Studiens syfte har varit att analysera hur kvinnohat kommer till uttryck under prefixet “Toxic Femininity” på incelforumet incels.is, och hur detta kvinnohat skulle kunna förstås utifrån genusteori, hegemonisk maskulinitet och radikalfeministisk teori. Denna studie har synliggjort flera likheter mellan den världsbild användarna på incelforumet ger uttryck för och den världsbild som användarna på Flashback forum i Kindblom och Lindmarks (2020) netnografiska studie om incels framhäver, samt även det Jaki et al. (2019) i analysen av det incelforumet incels.me betonar. Likaså belyser studien hur användarna genomgående betraktar sig själva som offer och beskyller kvinnor såväl som feminismen för sin situation i livet, vilket även resultaten i Wretmans (2021) studie påvisat. Liknande resultat framkom således trots att de teoretiska utgångspunkterna som använts i de olika studierna i viss utsträckning har skiljt sig åt, exempelvis har ingen av de tidigare nämnda studierna använt sig av radikalfeministisk teori. Denna studie har vidare synliggjort hur kvinnor tenderar att utsättas för online-våld som i synnerhet anspelar på våld och hot om våld av sexuell karaktär, vilket går i linje med vad Ging & Siapera (2018) såväl som Strid (2020) betonat i respektive artiklar.
Sammanlagt framkommer sex stycken teman utifrån de tre valda teorierna, vilka samtliga ger uttryck för en gemensam världsbild och kvinnosyn. Studiens resultat påvisar hur kvinnor kontinuerligt framställs som lägre stående människor som bör omyndigförklaras och på olika sätt styras av män. Fri- och rättigheter är något som enbart bör tillfalla rationella, autonoma personer, således män, då kvinnor inte anses kunna fatta självständiga vettiga beslut. Denna kvinnosyn som användarna ger uttryck för rättfärdigar i sin tur en manlig dominans och ett betydande kvinnohat. Detta tolkas som konstruktioner av genus, då användarna hänvisar till föreställningar om hur det anses maskulint att vara en dominant
‘alfahane’ medan det anses feminint att vara undergiven och osjälvständig, eller åtminstone inte alltför frigjord sexuellt, politiskt, eller socialt (Pettersson 2003:141, 142). Dessa konstruktioner av genus resulterar i ett kvinnohat grundat i föreställningar om att män är överordnade kvinnor kan ge upphov till diskriminering, och emellanåt våld samt hot om våld gentemot kvinnor, vilket rättfärdigas med att kvinnor och kvinnliga attribut är sämre och lägre stående än män och manliga attribut.
Resultatet påvisar genomgående hur användarna på incels.is redogör för konstruktioner av vad det innebär att vara “en riktig man”, således den typ av dominerande maskulinitetsnormer som alla män strävar att efterleva. Uttrycken ger sken av idén om traditionella könsroller, vilket även tidigare forskning påvisat vara utmärkande för incelkulturen (Fernquist et al. 2020). Detta görs i motsatsförhållande till en konstruktion av vad det innebär att tillhöra de underordnade femininiteterna och maskuliniteterna, som karaktäriseras av svaghet och passivitet i förhållande till den så kallade “ultimata mannen”.
Utifrån teorin om hegemonisk maskulinitet tolkas detta som ett sätt för användarna att legitimera den hegemoniska maskuliniteten samt dess överordnade status i samhället, och genom detta legitimerande kan i synnerhet de underordnade femininiteterna, men i viss utsträckning även de underordnade maskuliniteterna, förtryckas och diskrimineras. Detta genererar ett kvinnohat grundat i konstruktioner av den eftersträvansvärda och hyllade hegemoniska maskuliniteten, tillika de nedvärderade och föraktade underordnade femininiteterna (Messerschmidt 2018:28, 75).
Användarna på forumet anser att feminismen har gått för långt i och med kvinnors ökade fri- och rättigheter. De redogör för en världsbild där tyranniska kvinnor härskar över missgynnade män. Kvinnors rätt till likvärdiga möjligheter och förutsättningar som män skildras som ett samhällshot och bör således förhindras. Denna typ av kvinnohat rättfärdigas av incels genom att de utmålar sig själva som offer för feminismens framsteg, då de menar att de systematiskt missgynnas av kvinnors framgångar. De påstår att kvinnor numera har möjlighet att exempelvis begå brott eller diskriminera män obehindrat. Genom att utmåla feminismen som ett samhällshot som förtrycker och diskriminerar män kan kvinnor beskyllas för diverse samhällsproblem vilket rättfärdigar det djupgående kvinnohatet som användarna ger uttryck för. Med utgångspunkt i radikalfeministisk teori tolkas detta som att incels önskar upprätthålla den manliga dominansen och könsmaktsordningen i samhället, och de försöker upprätthålla denna dominans genom att rättfärdiga en världsordning där kvinnor är underordnade män då de beskrivs vara mindre värda (Booth et al. 2000:60; Dixon 2000:73).
egentligen besitter all makt, trots att samhället och mainstream media hävdar motsatsen.
Feminismen och andra rörelser som exempelvis #metoo beskylls därmed för detta matriarkat som användarna på incels.is redogör för.
Ging och Siapera (2018:516) betonade kopplingen mellan online-relaterat och offline-relaterat våld med att belysa hur det som sker online har en förankring i det som sker offline, vilket denna studie följaktligen framhäver genom att det har urskiljts hur användarna frekvent på forumet formulerar grova uttalanden med anspelningar på våld eller hot om våld mot kvinnor, i synnerhet sexuellt våld. Dessutom präglas forumet av återkommande hyllningar till tidigare massmördare som identifierat sig som incels, främst Elliot Rodger och Alek Minassian, emellanåt även i kombination med en uppmuntran till andra att utföra ytterligare liknande våldsdåd mot kvinnor. Att incels på olika sätt uttrycker en vilja om att straffa kvinnor genom att skada dem kan tolkas härstamma från frustrationen över en egen oskuld alternativt brist på intima relationer med kvinnor, och åsikten att kvinnor är skyldiga män intimitet. En form av skuldbeläggning av kvinnor resulterar i åsikter om att kvinnor förtjänar att straffas oavsett omständigheter, och att män har rätt att utöva denna bestraffning.
Dessa resonemang ger uttryck för deras världsbild om kvinnan som ständigt underordnad mannen, och att det är mannen som är primär. I linje med det radikalfeminismen hävdar, exploateras kvinnors sexualitet i syfte att behaga mannen och bestraffning är både påtaglig och hård om kvinnan inte är mannen till lags (Koedt 2000:64, 65; Dixon 2000:73). Åsikterna används följaktligen som ett rättfärdigande av det våld präglat av kvinnohat, i synnerhet sexuellt våld, som uttrycks på forumet.
Resultatet och analysens slutsats är att samtliga tre teoretiska utgångspunkter påvisar hur inläggen på incels.is är präglade av ett djupgående kvinnohat som rättfärdigas med diverse tillvägagångssätt. Resultaten indikerar en snedvriden världsbild och extremistiska åsikter hos användarna. Incelforumet används som en grogrund för radikalisering där användarna inom en skyddad miljö uttrycker starka misogynistiska åsikter samt önskningar om att begå grova brottsliga handlingar med kvinnor som de främsta måltavlorna. Utifrån studiens resultat kan man argumentera för att incelkulturen utgör ett hot mot såväl kvinnor som samhället i stort, i synnerhet med tanke på de uttalanden som anspelar på grovt våld. De åsikter som uttrycks på forumet ger anledning till vidare studier av incelkulturen då sådana typer av resonemang kan resultera i diskriminering, förtryck, trakasserier och våld, då främst gentemot kvinnor.
I analysen av materialet urskiljdes hur flera användare i åtskilliga inlägg använde både feminism och rasism för att legitimera sina kvinnofientliga åsikter. Studien utgick däremot
inte från ett intersektionellt perspektiv vilket i efterhand hade kunnat vara en relevant och användbar teoretisk utgångspunkt. För att få en mer omfattande och komplex analys av hur kvinnohat tas i uttryck och samverkar med andra faktorer som exempelvis rasism på incelforum som incels.is vore ett intersektionellt perspektiv därav relevant för framtida forskning, således inte enbart genusteori, hegemonisk maskulinitet samt radikalfeministisk teori. Detta eftersom intersektionalitet är ett analytiskt perspektiv som uppmärksammar hur överordnade- och underordnade maktförhållanden skapas och upprätthålls i interaktion mellan bland annat etnicitet och kön/genus (Nationalencyklopedin 2021). Vidare forskning inom hur kvinnofientliga och främlingsfientliga åsikter uttrycks och samspelar hade därmed varit betydelsefullt för att öka kunskapen om problematiken med incelkulturen.
Litteraturförteckning
Böcker
Becker, H. S. (2008). Tricks of the trade: yrkesknep för samhällsvetare. Malmö: Liber.
Booth, H., Goldfield, E. & Munaker, S. (2000). Toward a Radical Movement. I: Crow, B. A. (red.).
Radical Feminism: A Documentary Reader, s. 58-63. New York: New York University Press.
Boréus, K. (2015). Diskursanalys. I: Ahrne, G. & Svensson, P. (red.). Handbok i kvalitativa metoder, s. 176-190. Stockholm: Liber.
Boréus, K. & Bergström, G. (red.). (2018). Textens mening och makt : metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 4 upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3 upplagan. Stockholm: Liber.
Burcar, V. (2014). Masculinity and Victimization: Young Men’s Talk about Being Victims of Violent Crime. I: Lander, I. Ravn, S. & Jon, N. (red.). Masculinities in the Criminological field. Control, Vulnerability and Risk-Taking, s. 113-130. London: Ashgate.
Crow, B. A. (2000). Introduction: Radical Feminism. I: Crow, B. A. (red.). Radical Feminism: A Documentary Reader, s. 1-9. New York: New York University Press.
Dixon, M. (2000). Why Women’s Liberation? I: Crow, B. A. (red.). Radical Feminism: A Documentary Reader, s. 71-81. New York: New York University Press.
Gilje, N. & Grimen, H. (2004). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos.
Koedt, A. (2000). Women and the Radical Movement. I: Crow, B. A. (red.). Radical Feminism: A Documentary Reader, s. 64-66. New York: New York University Press.
Lander, I. (2014). Doing the Right Masculinities Right: The Police Force as Gendered Practices. I:
Lander, I. Ravn, S. & Jon, N. (red.). Masculinities in the Criminological Field: Control, Vulnerability and Risk-Taking, s. 71-88. London: Routledge.
Lander, I. (2003). Genus, normalitet och avvikelse. I: Lander, I., Pettersson, T. & Tiby, E. (red.).
Femininiteter, maskuliniteter och kriminalitet: Genusperspektiv inom svensk kriminologi, s. 21-42.
Lund: Studentlitteratur.
Messerschmidt, J. W. (2018). Hegemonic Masculinity: Formulation, Reformulation, and Amplification. Maryland: Rowman & Littlefield Publishers.
Miller, J. & Glassner, B. (2004). “The ‘inside’ and the ‘outside’: Finding realities in interviews”. I Silverman, D. (red.). Qualitative Research: Theory, Method and Practice, s. 125-139. 2 upplagan.
London: SAGE
Pettersson, T. (2003). Våld som iscensättning av femininitet?. I: Lander, I., Pettersson, T. & Tiby, E.
(red.), Femininiteter, maskuliniteter och kriminalitet: Genusperspektiv inom svensk kriminologi, s.
139-150. Lund: Studentlitteratur.
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015a). Från stoff till studie, om analysarbete i kvalitativ forskning.
Lund: Studentlitteratur.
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015b). Att analysera kvalitativt material. I: Ahrne, Göran. &
Svensson, Peter (red.). Handbok i kvalitativa metoder, s. 220–236. 2 upplagan. Stockholm: Liber AB.
Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). “Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt” I: Ahrne, Göran. &
Svensson, Peter (red.). Handbok i kvalitativa metoder, s. 17–31. 2 upplagan. Stockholm: Liber AB.
Thurén, T. (2019). Vetenskapsteori för nybörjare. 3 upplagan. Stockholm: Liber.
Digitala källor
BBC News. (2018). Elliot Rodger: How misogynist killer became 'incel hero'.
https://www.bbc.com/news/world-us-canada-43892189Hämtad: 2021-11-16.
Cecco, L. (2019). Toronto van attack suspect says he was 'radicalized' online by 'incels'. The Guardian. 27 september.
https://www.theguardian.com/world/2019/sep/27/alek-minassian-toronto-van-attack-interview-incels Hämtad: 2021-11-18.
Cecco, L. (2021). Canadian 'incel' killer found guilty of murder over Toronto van attack. The
Guardian. 3 mars.https://www.theguardian.com/world/2021/mar/03/toronto-van-attack-guilty-murder Hämtad: 2021-11-16.
Center mot våldsbejakande extremism (Kaati, L). (2020). Incels – Hur uppstod incelkulturen och hur tar den sig uttryck i Sverige? [Video]https://www.youtube.com/watch?v=ukiUIAH4iFA&t=690s Hämtad: 2021-11-19.
Da Costa, C. (2020).How Pepe the Frog’s Creator Rescued Him From the Alt-Right. Daily Beast. 6 september.https://www.thedailybeast.com/how-pepe-the-frogs-creator-rescued-him-from-the-alt-right Hämtad: 2021-11-23.
Incels (2021a). Startsida.https://incels.isHämtad: 2021-12-05.
Incels (2021b). Rules and FAQ.https://incels.is/threads/rules-and-faq.799 Hämtad 2021-12-06.
Incels Wiki. (2021a). Betabux.https://incels.wiki/w/BetabuxHämtad: 2021-12-19.
Incels Wiki. (2021b). Cope.https://incels.wiki/w/CopeHämtad: 2021-12-19.
Incels Wiki. (2021c). Cuckoldry.https://incels.wiki/w/CuckoldryHämtad: 2021-12-19.
Incels Wiki. (2021d). Femoid. https://incels.wiki/w/FemoidHämtad 2021-11-18.
Incels Wiki. (2021e). Hole.https://incels.wiki/w/HoleHämtad: 2021-11-18.
Incels Wiki. (2021f). Manosphere.https://incels.wiki/w/ManosphereHämtad: 2021-11-18.
Incels Wiki. (2021g). Noncel.https://incels.wiki/w/NoncelHämtad 2021-11-18.
Incels Wiki. (2021h). Normie.https://incels.wiki/w/NormieHämtad: 2021-11-18.
Incels Wiki. (2021i). Redpill.https://incels.wiki/w/RedpillHämtad: 2021-11-18.
Incels Wiki. (2021j). Roastie.https://incels.wiki/w/RoastieHämtad: 2021-12-02.
Incels Wiki. (2021k). Volcel.https://incels.wiki/w/VolcelHämtad: 2021-11-18.
Kalla fakta: Svenska incels. (2021). TV4. 2021-09-23.
https://www.tv4play.se/program/kalla-fakta-svenska-incelsHämtad: 2021-12-22.
Louie, S. (2020). Why Millennials Love Anime and Hentai Pornography: What parents need to be aware of when it comes to Anime porn. Psychology Today. 20 juli.
https://www.psychologytoday.com/us/blog/minority-report/202007/why-millennials-love-anime-and-h entai-pornographyHämtad: 2021-11-23.
Nationalencyklopedin. (2021). intersektionalitet.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/intersektionalitetHämtad: 2021-12-22.
Svenska Akademien. (2015). Svenska Akademiens ordlista.
https://svenska.se/saol/?sok=misogyni&pz=1Hämtad: 2021-11-18.
Sveriges Radio (Holmberg, C). (2020). Mäns hat mot kvinnor - ett växande terrorhot.
https://sverigesradio.se/artikel/7366942Hämtad: 2021-11-19.
The Matrix. (1999).[Film]. Wachowski, L. & Wachowski, L. USA.Warner Bros. Entertainment, Inc.
Woolf, N. (2015).Chilling report details how Elliot Rodger executed murderous rampage. The Guardian. 20 februari.
https://www.theguardian.com/us-news/2015/feb/20/mass-shooter-elliot-rodger-isla-vista-killings-repor tHämtad: 16/11-2021.
Rapporter
Fernquist, J. Kaati, L. Pelzer, B. Cohen, A, K. & Akrami, N. (2020). Hope, cope & rope. (FOI Memo Forskningsrapport nr. 7040). Totalförsvarets forskningsinstitut.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Studentarbeten
Kindblom, F. & Lindmark, M. (2020). Vad är problemet med att inte få ligga? En netnografisk studie om incels på Flashback Forum. (Examensarbete kandidatnivå) Göteborgs Universitet. SQ4562, Vetenskapligt arbete i socialt arbete, 15 hp.
Wretman, J. (2021). Inte alla män - men. En diskursanalys om incels som fenomen. (Examensarbete kandidatnivå) Malmö Universitet. Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete.
Vetenskapliga artiklar
Baele, S, J. Brace, L. & Coan, T. G. (2019). From “Incel” to “Saint”: Analyzing the violent worldview behind the 2018 Toronto attack. Terrorism and Political Violence, 1-25. DOI:
10.1080/09546553.2019.1638256
Conrad, B, K. (2006). Neo-Institutionalism, Social Movements, and the Cultural Reproduction of A Mentalité: Promise Keepers Reconstruct the Madonna/Whore Complex. The Sociological Quarterly.
Vol: 47:2, s. 305-331. DOI:10.1111/j.1533-8525.2006.00047.x
Cottee, S. (2020). Incel (E)motives: Resentment, shame and revenge. Studies in conflict & Terrorism, Vol: 44 (2), s. 93-114. DOI:10.1080/1057610X.2020.1822589
Ging, D. (2019). Alphas, Betas, and Incels: Theorizing the Masculinities of the Manosphere. Men and Masculinities, 22(4), s. 638–657. DOI:10.1177/1097184X17706401
Ging, D. & Siapera, E. (2018). Special issue on online misogyny. Feminist Media Studies, Vol: 18 (4), s. 515 – 524. DOI:10.1080/14680777.2018.1447345
Jaki, S. De Smedt, T. Gwozdz, M. Panchal, R. Rossa, A. Pauw, G. (2019). Online hatred of women in the Incels.me Forum: Linguistic analysis and automatic detection. Journal of Language Aggression and Conflict. Vol: 7. DOI:10.1075/jlac.00026.jak
O’Malley, R, L. Holt, K & Holt, J, T. (2020). An Exploration of the Involuntary Celibate (Incel) Subculture Online. Journal of Interpersonal Violence, 1-28. DOI:10.1177/0886260520959625
Phillips, C. & Earl, R. (2010). ”Reading Difference Differently? Identity, Epistemology and Prison Ethnography.” British Journal of Criminology. Vol: 50, s. 360-378. DOI:10.1093/bjc/azp081
Strid, Sofia. (2020). Jämställdhet under angrepp: En feministisk analys av våldsamt motstånd online.
Tidsskrift for kjønnsforskning. 44:4, s. 269-284. DOI:10.18261/issn.1891-1781
Witt, T. (2020). ‘If i cannot have it, i will do everything i can to destroy it.' the canonization of Elliot Rodger: ‘Incel’masculinities, secular sainthood, and justifications of ideological violence. Social Identities. Journal for the Study of Race, Nation and Culture, Vol: 26 (5), s. 675-689. DOI:
10.1080/13504630.2020.1787132