Att skriva åtgärdsprogram ställer krav på texters utformning och att innehållet genomförs och tolkas av olika parter. Det krävs att de som skriver dessa texter har ett etiskt förhållningssätt till det som förs in i dokumenten. Vissa elever blir väl dokumenterade genom sin skolgång och det som skrivs om dem kommer att följa dem genom livet. Alla de åtgärdsprogram som har under- sökts har upprättas under kort tid och i ett inledningsskede av ett nytt arbetssätt. Olika sätt att fördela arbetet med att skriva åtgärdsprogram präglar naturligtvis innehållet. Ibland är det speci- alpedagoger som har skrivit och ibland är det ämneslärare eller mentor. Kunskap och kompetens kring arbetet med särskilt stöd visar sig i skrivningarna av programmen. Den tid som ges för det här arbetet är oftast inte reglerad utan ska finna sin plats bland allt annat som ska dokumenteras av läraren. Även mallarna som är gemensamma för alla skolor i kommunen styr innehållet i olika riktningar (Andreasson, 2007). Något som inte får glömmas bort är att alla dessa texters mening är trots allt att skapa förändring.
Åtgärdsprogram som genre
Texter har olika särdrag vilka gör att de kan skiljas åt från andra texter. De bildar olika genrer som har olika syfte, struktur och språkliga drag. I den här undersökningen ingår material som skapats för att förändra en textgenre som tidigare utvecklats på olika sätt i de olika enheterna i kommunen. Mallar till åtgärdsprogram, pedagogisk utredning och lathundar till dessa har utarbe- tats utifrån de anvisningar som gavs i allmänna råd från Skolverket (2008a). Utformandet av mal- larna skulle borga för att ett enhetligt synsätt skulle genomföras och att den information som krävdes införskaffades och dokumenterades. Mallen är samtidigt styrande för vilket innehåll som den fylls med. I arbetet med att använda mallar är det viktigt att det finns en medvetenhet om
41 deras begränsningar. Eftersom mallen i sig är skapad utifrån ett visst diskursivt innehåll styr den också det meningsinnehåll denna ges (Andreasson, 2007; Börjesson & Palmblad, 2007).
I undersökningen av hur åtgärdsprogram upprättas visar det sig att mer än hälften av de 139 undersökta åtgärdsprogrammen saknade en pedagogisk utredning. Fördelarna med att utred- ningsmaterialet förs i en pedagogisk utredning är att information av känslig natur inte behöver föras in i åtgärdsprogrammet. Den pedagogiska utredningen kan sekretessbeläggas, men åtgärds- programmet är offentlig handling (Skolverket, 2008a). Det visar sig också att det är vanligare att en pedagogisk utredning görs för en pojke än för en flicka. Att det är så vanligt med en pedago- gisk utredning i upprättandet av åtgärdsprogram för pojkar kan möjligen kopplas till det som tidi- gare forskning har visat (SOU 2009:64). Där visar det sig att vi har olika föreställningar av behov hos flickor och hos pojkar då vi tillskriver dem olika egenskaper. Även Andreasson (2007) pekar på att flera ”genusforskare har visat att pojkar får en större del av lärarnas uppmärksamhet i sko- lan, medan flickorna är mer osynliga” (2007, s. 91). I dessa studier (Andreasson, 2007; SOU 2009:64) lyfts också behovet av ett köns- eller genusperspektiv i specialpedagogiks forskning.
När det gäller innehållet i åtgärdsprogrammen visar det sig att det i 42 % av åtgärdspro- grammen saknas angivelse i närvarandefältet. Orsaker till att det saknas angivelser kan vara glömska eller en faktisk frånvaro av vårdnadshavare och elev vilket också har påvisats i senare tids forskning. I flera undersökningar påpekas vikten av att involvera föräldrar och elever i upp- rättandet av åtgärdsprogram. Alla undersökningar ger också stöd för att en samverkan mellan elev, föräldrar och skola ger goda resultat (Andreasson, 2007; Asp- Onsjö, 2006; Isaksson, 2009; Skolverket, 2008a, 2008b).
Det är också så att elevens beskrivning av sin skolsituation saknas i 45 av totalt 139 under- sökta åtgärdsprogram. När det gäller beskrivningar av elevers skolsituation påtalar Isaksson (2009) vikten av att elevens syn och pedagogens syn beskrivs på ett tillfredsställande sätt. Be- skrivningar av när svårigheterna framträder behöver vara fylliga eftersom åtgärdsprogram ofta används som överlämningsdokument. Då är det viktigt att nya lärare eller vikarier på ett enkelt sätt kan sätta sig in i problematiken (Isaksson, 2009). När föräldrar och eleven inte involveras från början i arbetet med att upprätta ett åtgärdsprogram riskerar texten att endast representera skolans syn på skolsvårigheter och hur de ska åtgärdas (Isaksson, 2009). Här kan Faircloughs tan- kar kring demokratisering av organisationen vara viktiga att ta upp. Elev och föräldrar har rättig- heter som grundas i tankar om lika värde och demokrati. Dessa innebär att man har rätt att föra sin egen talan och att få föra fram sin syn på skolsituationen i åtgärdsprogrammet borde få vara självklart.
42 De 48 åtgärdsprogram som har närlästs visar att en ny textgenre kanske börjar växa fram. Rutiner i skrivandet har börjat etableras och vissa likheter kan urskiljas. Likheter i tilltal visar sig framför- allt genom en informell ton i åtgärdsprogrammen. Tilltalet i tredje person och frånvaron av ex- pertuttryck skapar närhet i läsningen genom att alla parter på det viset inkluderas i textens inne- håll. Möjligen har detta formats av den delaktighet som arbetssättet ska grundas i. Om föräldrar och elever är involverade i utformningen från början blir resultatet kanske detta. Detta är i mot- sats till det som uttrycks av andra forskare (Andreasson, 2007) där ett sådant tilltal skulle kunna tolkas som distanserat och skrivet i ett friskrivande syfte.
Andra rutiner som kan urskiljas är åtgärdsprogram som har samma meningsinnehåll. I dessa program har elevens namn, mål och åtgärder bytts ut, men i övrigt är innehållet likartat med andra program. Orsaker till att dessa rutiner har vuxit fram kan säkerligen finnas i brist på tid för att skriva åtgärdsprogram eller brist på kompetens. Färdiga mallar som ska fyllas med innehåll ökar riskerna för att rutiner som dessa skapas (Andreasson, 2007; Börjesson & Palmblad, 2007). Det är även så att de lathundar som har utvecklats till hjälp vid upprättandet av åtgärdsprogram styr över innehållet. Lathundarna och de frågor som finns i dessa är elevcentrerade och kanske inverkar dessa till att åtgärder blir koncentrerade till individnivå. Något annat som genomsyrar de undersökta dokumenten är de positiva förväntningar på elever som skrivs fram i dem. Svårigheter som visar sig i skrivningen är att finna en balans mellan beskrivningar av elevens styrkor och det som är svårt.
Koncentrationssvårigheter
Behov som skrivs fram i åtgärdsprogrammen handlar ofta om koncentrationsvårigheter, men det anges sällan några orsaker till dessa. Koncentrationsvårigheter kan ha ett samband med läs- och skrivsvårigheter, enligt Kadesjö (2001). Ett barn som har läs- och skrivsvårigheter får svårt att koncentrera sig på skolarbetet då det kräver en stor ansträngning av barnet. Då läsförmågan prö- vas i alla ämnen för en elev på högstadiet kan det innebära att hon eller han lätt tappar fokus och tröttnar. Dessa elever upplevs ofta av undervisande lärare som omotiverade och ofokuserade. Det kan också vara tvärtom genom att koncentrationssvårigheter orsakar inlärningsproblem.
I något fall av de undersökta åtgärdsprogrammen där koncentrationssvårigheter angavs hade en läs- och skrivutredning gjorts eller skulle göras. Det visar att det finns en medvetenhet om att denna slags problematik kan ha sin grund läs- och skrivsvårigheter. Koncentrationssvårigheter kan också ha socioemotionella orsaker, situationsbundna orsaker och biologiska orsaker. Det gäller att först undersöka var orsakerna finns och det kan göras genom att man kartlägger när och
43 var problemen uppstår (Kadesjö, 2001). Förklaringen till att orsaker inte närmare tas upp i de un- dersökta åtgärdsprogrammen kan vara att man anser att det är tillräckligt att det återfinns i den pedagogiska utredningen. Eftersom åtgärdsprogrammet ska vara ett verktyg i vardagspraktiken kan det vara så att viss information endast lämnas i den pedagogiska utredningen för att på ett etiskt sätt freda eleven. Andra förklaringar till att inte utredningar nämns kan vara att det krävs resurser för att genomföra dem och att elev och föräldrar inte samtycker till utredning.