, konsulterades inför valet av parametrar . Rådet var att iterera fram rätt förspänning genom att börja med en förspänning motsvarande halva kilbredden (GAP) vid toppen och därefter minska successivt. Begränsningar i fixturen reducerade dock den möjliga maximala förspänningen. För mast C3 begränsades den maximala klosstorleken av längden på verktygets fästskruv. Vid förspänning av mast C5 begränsade böjmotståndet förspänningen genom att likrännehållarens skruvar lossnade.

5.8.4 Resultat

För att mäta resultatet av testerna användes ett 4 m långt riktbord. Masten placerades på bordet med likrännan nedåt och svetsens början placerad vid ena änden på bordet så att hela den konade delen låg på bordet. Masten hölls uppe i andra änden med hjälp av en travers på ett sådant sätt att masttoppen precis nuddade riktbordet. Därefter uppmättes det största avståndet mellan mast och bord med hjälp av bladmått.

C3 Test 1

Vid det första testet upptäcktes att masten efter fastspänning låg snett utanför stöden, Mastens fria del låg parallellt med verktyget vilket medförde att den önskade böjen vid verktygets början saknades. Därför spändes masten fast mot utsticket i den bakre bommen med hjälp av en tving. I och med detta så gick masten rakt in i verktyget. Avstånd mellan bommen och masten var 125 mm vid verktygets start och tvingen spändes så att samma avstånd erhölls vid hela bomutsticket. Efter justeringen hade masten rört sig relativt skenorna vilket krävde en ny inställning av den främre bommens infästning.

När skenorna ställts in sågades första kilen ut med gott resultat. När sedan främre sågsnittet gjordes upptäcktes att snittet gick innanför märkningen av kilen. Kilen bedömdes omöjlig att åtgärda varför masten kasserades utan mätbara värden på deformationen.

C3 Test 2

För att undersöka om felet vid utsågning av kil nr 2 berodde på operatörsslarv eller på nya förutsättningar vid förspänningen gjordes ett andra test med samma inställningar som vid första testet.

Liksom vid första testet drog sig sågklingan inåt relativt sågmarkeringen vid utsågning av andra kilen. Sågningen avbröts dock innan felet hann bli för stort. Masten fixerades därefter i främre verktyget vilket vanligtvis undviks då för mycket inspänning tryckbelastar masten och omöjliggör sågning. När masten böjdes vid förspänningen insågs dock att godset närmast framkant var dragbelastat vilket möjliggjorde viss trycksättning från främre verktyg. Sågningen fullföljdes med god följning av sågmarkering.

41 Mast 1:

• Avvikelse i x-led: -0,7 mm (godkänd utan riktning)

• Avvikelse I y-led: Ej mätbar p.g.a. variation i svetsrågens höjd. Mast 2:

• Avvikelse i x-led: -1,1 mm, för stor böj vid området vid koningens början. • Avvikelse I y-led: Ej mätbar p.g.a. variation i svetsrågens höjd.

Mast 3:

• Avvikelse i x-led: -0,8 mm, (godkänd utan riktning)

• Avvikelse I y-led: Ej mätbar p.g.a. variation i svetsrågens höjd.

Orsaken till det sämre resultatet vid bearbetning av mast 2 var troligen att tvingen spändes för hårt vilket gav för stor böjning vid koningens början. Vid mast 1 och 3 spändes tvingen så att avståndet mellan mast och bakre bom var konstant 125 mm.

C5

Vid fixering av masten i framkant upptäcktes att bommen sviktade när verktyget trycktes vid halva verktygslängden. För att få likformighet mellan master beslöts att bara spänna i yttersta verktygsinfästningen (den närmast toppen) så att verktyget ligger an mot masten men inte mer. Ju närmare koningens start sågklingan kommer desto mindre är behovet av fixering i framkant. Förklaringen till detta är att materialet närmast masttoppen vid förspänning är minst deformerat.

Under bearbetningen gick två av likrännehållarens gängstänger av till följd av för hög belastning. Mätningar saknas därför och fortsatta försök gjordes ej.

42