The Ecology of Resource Model (EoR) är en modell där design av teknologi och
undervisning är primärt med fokus på hur teknologi kan stödja och öka lärandet i teknik-rika miljöer (Luckin & Clark, 2011). Modellen kan också användas för att utvärdera pedagogisk användning av teknologi (Luckin, 2008). Luckin och Clark (2011) skriver att:
The Ecology of Resources model is the basis for a design framework to support the dynamic participatory process of developing contextualized technology-rich learning activities. The aim of the Ecology of Resources approach is to identify the resources that comprise a learner´s ZAA and to develop the best means by which the learner´s ZPA can be tailored to meet their needs. (Luckin & Clark, 2011, s.38)
Luckin utgår ifrån kontexten och betonar dess betydelse (Luckin, 2005, 2010).
Context matters to learning; it is complex and local to a learner. It defines a person´s subjective and objective experience of the world in a spatially and historically contingent manner. Context is dynamic and associated with connections between people, things, locations and events in a narrative that is driven by people´s intentionality and motivations. Technology can help to make these connections in an operational sense. People can help to make these connections have meaning for a learner. (Luckin, 2010, s. 18)
Luckins teoribygge har en sociokulturell bas och hon hänvisar till både Vygotsky, Wertsch och Cole som viktiga förgrundsgestalter (Luckin, 2005, 2010). EoR tar en av sina
utgångspunkter i Vygotskys ZPD-begrepp. Luckin anser dock att det saknas förklaringar i ZDP. Luckin (2010) skriver att:
31
The ZDP could be thought of as a context with which productive interactivity can happen, but rather too much is left unspecified for this to be operationalized and integrated. The ZDP does not specify the manner in which the ‘actual developmental level and the zone of proximal development’ (Vygotsky, 1978) are to be identified, nor does is prescribe the exact nature of the instructional assistance that is to be offered to learners. (Luckin, 2010, s. 27)
Luckin (2010) använder begreppet The Zone of Collaboration. Luckin (ibid) skriver att;
The zone of Collaboration describes the learner´s world as being full of potential forms of assistance that might act as resources to support learning. (Luckin, 2010, s. 29)
Luckin introducerar två tillägg till The Zone of Collaboration; The Zone of Available Assistance (ZAA) och The Zone of Proximal Adjustment (ZPA).
The ZAA is used to describe the types of resources, both human and artifact, that are available within a particular context to help a more able partner to offer appropriate assistance to a less able partner. The ZPA represents a subset of the ZAA that are the resources that are the most appropriate form of assistance for a given learner at a particular moment in time. (Luckin, 2008, s. 451)
Figur 1 nedan visar hur delarna i The Zone of Collaboration hänger ihop.
Figur 1. The Zone of Collaboration (Luckin, 2010, s. 29)
ZAA och ZPA används för att förklara att stöttning av lärande möjliggörs genom och inom ZDP. Luckin skriver att:
/…/ my interpretation of the ZDP, which explores the relationship between the identification of a learner´s collaborative capability and the specification of the assistance that needs to be
32
offered to the learner in order for them to succeed at a particular task. I refer to this interpretation as the Zone of Collaboration /…/. (Luckin, 2010, s. 28)
EoR sätter individen i centrum och ZAA refererar till de olika resurser som finns tillgängliga i en lärsituation (Luckin, 2010). Luckin & Clark (2011) definierar EoR på följande sätt:
The ecology of Resources model /…/ describes the people, artefacts and environments with which the learner interacts as resources. These resources have the potential to offer the learner the assistance required by the Zone of Proximal Development (ZDP): they offer the partial descriptions of the world that need to be connected and built into a meaningful learning narrative through the process of internalization. (Luckin & Clark, 2011, s. 36
Figur 2 visar på sambandet mellan individen och resurserna och de filter som finns mellan dessa. Resurserna delas in i tre kategorier kunskap och färdigheter (Knowledge and skills); verktyg och människor (Tools) och miljö (Environment).
Figur 2. The resource elements and their filters (Luckin, 2011, s. 94)
Kategorin kunskap och färdigheter handlar om de kunskaper och de färdigheter som är i fokus, exempelvis stjärnbilder, derivata eller grammatik. Kategorin verktyg och människor innefattar t.ex. böcker, pennor och papper, teknologier och mer kunniga personer som individen har i sin närhet. Kategorin miljö handlar om platsen och den omgivande miljön med vilken individen interagerar. Det kan vara en fysisk miljö, till exempel ett klassrum eller ett museum, eller en virtuell miljö, exempelvis internet (Luckin, 2010, s. 91).
33
The Ecology of Resources model introduces the concept of filters as elements that influence the availability of some of the resources within a learner´s Zone of Available Assistance (ZAA). These filters may need to be given special consideration by learners and those playing the role of a learners´s MAP, and therefore they need special consideration in the design process (Luckin, 2010, s. 115).
Kursplanen och det urval som en lärare gör vid en lektionsplanering är exempel på filter i relation till resurskategorin kunskap och färdigheter, eftersom kursplanen avgränsar innehållet i en kurs eller inom ett ämne. Lärarens planering ytterligare avgränsar vilka kunskaper och färdigheter som eleverna ges möjlighet att tillägna sig. De verktyg och personer som finns till för individen är också filtrerade på något sätt. Det kan vara när en lärare är tillgänglig för eleverna eller tillgänglighet till olika digitala verktyg. Exempel på filter i relation till resursen miljö är schemat och uppdelning i lektioner. Till exempel så blir lektionens tidsbegränsning ett negativt filter om lektionen slutar precis när en elev börjar förstå något svårt (Luckin, 2010). Det är viktigt att identifiera vad eller vem som begränsar tillträdet till resurserna (Luckin, 2010; Luckin & Clark, 2011).
Luckin använder begreppet more able partners vilket kan jämföras med med Vygotskys begrepp more capable peers. The more able partner fungerar dels som en resurs i sig själv, dels har den en roll att hjälpa och stötta individen att på bästa sätt välja ut och använda bland de resurser som finns tillgängliga vid det aktuella lärtillfället, det vill säga att formulera ZPA för individen.
One resource that is of particular importance is that of a More Able Partner, there may be multiple More Able Partners who can both act as a resource themselves, and who can help the learner make best use of the other resources available to them. (Luckin & Clark, 2011, s. 36)
Luckin använder sig av begreppet scaffolding för att förklara relationen mellan tillgängliga resurser, individen och the more able partner.
Successful scaffolding requires collaboration or assistance for a learner or group of learners from other more able partners who must provide appropriately challenging activities and the right quantity and quality of assistance. The more able partner may take the form of another person /…/. Whatever the nature of the learning partner, the key factor at the heart of effective scaffolding is not only the ability of the more able partner to offer appropriate help, but also
34
their ability to withdraw or fade the support they offer when the learner is ready. (Luckin, Du Boulay, Yuill, Kerawalla, Pearve, Harris, 2003, s. 1)
EoR är ett ramverk som utgår ifrån kontexen och sätter individen i centrum. EoR används mest för att se det systemiska. I individens kontext finns en mängd olika resurser och vid bearbetning av det insamlade datamaterialet blev det tydligt att en förståelse av kontexten var en förutsättning för att analysera materialet och därför blev EoR ett viktigt verktyg. Modellen har använts som ett redskap för att resonera om relationen mellan tillgång och användning av digitala verktyg i en teknik-rik miljö.