Aftonbladet 1850
7/6 ”Hwad må man tänka om den ’inre missionen’ ” 11/6 ”Hwad må man tänka om den ’inre missionen’ ” 15/6 ”Hwad må man tänka om den ’inre missionen’ ” 21/6 ”Hwad må man tänka om den ’inre missionen’ ”
Fliegende Blätter aus dem Rauhen Hause zu Horn bei Hamburg 1848 no 21
Fridsbudbäraren Tidning för den Inre Misionen (FB)
Fridsbudbäraren Tidning för den Inre Misionen 1847
no 1 ”Anmälan.”, ”Den inre missionen.”,
no 2 ”Kan wår tids ’filantropi’ hjelpa folket?”, ”Är ett Christnadt och ett Christligt folk detsamma? ”
Fridsbudbäraren Tidning för den Inre Misionen 1848
no 10 ”Diakoniss-anstalten i Strassburg.”
no 11 ”Christus i hemmet.”
no 13 ”Christus i hemmet 3. Barn och tjenare.”,”Räddnings-Institutet i Horn wid Hamburg.”
no 16 ”2. Räddningsscholans Fjerde Årsberättele.” [Kärda församlings fattigförening]
no 18 ”Ett borgerligt Samhälle utan Gudsfruktan.”
no 19 1848 ”Ett oförnuftigt bruk af förnuftet.”, ”Ett borgerligt Samhälle utan Gudsfruktan.”
no 20 ”Om Christendomens inflytande på borgerliga samhällen.”
Fridsbudbäraren Tidning för den Inre Misionen 1849
no 1 ”Året 1848 betraktadt ur Christlig synpunkt.”, ”Pedagogiska Föreningens i Stockholm Årsfest.”
no 3 ”Hemmets förhållande till Skolan med afseende på uppfostran.” [Tal hållet av Mag. Lundbergson vid Pedagogiska Föreningens årsfest.]
no 4 ”Frihet, Jemlikhet, Broderlighet.”
no 5 ”Frihet, Jemlikhet, Broderlighet.”
no 6 ”Om Kyrkomötet i Wittenberg den 21, 22 och 23 September 1848. (Efter föredrag uti Stockholms prestsällskap, i Jan 1849.) [Wichern refereras]”
no 7 ”Om Kyrkomötet i Wittenberg den 21, 22 och 23 September 1848. (Efter föredrag uti Stockholms prestsällskap, i Jan 1849.) [Wichern refereras]”
no 9 ”Huru skall den undanskymde Christus blifwa ånyo ibland oss framhafd?”, ”Diakoniss-anstalten i Stockholm.”
no 10 ”Tal wid Skyddsföreningens i Stockholm andra Årsmöte den 2 maj 1849, af Kyrkoherden J. Rothlieb.”
no 17 ”Om wigten af den inre Missionen. Utdrag ur ett tal, hållet af Dr Wichern, föreståndare för ’das Rauhe Haus’
i Horn, nära Hamburg.”
no 18 ”Om Wigten af den inre Missionen. Utdrag ur ett Tal hållet af Dr Wichern, föreståndare för ’das Rauhe Haus’ i Horn, nära Hamburg.”
no 20 ”Några ord om Räddningshuset för wanartade barn i Schreibershan i Riesengebirge. (insändt).”
no 22 ”Ett wäckelse- och warningsrop från Tyskland.”
Supplement till no 22 ”Hwad har en Christen i wåra dagar att skaffa med borgerliga angelägenheter?”
no 23 ”Några ord om Kaiserswerth.”
Fridsbudbäraren Tidning för den Inre Misionen 1850
no 2 ”Folkfrihet.”, ”Mensklighetens religion.”
no 4 ”Inbjudning.”
no 5 ”Den inre Missionen.”
no 6 ”Den inre Missionen.”
no 8 ”Hwar och en tage sig tillwara för sin nästa och tro icke eller sin broder; ty en broder undertrycker den andre, och en wän förlåter den andra (Jer. 9: 4)”
no 9 ”Litteratur. Predikningar och Föredrag, hållna i Stockholm 1850, och sedan ur minnet i sammandrag upptecknade, av P. Wieselgren.”
no 10 ”Den andliga fattigdomen.”
no 11 ”Den andliga fattigdomens orsak och botemedel.”
no 12 ”Några underrättelser om Stadsmissionen i London.”
The London City Mission Magazine Vol. XIII. — 1848.
Modern barndom 2002 nr 6, Reggio Emilia institutet Pietisten 1849
no 5 ”Förberedelse till en Diakonissanstalt i Stockholm. Anmälan.”
Uppsatsens framsida
Citatet i titeln är hämtat från artikeln ”Den inre missionen.” publicerad Fridsbudbäraren 1847 no 1, s. 4:
Den fattige stjäl och den rike njuter, begge förjetande Gud, begge åsidosätta det ena nödvändiga. Öfwerallt der sådant uppenbarar sig, der är den inre Missionens mening att arbeta, werka, upplysa, warna, leda, hjelpa och förbättra, och detta allt i sann christlig anda, d.w.s. så, att icke blott kroppen blir hulpen, utan först och framför allt själen, genom att warda ledd till honom, hos hwilken finnes försoning, lif, frid och salighet.
Illustrationen publicerades första gången i Ny illustrerad tidning 1883.312
NOTER
1 Sheldrake 1992 s. 75
2 Se t.ex. Åberg 1999 s. 28.
3 Se t.ex. Christiansson 1999 och Hjortskull 1982.
4 Se t.ex. Brodd 1993.
5 Iverson 1988 s. 25
6 När det gäller utförligare redogörelser för de de institutionella omständigheterna kring Svenska Diakoniss-Sällskapet och Stockholms Stadsmissions bildande hänvisas till Gunnel Elmunds avhandling Den kvinnliga diakonin i Sverige 1849–1861 (1973) och jubileumsboken I heligt uppdrag Stockholms Stadsmission 100 år (1953).
7 När det gäller årsberättelser och protokoll från Sällskapet till beredande af en Diakoniss-Anstalt i Stockholm/Svenska Diakoniss-Sällskapet har tidsperioden 1849–1856 undersökts.
8 Genomgångna årgångar är 1847–1850. Tidskriften utgavs 1847–1856.
9 Artikelserien är införd i Aftonbladet 5/6, 11/6, 16/6 och 21/6 1850.
10 Den Svenska pressens historia 2001 s. 42
11 Jarlert 2001 s. 138
12 Lenhammar 1981 s. 13 f.
13 Lenhammar 1981 s. 10
14 Att diakonin är en utlöpare av den inre missionen har bl.a. lyfts fram av Gunnel Elmund, se Elmund 1973 s. 53 ff.
15 Elmblad 1848
16 Järpemo 1987 s. 92
17 Newman 1932 s. 141
18 FB no 1 1847 s. 1 ”Anmälan”
19 Jarlert 2001 s. 140
20 Newman 1932 s. 145
21 T.ex. FB 1850 no 9 s. 66 ”Litteratur. Predikningar och Föredrag, hållna i Stockholm 1850, och sedan ur minnet i sammandrag upptecknade, av P. Wieselgren.”
22 Järpemo 1983 s. 87
23 Jfr not 9.
24 Lenhammar 1981 9 f.
25 Daniel Lindmark, docent och verksam vid institutionen för historiska studier vid Umeå universitet, kommenterade mitt forskningsarbete vid Hilding Pleijel-symposiet i Lund 23–24 november 2001.
25 Daniel Lindmark, docent och verksam vid institutionen för historiska studier vid Umeå universitet, kommenterade mitt forskningsarbete vid Hilding Pleijel-symposiet i Lund 23–24 november 2001.
26 Naess 1982
27 Även Industri och Philantropi hade kunnat analyseras separat, men min bedömning har varit att en sådan analys inte förändrat argumentbilden.
28 Jfr not 9.
29 Besläktad med tolkningsproblematiken är den vetenskapsteoretiska frågan om huruvida det överhuvudtaget är möjligt att nå ”objektiv” kunskap om historiska skeenden. Den samtida diskussionen kan, förenklat, sägas stå mellan ”modernister”, som menar att sådan kunskap är möjlig, och ”postmodernister”, som med hänvisning till språkets instabilitet och ideologibemängdhet, avvisar föreställningen om objektiv historisk kunskap. I detta arbete problematiseras inte ett traditionellt modernistiskt förhållningssätt. Det är min uppfattning att det postmoderna perspektivet har intressanta filosofiska implikationer, men jag har svårt att se hur det tillämpas konkret i ett vetenskapligt arbete. Särskilt gäller detta den postmoderna kritiken av källbaserad forskning, se t.ex. Munslow 1997, s. 62.
30 Enligt Stadsmissionens stadgar från 1857 uppmuntras medlemmarna att ”hvartill de kunna känna håg” ägna sig åt följande verksamheter I heligt uppdrag 1953 s. 65): 1) att besöka sjuka, enskilde och i sjukhusen, 2) att inrätta söndagsskolor i enskilde hus, 3) att besöka fattige i enskilde hus och fattighusen, 4) att besöka fängelserna, 5) att söka förmå fallna qvinnor att vända sig från lastens bana.
31 I heligt uppdrag 1953 s. 67 ff.
32 Blennberger 1999 s. 80
33 På ett ställe i materialet används begreppet filantropii positiv bemärkelse. Det är när kyrkoherden i Tyska församlingen i Stockholm, Johan Rothlieb, beskriver ”Skyddsföreningen” i Stockholm (se avsnitt 1.9 Föreningar) som en ”philantropisk”
förening i FB 1849 no 10 s. 73.
34 Denna användning överensstämmer med idéhistorikern Roger Qvarsells beskrivning av hur begreppet användes under 1800-talet, hämtat ur Frivilligt socialt arbete: kartläggning och kunskapsöversikt i SOU 1993:82, s. 223.
35 Stark och Hamrén 2000 s. 15
36 Nationalencyklopedin 1994, femtonde bandet s. 15
37 Holgersson 2000 s. 13
38 Holgersson 2000 s. 105
39 Holgersson 2000 s. 107
40 Elmund 1973 s. 53
56 Filosofilexikonet 1988 s. 562
57 Jarlert 2001 s. 142 ff.
58 Frängsmyr 2000 s. 79 ff.
59 Ekman 1960 s. 17
60 Förhammar 2000 s. 44
61 Elmund 1973 s. 57
62 Jarlert 2001 s. 141
63 Nationalencyklopedins webbplats 2001-04-27
64 Järpemo 1987 s. 96
65 FB 1847 no 1 s. 1 ”Anmälan.”
66 Järpemo 1987 s. 86
67 Elmblad skriver följande (Elmblad 1848 s. 12) om konsekvenserna av en upplösning av de moraliskt förpliktande banden mellan husbonde och tjänstefolk:
Det hus i vilket ingen gemensam andaktsstund hålles, der inga ovanskliga gåfvor af kärlek, af kraft och allvar utdelas, der kan också intet förtroende, ingen tillgifvenhet uppvexa mellan de skilda medlemmarne, hvarföre husbonden och tjenaren, hvilka ömsesidigt behöfva hvarann, kanske lika mycket den ene som den andre, sluta med att stå till hvarandra i ett slags fiendtlig ställning, der de kifvas om sina ömsesidiga rättigheter, och der den, som makten eger, ofta ledes af den som skulle vara beroende, då båda skulle finna sig mycket bättre af att hvar och en behöll sin ställning, äfvensom samhället skulle känna sig tryggare, om familjen vore en afbild af det mål, hvartill detsamma måste sträfva.
68 Elmblad 1848 s.6
69 Elmblad beskriver situationen på följande sätt (Elmblad 1848 s. 8):
Industrien säger: hvad vinst jag, på grund af en förståndig, eller, som man hellre uttrycker sig ändamålsenlig beräkning, kan bereda mig, då denna grund icke ligger utom samhällslagarnes område, ja, då den till och med med inneslutes inom deras syften, måtte icke vara orätt att begagna sig utaf; tvärtom instämmer mängden uti, att anse ett sådant förståndets tillgodogörande på det högsta medborgerligt och förtjenstfullt. Philantropien kommer efteråt, sedan menniskans förstånd firat sina segrar, på bekostnad af de mindre förståndige, hvilka blifvit det högre förståndets rof. Philantropien uppsöker spillrorna på slagfältet, och anlitar förnuftet att uttänka hvarjehanda medel att förbinda de sårade, uppbygga de förbrända husen, skaffa tak och mat åt de flyende hoparna, o.s.v. Fältet är dock för stort, och både theorien och praktiken stranda snart mot de sig alltmer hopande massorna af oförståndiga och öfvervunna.
70 Elmblad skriver (Elmblad 1848 s. 9):Att dessa krafter kunna framgå inom samhället, och der behandlas separat, med förkärlek både för industrialism och philantropism, torde bevisa, att Ordets ljus och värme felas, samt att, i följd deraf, mörkret har inträdt, och hindrar synkretsen, både utåt och uppåt.
71 Elmblad 1848 s. 10
72 Elmblad 1848 s. 9
73 Angående kyrkans inställning till väckelse och omvändelse skriver Fridsbudbäraren:Så lätt går det att ”rifwa himmelriket till sig”. Man får höra mycket wackert om försoningen och Christi medlareämbete, och efter detta allt skett för wår skull, så - äro wi goda christne, i full och sann mening, och sådana obetydligheter som omwändelse och bättring, tro, nyfödelse och helgelse, de komma icke ens ifråga, de förutsättas så som något så naturligen gifwet, att de synes som om de knappt behöfde efterfrågas.
Man wet knappt af att ”den porten är trång”, ja man wet icke ens af, när man kom igenom den, eller hwilka swårigheter och hinder som wid det tillfället mötte, så bred och beqwäm är den.(FB 1849 no 9 s. 67 ”Huru skall den undanskymde Christus blifwa ånyo ibland oss framhafd?”)
74 Språkbruket i Fridsbudbäraren präglas av motsatskategorier som sann–falsk, ljus–mörker och liv–död.
75 Se t.ex. FB 1850 no 8 s. 61 ”Hwar och en tage sig tillwara för sin nästa och tro icke eller sin broder; ty en broder undertrycker den andre, och en wän förlåter den andra (Jer. 9: 4)”, och FB 1850 no 9 s. 66 ”Litteratur. Predikningar och föredrag, hållna i Stockholm 1850, och sedan ur minnet i sammandrag. upptecknade, af P Wieselgren.”.
76 FB 1847 no 1 s. 4 ”Den inre missionen.”
77 FB 1850 no 5 s. 39 ”Den inre missionen.”
78 Elmund 1973 s. 76
79 Se t.ex. FB 1850 no 9 s. 67 ”Litteratur. Predikningar och föredrag, hållna i Stockholm 1850, och sedan ur minnet i sammandrag upptecknade, af P Wieselgren.”.
80 Järpemo 1987 s. 87
81 Elmund 1973 s. 30
82 Elmund 1973 s. 3383 Järpemo 1983 s. 94 f.
84 Newman 1932 s. 140
85 Järpemo 1932 s. 86
86 FB 1847 no 1 s. 4 ”Den inre missionen.”
87 Se t.ex. FB 1847 no 2 s. 11 ”Kan wår tids ’filantropi’ hjelpa folket?”, och Elmblad 1847 s. 9.
88 FB 1850 no 4 s. 32 ”Inbjudning.”
89 FB 1848 no 18 s. 138 ”Ett borgerligt samhälle utan Gudsfruktan.”
90 FB 1847 no 2 s. 10 ”Kan wår tids ’filantropi’ hjelpa folket?”
91 FB 1850 no 4 s. 32 ”Inbjudning.”
92 Elmblad 1848 s. 10
93 FB 1849 no 4 s. 30 ”Frihet, Jemlikhet, Broderlighet.”
94 Elmblad 1848 s. 9
95 T.ex. FB 1847 no 2 s. 13 ”Kan wår tids ’filantropi’ hjelpa folket?”
96 FB 1849 no 7 s. 50 ”Om Kyrkomötet i Wittenberg den 21, 22 och 23 September 1848. (Efter föredrag uti Stockholms prestsällskap, i Jan 1849.) [Wichern refereras]”, och FB 1850 no 4 s. 32 ”Inbjudning.”
97 T.ex. FB 1850 no 4 s. 32 ”Inbjudning.”
98 FB 1849 no 20 s. 160 ”Några ord om Räddningshuset för wanartade barn i Schreibershan i Riesengebirge. (insändt).”
99 FB 1847 no 2 s. 13 ”Kan wår tids ’filantropi ’ hjelpa folket?”
100 T.ex. Diakonissällskapets årsberättelse 1851/1852 s. 50.
101 Elmund 1973 s. 18
102 SBDA-FU 9/11 1850 s. 74
103 FB no 10 1850 s. 74 ”Den andliga fattigdomen.”
104 Qvarsell 1993 s. 224
105 Åberg 1999 s. 25 f.
106 Åberg 1999 s. 26
107 Åberg 1999 s. 22
108 FB 1849 no 7 s. 49 ”Om Kyrkomötet i Wittenberg den 21, 22 och 23 September 1848. (Efter föredrag uti Stockholms prestsällskap, i Jan 1849.)”
109 Bremer 1848 s. 49
110 Newman 1932 s. 146 ff.
111 Järpemo 1987 s. 88
112 Newman 1932 s. 156
113 Newman 1932 s. 189
114 Stenvall 1951 s. 153
115 AB 1850 11/6
116 Martling 1971 s. 16
117 Järpemo 1987 s. 90
118 Newman 1932 s. 185
119 AB 1850 15/6
120 AB 1850 11/6
121 Newman 1932 s. 184
122 Den Svenska pressens historia 2001 s. 20
123 Martling 1971 s. 20
124 I heligt uppdrag 1953
125 Järpemo 1987 s. 90
126 Järpemo 1987 s. 93
127 Martling 1971 s. 12 f.
128 Utifrån Naess 1981.
129 Se även diskussionen under 1.8 Begrepp.
130 FB 1849 no 10 s. 74 ”Tal wid Skyddsföreningens i Stockholm andra Årsmöte den 2 maj 1849, af Kyrkoherden J.
Rothlieb.”
131 Ett annat exempel på denna inställning finns i artikeln ”Kan wår tids ’filantropi’ hjelpa folket?” (FB 1847 no 2 s. 10):Det höres i wåra dagar nära nog öfwerallt höga rop om ”folkets förbättring”. […] Man, tror att orsaken till det onda är folkets förtryckta ekonomiska och politiska läge jemte dess brist på yttre bildning, och ställer sin verksamhet till folkets förbättring derefter.[…] Efter denna maning har man ock börjat behandla saken, men kan icke undgå att se, att det onda icke afhjelpes, blott blir wärre, hungren icke stillas, blott blir omättligare.
132 FB 1847 no 2 s. 10 ”Kan wår tids ’filantropi’ hjelpa folket?”
133 Tanken att synden är fattigdomens orsak förekommer på flera andra ställen i materialet, t.ex. i FB 1849 no 22 s. 172 ”Ett wäckelse- och warningsrop från Tyskland.”.
134 Elmblad 1848 s. 7
135 FB 1847 no 2 s. 12 ”Kan wår tids ’filantropi’ hjelpa folket?”
136 T.ex. FB 1847 no 2 s. 10 ”Kan wår tids ’filantropi’ hjelpa folket?”
137 Elmblad 1848 s. 6
138 Se t.ex. FB 1850 no 4 s. 32 ”Inbjudning.” och FB 1849 no 18 s. 139 ”Om Wigten af den inre Missionen. Utdrag ur ett Tal hållet af Dr Wichern, föreståndare för ’das Rauhe Haus’ i Horn, nära Hamburg.”.
139 FB 1850 no 6 s. 42 ”Den inre Missionen.”
140 FB 1849 no 10 s. 75 ”Tal wid Skyddsföreningens i Stockholm andra Årsmöte den 2 maj 1849, af Kyrkoherden J.
Rothlieb.”
141 Johan Rothlieb säger i ett tal vid Skyddsföreningens årsmöte i Stockholm 1849 följande:
Se wi nemligen på föreningsmaktens object, d. w. s. de medmenniskor, som skola wara föremål för det skydd, som Föreningen [Stockholms Skyddsförening] önskar lemna, så häntyder sjelfwa Föreningens namn på arten af dess werksamhet.
Likasom wi nämligen ibland christne med ordet frälsning utan widare tillsats förstå menniskornas räddning ifrån synden, hwilken är källan till allt elände, så förstås det äfwen egentligen af sig sjelft, att ett riktigt beskydd bör rädda de skyddade ifrån syndens wälde. (FB 1849 no 10 s. 74 ”Tal wid Skyddsföreningens i Stockholm andra Årsmöte den 2 maj 1849, af Kyrkoherden J. Rothlieb.”)
142 FB 1849 no 10 s. 75 ff. ”Tal wid Skyddsföreningens i Stockholm andra Årsmöte den 2 maj 1849, af Kyrkoherden J.
Rothlieb.”
143 FB 1849 no 10 s. 77 ”Tal wid Skyddsföreningens i Stockholm andra Årsmöte den 2 maj 1849, af Kyrkoherden J.
Rothlieb.”
144 FB 1847 no 2 s. 13 ”Kan wår tids ’filantropi’ hjelpa folket?”
145 FB 1847 no 2 s. 13 ”Kan wår tids ’filantropi’ hjelpa folket?”
146 Följande citat är en översättning, publicerad i Fridsbubäraren, av ett tal hållet av Wichern vid kyrkomötet i Wittenberg 1848, där han betonar vikten av att den inre missionen engagerar sig politiskt:
Det är en stor olycka att man har want sig, att wid den inre missionen alltid blott tänka på ungdomen och de fattiga; fastmer behöfwes en reformation af samtliga wåra inre tillstånd. Att derwid lämna politiken åsido, är alldeles omöjligt. Kyrkan måste nödwändigtwis sysselsätta sig med politiken, ty hädanefter består kyrkans uppgift deruti att statens medborgare må uppfyllas med en kyrklig anda. Den uppgiften, hwilken den inre missionen har att lösa, är en social, men kyrkan ensam eger medlen att uppfylla densamma.(FB 1849 no 7 s. 50 ”Om Kyrkomötet i Wittenberg den 21,22 och 23 September 1848. (Efter föredrag uti Stockholms prestsällskap, i Jan 1849.) [Wichern refereras]”)
147 Elmblad 1848 s. 19
148 FB 1847 no 2 s. 12 ”Kan wår tids ’filantropi’ hjelpa folket?”
149 FB 1847 no 2 s. 12 ”Kan wår tids ’filantropi’ hjelpa folket?”
182 FB 1849 no 4 s. 29 ”Frihet, Jemlikhet, Broderlighet.”
183 1849 no 1 s. 3 ”Året 1848 betraktadt ur Christlig synpunkt.”
181 FB 1849 no 4 s. 30 ”Frihet, Jemlikhet, Broderlighet.”
151 Angående höjda röster om förslag på ”finare folknjutningar”, för att förbättra den sociala situationen, skriver Fridsbudbäraren:Och hwad de sk folknöjena beträffar så förefalla de oss lika krigsmusiken under en slagtning, hwarmed de sårandes och döendes nödrop skola öfwerröstas. Smärtan af den fientliga kula som söndersplittrat armen, qwalet af det bajonettstyng, som genomborrat hjertats grannskap, blir sannerligen icke mindre olidligt för den lustiga och bullrande musikens skull. (FB 1847 no 2 s. 12 ”Kan wår tids ’filantropi’ hjelpa folket?”)
152 Fridsbudbäraren skriver om tidens förbättringsambitioner:Man brinner så warm för mensklighetens wäl. Man tänker, studerar, arrangerar, uppoffrar, och när allt kommer omkring, så bära alla dessa bemödanden intet annat än, hwassaste tistel till lön. I stället för att borttaga laster och brott ser man sig hafwa befrämjat dem. (FB 1850 no 11 s. 86)
153 FB 1847 no 2 s. 12 ”Kan wår tids ’filantropi’ hjelpa folket?”
154 FB 1850 no 11 s. 86
155 FB 1847 no 2 s. 11 ”Kan wår tids ’filantropi’ hjelpa folket?”
156 Elmblad 1848 s. 9 f.
157 FB 1849 no 4 s. 30 ”Frihet, Jemlikhet, Broderlighet.”
158 FB 1848 no 19 s. 148 ”Ett oförnuftigt bruk af förnuftet.”
159 Elmblad 1848 s. 8
160 Elmblad 1848 s. 9
161 T.ex. FB 1849 Supplement till no 22 s. 177 ff. ”Hwad har en Christen i wåra dagar att skaffa med borgerliga angelägenheter?”
162 FB 1849 Supplement till no 22 s. 178 ”Hwad har en Christen i wåra dagar att skaffa med borgerliga angelägenheter?”)
163 Fridsbudbäraren påminner om att tjänandet i samhället tillika är ett tjänande av Gud och vad Gud vill, och erinrar om att detta ofta försummas:Den som tjenar ett christligt samhälle, måste derföre icke anses såsom blott tjenande, […]. ehuru det ej kan nekas, att mången förvaltar sitt embete på ett werldsligt sätt, i stället för att tjena Gud hermed.(FB 1849 Supplement till no 22 s. 177 ”Hwad har en Christen i wåra dagar att skaffa med borgerliga angelägenheter?”)
164 T.ex. FB 1849 Supplement till no 22 s. 177 ff. ”Hwad har en Christen i wåra dagar att skaffa med borgerliga angelägenheter?”
165 T.ex. FB 1849 no 5 s. 37 ”Frihet, Jemlikhet, Broderlighet.”
166 FB 1849 no 5 s. 39 ”Frihet, Jemlikhet, Broderlighet.”
167 FB 1848 no 19 s. 146 ”Ett borgerligt Samhälle utan Gudsfruktan.”
168 FB 1850 no 11 s. 86 ”Den andliga fattigdomens orsak och botemedel.” och FB 1850 no 2 s. 13 ”Folkfrihet.”
169 FB 1848 no 18 s. 137 ”Ett borgerligt Samhälle utan Gudsfruktan.”
170 FB 1850 no 2 s. 12 ”Folkfrihet.” Övriga exempel på denna uppfattning finns bl.a. i FB 1848 no 18 och 19 i artiklarna
”Ett borgerligt Samhälle utan Gudsfruktan.”, liksom i FB 1848 no 19 ”Ett oförnuftigt bruk af förnuftet.”.
171 Se t.ex. artikelserien ”Frihet, Jemlikhet, Broderlighet.” i FB 1849 no 4 och no 5.
172 Se t.ex. FB 1848 no 19 s. 147 ff. ”Ett oförnuftigt bruk af förnuftet.”
173 Frängsmyr 2000 s. 79 ff.
174 FB 1850 no 11 s. 86 ”Den andliga fattigdomens orsak och botemedel.”
175 Jfr Martling 1971 s. 14.ar att skaffa med borgerliga angelägenheter?”Den som tjenar ett christligt samhälle, måste derföre icke anses såsom blott tjenande, […]. ehuru det ej kan nekas, att mången förvaltar sitt embete på ett werldsligt sätt, i stället för att tjena Gud hermed.
176 FB 1849 no 4 s. 28 f. ”Frihet, Jemlikhet, Broderlighet.”
177 FB 1849 no 4 s. 30 ”Frihet, Jemlikhet, Broderlighet.”
178 FB 1849 no 9 s. 66 ”Huru skall den undanskymde Christus blifwa ånyo ibland oss framhafd?”
179 FB 1849 no 9 s. 66 ”Huru skall den undanskymde Christus blifwa ånyo ibland oss framhafd?”
180 FB 1849 no 4 s. 31 ”Frihet, Jemlikhet, Broderlighet.”
150 FB 1847 no 2 s. 11 ”Kan wår tids ’filantropi’ hjelpa folket?”
184 FB 1848 no 20 s. 154 f. ”Om Christendomens inflytande på borgerliga samhällen.”
185 FB 1848 no 18 s. 137 ”Ett borgerligt Samhälle utan Gudsfruktan.”
186 FB 1850 no 6 s. 41 ”Den inre Missionen.”
187 FB 1849 no 1 s. 4 ”Året 1848 betraktadt ur Christlig synpunkt.”
188 FB 1849 no 1 s. 4 ”Året 1848 betraktadt ur Christlig synpunkt.”
189 FB 1849 no 6 s. 48 ”Om Kyrkomötet i Wittenberg den 21, 22 och 23 September 1848. (Efter föredrag uti Stockholms prestsällskap, i Jan 1849.) [Wichern refereras]”
190 FB 1849 no 7 s. 50 ”Om Kyrkomötet i Wittenberg den 21, 22 och 23 September 1848. (Efter föredrag uti Stockholms prestsällskap, i Jan 1849.) [Wichern refereras]”
191 FB 1850 no 6 s. 41 ”Den inre Missionen.”
192 FB 1849 no 7 s. 50 ”Om Kyrkomötet i Wittenberg den 21, 22 och 23 September 1848. (Efter föredrag uti Stockholms prestsällskap, i Jan 1849.) [Wichern refereras]”
193 FB 1849 no 7 s. 49 ”Om Kyrkomötet i Wittenberg den 21, 22 och 23 September 1848. (Efter föredrag uti Stockholms prestsällskap, i Jan 1849.) [Wichern refereras]”. Om detta skriver även tidskriften Fliegende Blätter aus dem Rauhen Hause zu Horn bei Hamburg (no 21 1848) och The London City Mission Magazine Vol. XIII.— 1848.
194 FB 1849 no 1 s. 3 ”Året 1848 betraktadt ur Christlig synpunkt.”
195 FB 1849 no 1 s. 3 ”Året 1848 betraktadt ur Christlig synpunkt.”
196 FB 1849 no 6 s. 48 ”Om Kyrkomötet i Wittenberg den 21, 22 och 23 September 1848. (Efter föredrag uti Stockholms prestsällskap, i Jan 1849.) [Wichern refereras]”
197 FB 1850 no 9 s. 67 ”Litteratur. Predikningar och Föredrag, hållna i Stockholm 1850, och sedan ur minnet i sammandrag upptecknade, av P. Wieselgren.”
198 FB 1849 no 1 s. 2 ”Året 1848 betraktadt ur Christlig synpunkt.”
199 Elmblad 1848 s. 10
200 FB 1850 no 2 s. 16 ”Mensklighetens religion.”
201 T.ex. FB 1849 no 5 s. 39 ”Frihet, Jemlikhet, Broderlighet.”
202 T.ex. AB 1850 15/6 och AB 1850 21/6.
203 Om Almqvist som samhällsdebattör skriver litteraturvetaren David Gedin (1988 s. 3):
204 AB 1850 15/6
205 AB 1850 11/6
206 T.ex. AB 1850 7/6 och AB 1850 15/6.
207 T.ex. AB 1850 7/6.
208 AB 1850 15/6
209 AB 1850 15/6
210 AB 1850 7/6
211 AB 1850 7/6
212 AB 1850 7/6
213 AB 1850 7/6
214 AB 1850 7/6
215 AB 1850 7/6
216 AB 1850 15/6
217 AB 1850 11/6
218 AB 1850 11/6
219 AB 1850 15/6
220 AB 1850 11/6
221 AB 1850 11/6
222 AB 1850 15/6
223 FB 1848 no 11 s. 81 ff. ”Christus i hemmet.”
224 FB 1849 no 20 s. 158 ”Några ord om Räddningshuset för wanartade barn i Schreibershan i Riesengebirge.
(Insändt).”
225 FB 1848 no 13 s. 97 ff. ”Christus i hemmet 3. Barn och tjenare.”
226 FB 1850 no 11 s. 85 ”Den andliga fattigdomens orsak och botemedel.”
227 FB 1850 no 11 s. 86 ”Den andliga fattigdomens orsak och botemedel.”
228 FB 1849 no 1 s. 7 ”Pedagogiska Föreningens i Stockholm Årsfest.”
229 FB 1849 no 3 s. 24 ”Hemmets förhållande till Skolan med afseende på uppfostran”. [Tal hållet av Mag. Lundbergson vid Pedagogiska Föreningens årsfest.]
230 Se t.ex. Modern barndom 2002.
231 FB 1848 no 16 s. 122 f. ”2.
Räddningsscholans Fjerde Årsberättele” [Kärda församlings fattigförening ]
232 FB 1848 no 10 s. 78 ”Diakoniss-anstalten i Strassburg.”
233 T.ex. FB 1849 no 10 s. 74 ”Tal wid Skyddsföreningens i Stockholm andra Årsmöte den 2 maj 1849, af Kyrkoherden J.
Rothlieb.”
234 FB 1849 no 10 s. 74 ”Tal wid Skyddsföreningens i Stockholm andra Årsmöte den 2 maj 1849, af Kyrkoherden J.
Rothlieb.”
235 FB 1847 no 2 s. 11 ”Kan wår tids ’filantropi’ hjelpa folket? ”
236 FB 1848 no 13 s. 102 ”Räddnings-Institutet i Horn wid Hamburg”
237 FB 1848 no 16 s. 123 ”2. Räddningscholans Fjerde Årsberättele.” [Kärda församlings fattigförening]
238 FB 1849 no 17 s. 135 ”Om wigten af den inre Missionen. Utdrag ur ett tal, hållet af Dr Wichern, föreståndare för ’das Rauhe Haus’ i Horn, nära Hamburg.”
239 FB 1849 no 10 s. 77 ”Tal wid Skyddsföreningens i Stockholm andra Årsmöte den 2 maj 1849, af Kyrkoherden J.
239 FB 1849 no 10 s. 77 ”Tal wid Skyddsföreningens i Stockholm andra Årsmöte den 2 maj 1849, af Kyrkoherden J.