I det föregående avsnittet redovisade vi några beräkningsexempel kring testnäringens betydelse för den lokala hotellnäringen i Arjeplog och Arvidsjaur. Vi uppskattade också testnäringens betydelse för handeln i Arjeplog utifrån dagligvaruhandelns försäljnings-index och några kompletterande antaganden. Dessa räkneexempel får ses som ett bidrag till förståelsen för testnäringens betydelse i regionen, men de är avgränsade på olika sätt och kan inte ses som kompletta skattningar. Det har heller inte varit möjligt att analysera sysselsättningseffekter.
Det finns dock vissa möjligheter att uppskatta testnäringens samlade effekt på den regio-nala ekonomin i Norrbotten, med fokus på sysselsättningen. I det här avsnittet ska vi göra ett försök, med hjälp av Tillväxtverkets regionalekonomiska modell rAps (regionalt Ana-lys- och prognossystem). Den regionalekonomiska modellen rAps beräknar vilken effekt
4 Årtal okänt. Källa:
http://www.fastighetsagarna.se/webbshop/rapporter/sveriges-roligaste-ökad produktion i en sektor har på andra sektorer i ekonomin, baserat på etablerade sam-band. En sådan modell kan inte fånga dynamiska effekter som t.ex. nya företagsetable-ringar. I praktiken kan förstås tillväxt i en bransch attrahera företagsetableringar i andra branscher. Ett exempel på sådan dynamik är event- och upplevelseföretag som har etable-rat sig i Arjeplog och Arvidsjaur, med testnäringen som nav.
Eftersom vi inte har någon konkret plan att förhålla oss till kring t.ex. expansion eller ny-etablering tar vi fram ett rimligt exempel för hur näringen kan komma att utvecklas på kort sikt. Vi använder rAps för att analysera ett räkneexempel med följande förutsätt-ningar:
• Testnäringens tillväxt i omsättning och sysselsättning under 2018 (som exem-pelår) motsvarar ungefär tillkomsten av ett nytt ”medianföretag” baserat på siffror för 2016. Tillväxten antas dock ske fördelat över flera företag och anta-gandet innebär alltså inte att vi försöker skatta effekten av att en ny aktör trä-der in.
• Som en kompletterande förutsättning5 antas ovanstående utveckling leda till ökad omsättning inom hotell- och restaurangnäringen. Storleken på effekten antas stå i proportion till testnäringens andel av hotellnäringens omsättning, som vi tidigare uppskattat till ca 83 MSEK. Eftersom ”medianföretaget” står för 5 % av testnäringens omsättning antar vi förenklat att testnäringens del av hotell-och restaurangnäringens omsättning ökar med 5 %, vilket motsvarar ca 4,2 MSEK.
• Tillväxten antas ske i Arjeplogs kommun. Detta görs för att öka förutsättningar för modellen att fånga de relevanta sambanden, då testnäringen är så starkt representerad i Arjeplog.
Här stöter vi på det metodrelaterade problemet att bil- och komponenttester inte är en traditionell ”bransch” i meningen att den inte finns representerad i officiell statistik genom en SNI-kod. I vår analys får testnäringen representeras i rAps genom branschaggregatet
”företagsservicefirmor”. I aggregatet ingår såväl fastighetsverksamhet som teknisk prov-ning och analys, vilka är testföretagens vanligaste SNI-koder. De antaganden som beskrivs ovan leder till följande beräkningsförutsättningar (se tabell 6):
Omsättningsökning 2018 (MSEK) Sysselsättningsökning 2018 (antal) Testnäring Hotell & restaurang Testnäring Hotell & restaurang
+20 MSEK +4,2 MSEK +12 +4,5*
Tabell 6. Beräkningsförutsättningar i den regionalekonomiska analysen
*Sysselsättningsökningen i hotell- och restaurang har estimerats med rAps.
5 Detta kompletterande antagande görs eftersom testnäringen innebär ett stort antal (främst internationella) besökare under säsongen. I rAps beskrivs sambanden mellan olika branscher med hjälp av koefficienter som skattats utifrån en nationell s.k. input-output tabell. Vi bedömer att testnäringen avviker från branschaggregatet ”företagstjänster” vad gäller kopplingen till externa besökare och ser det därför som rimligt att representera denna effekt genom ett exogent
antagande.
I korthet leder ett sådant scenario till en efterfrågeökning, som får genomslag i regionens ekonomi på flera sätt:
• Den direkta effekten kan anges som att testnäringens omsättning ökar med 20 MSEK och antalet anställda ökar med 12 personer.
• Den indirekta effekten kan anses omfatta:
o Ökad omsättning inom hotell- och restaurangnäringen med ca 4,2 MSEK samt de 4-5 nya årsarbeten som beräknas uppstå som en konsekvens.
o Kringeffekter som kan härledas till leveranser av regionalt producerade in-satsvaror och tjänster till ovanstående.
o S.k. inducerade effekter som uppstår då antalet sysselsatta ökar och hus-hållen därför beräknas spendera mer pengar i regionen.
Modellen har använts för att beräkna den totala effekten på sysselsättningen i regionen av det scenario som beskrivs ovan. Resultaten sammanfattas i tabell 7.
Omsättningsökning 2018 (MSEK) Sysselsättningsökning 2018 (antal) Testnäring Hotell & restaurang Testnäring Hotell & restaurang
+20 MSEK +4,2 MSEK +12 +4,5*
Tabell 7. Resultat: indirekt och total effekt på sysselsättning i Norrbotten av ett tillväxtscenario för testnäringen
Våra resultat visar att en tillväxt inom testnäringen som motsvarar en omsättningsökning på 20 MSEK samt 12 anställda kan generera totalt 22 nya årsarbeten i Norrbotten, d.v.s 12 direkta och 10 indirekta arbetstillfällen. Detta indikerar att testnäringen har en syssel-sättningsmultiplikator på ca 1,8.
Resultatet kan jämföras med forskning kring sysselsättningseffekter av andra branscher i länet. En nyligen publicerad studie (Moritz, Ejdemo et al. 2017) kring gruvnäringens sysselsättningseffekter använde en s.k. ekonometrisk metod för att analysera
gruv-industrins sysselsättningseffekter i norra Sverige. Analysen genom-fördes ”ex post” – d.v.s.
studien undersökte den faktiska utvecklingen och förlitade sig inte till simulerings-modeller. Forskarna fann att gruvindustrin hade genererat nära 100 ytterligare arbets-tillfällen i regionen, för varje 100 direkta arbetsarbets-tillfällen i gruvnäringen. Vår beräkning av testnäringens sysselsättningseffekt pekar på att de indirekta effekterna relativt sett är nästan lika stora som gruvnäringens, men det rör sig naturligtvis om helt andra nume-rärer.
Vi kan också stämma av resultatet från vår rAps-beräkning mot en alternativ analys där vi använder sysselsättningsmultiplikatorer som har beräknats utifrån en regionaliserad in-put-output tabell för 2013 (se Lindberg, 2016). Dessa visar vilken effekt en efterfråge-ökning på 1 MSEK i en viss sektor får för total sysselsättning i regionen. Aggregatet ”arki-tektur, teknikkonsulter mm.” omfattar bl.a. teknisk provning och analys, som är testföre-tagens vanligaste SNI-kod. Branschen beräknas ha en multiplikator på 0,72 i Norrbotten.
På grund av testnäringens starka koppling till externa besökare använder vi ett liknande tillvägagångssätt som i rAps-beräkningen och adderar effekten av en efterfrågeökning i hotell- och restaurangnäringen. Denna sektor beräknas ha en multiplikator på 1,31 i Norrbotten.
Med dessa beräkningsförutsättningar kan vi således uppskatta effekten på total syssel-sättning utifrån det tillväxtscenario vi beskrivit i tabell 5. Denna alternativa beräkning visar att en tillväxt inom testnäringen som motsvarar en omsättningsökning på 20 MSEK kan generera totalt 20 nya årsarbeten i Norrbotten. Tabell 8 ger en mer detaljerad över-sikt av resultaten.
Beräkningsförutsättningar Resultat
Omsättningsökning
2018 (MSEK) Multiplikator* Sysselsättningsökning 2018
(antal) Total sysselsättningseffekt i Norrbotten
Testnäring +20
MSEK x 0,72 = 14,4
=20 arbetstillfällen Hotell &
restaurang +4,2
MSEK x 1,31 = 5,5
Tabell 8. Alternativ uppskattning av regional sysselsättningseffekt kopplad till 20 MSEK omsättningstillväxt i testnäringen
*Multiplikatorn beskriver sysselsättningseffekten av 1 MSEK efterfrågeökning
Sammanfattningsvis indikerar vår analys med Tillväxtverkets regionalekonomiska modell rAps att tillväxt inom testnäringen kan ha en betydande indirekt effekt på den regionala ekonomin. En alternativ ”manuell” analys av sysselsättningsmultiplikatorer som har be-räknats utifrån en regionaliserad input-output tabell visar på något mindre, men ändå liknande effekter.
Relativt sett kan den indirekta sysselsättningseffekten nära nog jämföras med gruv-industrins, enligt nylig forskning. Med detta sagt är det viktigt att påpeka att numerärerna naturligtvis är betydligt mindre – i gruvindustrins fall handlar det om många tusen arbets-tillfällen, medan testnäringen redovisade 227 anställda år 2016. Om den sysselsättnings-multiplikator vi estimerat antas gälla för näringen i helhet pekar uppskattningen på att testnäringen genererar totalt strax över 400 arbetstillfällen i Norrbotten. En sådan sum-mering är dock tveksam eftersom den sannolikt leder till viss dubbelräkning, vilket be-skrivs närmare av bl.a. Lindberg (2016).
Den viktigaste slutsatsen av vår analys av ett fiktivt tillväxtscenario är att testnäringen har en potential till betydande indirekta effekter på sysselsättning. För att realisera den krävs, ur ett regionalekonomiskt perspektiv, bl.a.:
• Tillgång till rätt kompetens, inte bara inom testnäring utan också i relaterade verksamheter.
• Konkurrenskraftiga underleverantörer inom regionen.
• Sannolikt ökad kapacitet inom hotell/logi för att kunna ta emot nya kunder.