Översiktlig grafisk tidsplan för projektet
Figur 2. Grafisk redogörelse av tidsplanen
figuren går att utläsa att samrådet är den del av processen som utg
Kommentar till processen av handläggningen av projektet: Detta projekt tog sammanlagt
koncessionsbeslutet erhölls. Den mest tidskrävande delen nödvändiga utredningar gemensamt med samrådsprocessen
handingar, vilka behövdes för att kunna ansöka om koncessionstillståndet.
tog drygt två år. EI handlade sedan ärendet varpå de överlämnade frågan till regeringen att fatta ett beslut. Denna fas med handläggning av ärendet fram till regeringens beslut
under cirka nio månader. Även markåtkomsten samt tillhö frivillig väg med merparten av de
överenskommelse inte gick att nå fick frågan istället tas upp i samband med den senare genomförda ledningsrättsförrättningen, vilken inte redo
var detta ett snabbt projekt, i vilket det inte uppstod några större hinder Översiktlig grafisk tidsplan för projektet
med avseende på processen från initieringsskedet tills dess att koncessionsbeslut et är den del av processen som utgjorde störst del av projektets totala tidsåtgång
Kommentar till processen av handläggningen av projektet:
sammanlagt fyra år från initieringsskedet fram till
koncessionsbeslutet erhölls. Den mest tidskrävande delen i projektet var att genomföra alla nödvändiga utredningar gemensamt med samrådsprocessen för att kunna upprätta kompletta
s för att kunna ansöka om koncessionstillståndet.
handlade sedan ärendet varpå de överlämnade frågan till regeringen att fatta ett beslut. Denna fas med handläggning av ärendet fram till regeringens beslut
Även markåtkomsten samt tillhörande ersättning gick att lösa på merparten av de inblandade fastighetsägarna. I de fall som en överenskommelse inte gick att nå fick frågan istället tas upp i samband med den senare genomförda ledningsrättsförrättningen, vilken inte redogörs för i denna rapport.
i vilket det inte uppstod några större hinder.
20 dess att koncessionsbeslutet erhölls. I projektets totala tidsåtgång.
fyra år från initieringsskedet fram tills dess att att genomföra alla för att kunna upprätta kompletta Utredningsfasen handlade sedan ärendet varpå de överlämnade frågan till regeringen att fatta ett beslut. Denna fas med handläggning av ärendet fram till regeringens beslut pågick rande ersättning gick att lösa på . I de fall som en överenskommelse inte gick att nå fick frågan istället tas upp i samband med den senare görs för i denna rapport. Sammantaget
21
7 Fallstudie av ledningsprojekt mellan
Hållsta och Näshulta
Detta kapitel behandlar ett ledningsprojekt mellan Hållsta och Näshulta i Eskilstuna kommun som handletts av Sweco på uppdrag av Vattenfall. Redogörelse kommer att ges av processen från det att projektet initieras tills dess att koncessionsbeslut slutligen erhölls. (Presenterade uppgifter bygger på en projektmapp sammanställd av Johnny Carlberg på Sweco Energuide AB samt en genomgång av materialet den 31 mars 2011 med Johnny Carlberg, Ola Sjöstedt och Alexandra Tidlund vid Swecos huvudkontor, Stockholm.)
7.1 Bakgrund
Detta kraftledningsprojekt avsedde en sträcka mellan Hållsta och Näshulta i Eskilstuna kommun beläget i Södermanlands län, se bilaga 3. För att förbättra driftsäkerheten av elektriciteten i området har Vattenfall Eldistribution AB för avsikt att bygga en ny 40 kV ledning på sträckan samt en ny transformatorstation i Näshulta.
7.2 Förstudie och samråd
Sweco fick på uppdrag av Vattenfall uppgiften att handha detta projekt. Tidiga samråd hölls under perioden 2002-01-09 till 2004-04-23 om den planerade byggnationen för att förbättra elförsörjningen på sträckan Hållsta – Näshulta. Diskussioner fördes med representanter för Eskilstuna kommun och länsstyrelsen i Södermanlands län samt berörda fastighetsägare via brevväxling, telefonsamtal, möten och fältbesök. Även andra statliga myndigheter, företag och organisationer liksom allmänhet som kunde förväntas bli berörd hade möjlighet att delge sina åsikter avseende projektet. Samråd med dessa parter skedde via brevväxling. Information om projektet status delgavs därutöver berörda parter via annonser i lokalpressen.
I projektets startskede kontaktades Eskilstuna kommun för att delges information om den framtagna ledningssträckningen (alternativ 1) samt de två alternativa lokaliseringarna för stationen; (station, alternativ 2) och (station, alternativ 3). Efter diskussion begärde Eskilstuna kommun att ett alternativ till den framlagda ledningssträckning och en alternativ lokalisering av stationen skulle presenteras. Synpunkterna medförde att ytterligare en möjlig ledningssträckning togs fram, (alternativ 2) samt en ny möjlig placering av stationslokaliseringen, (station, alternativ 1). Se bilaga 4 för samtliga ledningssträckningar samt lokaliseringsalternativen av stationen.
Sedan hölls samråd 2002-04-17 med Eskilstuna kommun för att diskutera de framtagna alternativen. Utöver samråden har två fältbesöks genomförts tillsammans med representanter från kommunen. Under den första sammankomsten 2002-06-06 diskuterades bland annat hur sträckningen av (alternativ 1) skulle anpassas för att undvika intrång i skyddsvärda miljöer. Under det senare fältbesök 2003-04-16 diskuterades ytterligare ett framtaget sträckningsalternativ, (alternativ 3), med berörda markägare samt en ekolog från Eskilstuna kommun. Under detta samråd framkom inga krav på förändringar av den presenterade sträckan, utan samtliga parter accepterade sträckningsdragningen.
22 Samtliga berörda markägare samt övriga parter som kunde tänkas bli berörda (bland annat olika myndigheter och verk) kallades till samrådsmöte den 2003-07-04 för att delges information om projektet som helhet. Efter bearbetning av de synpunkter som framfördes under mötet ansågs (alternativ 3) vara den mest lämpade sträckningen för ledningen.
Den 13 januari 2004 hölls ett möte med representanter från länsstyrelsen i Södermanlands län för att diskutera projektet. Avsikten var att länsstyrelsen skulle få en möjlighet att meddela vilka frågor de önskade få belysta i det fortsatta utredningsarbetet.
En tid senare, 2004-02-10, genomfördes ett fältbesök med representanter från länsstyrelsen och en markägare. Detta för att på plats ha möjlighet att diskutera sträckningsalternativen och placeringen av stationen. Vid detta fältbesök motsatte sig representanterna från länsstyrelsen sig en luftledning på sträckan Tandersten till stationen i Hållsta. De förordade istället att en kabel skulle dras genom aktuellt område för att inte påverka kulturlämningar eller landskapsbilden. Den deltagande markägaren framförde att han endast var villig att avstå marken för den prospekterade ledningen förutsatt att pågående markanvändning inte påverkades. Med beaktande av synpunkterna från markägaren var endast (alternativ 3) en möjlig lösning av sträckningsdragningen.
7.2.1 Länsstyrelsens beslut
Enligt 6 kap. 4 § MB beslutade länsstyrelsen i Södermanlands län 2004-10-07 att projektet, inte kunde antas medföra betydande miljöpåverkan.
7.3 Handläggning av ansökan om linjekoncession
Efter en samlad bedömning av inkomna synpunkter från förstudie och samråden valdes (alternativ 3) för ledningen och (station, alternativ 1) för den nya stationen. Det sökta alternativet för ledningen avsedde 11,3 kilometer luftledning och 0,7 kilometer jordkabel. Parallellt med genomförd samrådsprocessen hade en MKB upprättats.
Ansökan om koncession kom in till EI 2005-03-04 tillsammans med tillhörande MKB.
7.3.1 Remissyttranden
Under remissförfarandet konstaterade länsstyrelsen att bifogad MKB sammantaget inte var tillräckligt omfattande. De redovisade konsekvensbedömningarna beskrev inte i tillräckligt omfattning vilka konsekvenser som kunde tänkas uppkomma till följd av den planerade ledningen. Därtill framhöll länsstyrelsen att de främst såg att den tilltänkta ledningen blev en jordkabel. Länsstyrelsen påtalade även att det krävs dispens hos berörd myndighet för ingrepp i biotoper, fornlämningar, fornlämningsområden samt inom berörda strandskyddsområden. Även Eskilstuna kommun och Ulf Axelsson som ombud för flera Näshultabor delade uppfattningen om att den nya ledningen borde förläggas som en jordkabel.
Remissrundan ledde till att EI krävde att ansökan skulle kompletteras innan 2005-09-16.
7.3.2 Kort om Vattenfall Eldistribution AB:s kommentarer till yttranden
MKB:n kompletterades efter inkomna yttranden om bristfällig redovisning. I handlingarna kommenterades även åsikterna kring ledningens planerade tekniska utförande. Vattenfall ansåg23 att en jordkabel skulle vara direkt olämplig eftersom felsökning och reparation av en kabel ofta blir utdragen och medför långa driftstopp i elförsörjningen.
7.4 Beslut och överklagande
EI beslutade 2006-03-09 att ge Vattenfall Eldistribution AB linjekoncession enligt ansökan. I sitt beslut kommenterade EI att starka invändningar tidigare förts mot teknikvalet, men framhöll att funktionskravet i aktuellt fall uppfylldes varför fortsatt utredning inte bedömdes nödvändig.
Eskilstuna kommun överklagade, 2006-03-31, EI:s beslut till regeringen. I överklagan framgick att kommunen ansåg att en jordkabel var lämpligare än en luftledning. Kommunen tyckte vidare att EI i sin motivering till beslutet inte i tillräcklig omfattning hade beaktat miljö- och naturaspekterna.
Av skäl som ej framkommit tog Eskilstuna kommun tillbaka sin överklagan 2010-03-05, vilket medförde att det fattade beslutet av EI 2006-03-09 trädde i kraft.
7.5 Markåtkomst och ersättning
Vattenfall Eldistribution AB är måna om att bibehålla och skapa goda relationer med berörda markägare. I presenterat projekt löstes markåtkomsten genom att frivilliga markupplåtelseavtal upprättades mellan Vattenfall Eldistribution AB och berörda fastighetsägare. I respektive överrenskommelse reglerades ersättningen som ett engångsbelopp för varje fastighetsägare. Till varje markupplåtelseavtal hörde även ett avverkningsavtal som reglerade ersättningen i de fall skog behövde avverkas. Markägarna fick valmöjligheten att tillvarata skogen själva eller möjlighet att sälja den som rotpost. Via ett så kallat värderingsprotokoll reglerades ersättningen för markintrånget enligt gällande normer, med stöd av 4 kap. ExL. Den utbetalade summan var ämnad att täcka kostnader för markintrång, skogsavverkning och virkesersättning, samt ersätta skador som skulle kunna uppstå i samband med planerad byggnation och därutöver skulle ersättningen även täcka eventuella kostnader som kunde uppstå på grund av den förändrade markanvändningen.
De genomförda förändringarna i ExL medförde att Vattenfall betalade ett tillägg om 25 procent på intrångsersättningen som kompensation utöver marknadsvärdesminskningen. I samtliga fall betalades en fastställd minimiersättning om övriga sammanräknade ersättningar ej nådde upp till minimiersättningen.
De godkända markupplåtelseavtalen kommer sedan att ligga till grund för rättigheterna och skyldigheterna parterna emellan, i samband med kommande ledningsrättsförrättning.
7.6 Tidsåtgång
Översiktlig grafisk tidsplan för projektet
Figur 3. I denna figur skildras projektets tidsplan i grafiskt format. Detta med avseende på processen från initieringsskedet tills dess
att koncessionsbeslutet erhölls. I figuren går att utläsa projektets totala tidsåtgång mest.
Kommentar till processen av handläggningen av Processen från initieringsskedet fram tills dess detta projekt sammantaget mer än
kunna upprätta kompletta ansökningshandlingar samt att hålla samråd med berörda parter närmare tre år. Denna fas utgjorde
främsta faktorn till den utdragna processen överklagades av Eskilstuna kommun val av teknisk utformning av ledningen väntade på prövning hos regeringen Eskilstuna kommun att ta tillbaka
fattade beslut att medge koncessionstillstånd 2011 pågår en arkeologisk utredning
fornlämningstillstånd kommer att medges.
maj 2011 återstår det några veckors arbete med att utreda vissa specifika objekt. Om dessa utredningar inte hittar något nytt kommer fornlämningstillstånd att beviljas.
70 Gustafsson, (2011)
grafisk tidsplan för projektet
tidsplan i grafiskt format. Detta med avseende på processen från initieringsskedet tills dess att koncessionsbeslutet erhölls. I figuren går att utläsa att samrådet samt överklagan av fattat beslut är det delar som har
processen av handläggningen av projektet:
initieringsskedet fram tills dess att koncessionsbeslutet slutligen erhölls mer än åtta år. Att genomföra nödvändiga utre
kunna upprätta kompletta ansökningshandlingar samt att hålla samråd med berörda parter jorde en betydande del av den totala tiden i processen.
utdragna processen berodde på det faktum att fattat koncessionsbeslut av Eskilstuna kommun till regeringen. Överklagan gjordes på grund av
ledningen. Efter överklagan följde närmare fyra år hos regeringen. Fallet togs aldrig upp för beredning, Eskilstuna kommun att ta tillbaka sin överklagan. Detta medförde i sin tur
att medge koncessionstillstånd verkställdes. Värt att notera är att det
arkeologisk utredning av ledningssträckningen, dock pekar det mesta mot att fornlämningstillstånd kommer att medges.70 Enligt en preliminär bedömning
några veckors arbete med att utreda vissa specifika objekt. Om dessa utredningar inte hittar något nytt kommer fornlämningstillstånd att beviljas.
24 tidsplan i grafiskt format. Detta med avseende på processen från initieringsskedet tills dess är det delar som har påverkat
att koncessionsbeslutet slutligen erhölls tog i Att genomföra nödvändiga utredningar för att kunna upprätta kompletta ansökningshandlingar samt att hålla samråd med berörda parter tog del av den totala tiden i processen. Men den fattat koncessionsbeslut på grund av oenighet i närmare fyra år då ärendet utan 2010 valde i sin tur att EI:s tidigare Värt att notera är att det sedan april k pekar det mesta mot att bedömning som gjordes i några veckors arbete med att utreda vissa specifika objekt. Om dessa
25
8 Fallstudie av ledningsprojekt mellan
Stenkullen och Lindome
Detta kapitel behandlar ett ledningsprojekt som genomfördes av Svenska Kraftnät med avsikt att förbättra elförsörjningen i Göteborgsområdet. Redogörelse kommer att ges av processen från det att projektet initieras tills dess att koncessionsbeslutet slutligen erhölls.
8.1 Bakgrund
Det finns ett behov av att förbättra elförsörjningen till Göteborgsområdet. Under rådande tekniska förhållanden kan ett fel på en ledning eller i en station i stamnätet i värsta fall medföra att stora områden från Göteborgsregionen till och med norra Halland blir strömlöst.71 Om risken för betydande elavbrott i regionen ska kunna minimeras behöver en växelströmsledning byggas, något som Svenska Kraftnät konstaterat tillsammans med andra nätägare i Göteborgsområdet. Svenska Kraftnät har därför mot denna bakgrund som avsikt att bygga en ny 32 km lång 400 kV ledning mellan Stenkullen och Lindome. Berörda kommuner för utredningen av projektet blir Lerums kommun, Härryda kommun och Mölndals kommun.
8.2 Förstudie och samråd
Redan 1999-09-06 informerades Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt Lerums, Härryda och Mölndals kommuner om att det fanns ett behov av att förstärka elförsörjningen i Göteborgsområdet.72 Svenska Kraftnät meddelade att en möjlig metod var att bygga en ny 400 kV ledning mellan stamnätsstationerna Stenkullen och Lindome. Vid konsultation med andra nätbolag i området enades parterna att föreslagen åtgärd, att bygga en ny 400 kV ledning, skulle vara den bästa lösningen.
Därefter inleddes det tidiga samrådet, 2001-12-14, med Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt Lerums-, Härryda- och Mölndalskommun.73 Även markägare och allmänhet fick i detta skede ta del av information om vilket behov projektet avsåg att fylla.
71 Svenska Kraftnät, (2011c) 72 Svenska Kraftnät, (2004, s. 4) 73 Svenska Kraftnät, (2004, s. 4) Stenkullen Lindome
Figur 4.63 Den röda stäckningen visar huvudsakligt
utredningsområde för ledningssträckningen mellan Stenkullen och Lindome.
26 Nästa steg i processen var att ta fram möjliga ledningsstråk. Efter genomfört arbete presenterades ledningsstråken i en rapport, i december 2002.74 Rapporten behandlade två möjliga ledningsstråk, vilka namngavs stråk A och stråk B. För stråk A fanns ett flertal alternativa sträckningar inom stråkområdet. Den utarbetade rapporten sändes sedan på remiss till länsstyrelsen, berörda kommuner och övriga myndigheter. Även allmänheten hade möjlighet att ta del av informationen vid markägarmöten som anordnades av Svenska Kraftnät. Remissförfarandet följdes av ytterligare utredningar av de framtagna sträckningsalternativen. I de utvidgade utredningarna framkom uppgifter som medförde att justeringar behövde göras av de olika sträckningsalternativen. Kontinuerligt under denna arbetsfas med kompletteringar och justeringar av ledningssträckningen hölls samråd med berörda markägare, kommuner, länsstyrelsen och övriga parter som berördes.
Efter utredningarna bedömdes att den planerade ledningen företrädesvis borde följa den befintliga sträckningen för Svenska Kraftnäts likströmsledning Konti-Skan 1 och sedan anslutas till befintliga stationer Stenkullen och Lindome, vilka skulle komma att behöva viss ombyggnad.75 För de delar av ledningsstäckningen som berörde bebyggelse presenterades alternativa ledningsdragningar.76 Den förutsedda miljöpåverkan av området för föreslagen ledningsdragning studerades varpå en sammanställning presenterades i rapportformat, december 2002.
I december 2003 skickades en remissupplaga av MKB:n till länsstyrelsen, berörda kommuner och övriga sektorintressen. Sträckningsförslaget samt MKB:n presenterades på ett antal anordnade möten i februari 2004 för berörda fastighetsägare, närboende och intresserad allmänhet.
8.2.1 Länsstyrelsens beslut
Länsstyrelsen beslutade 2002-10-03 att den planerade 400 kV växelströmsledningen kunde antas medföra en betydande miljöpåverkan.77 Beslutet, att miljöpåverkan kunde antas bli betydande, medförde att ett den obligatoriska MKB behövde upprättas mer utförligt, vilket följer av 6 kap. MB.
8.3 Handläggning av ansökan om linjekoncession
Efter beaktande av synpunkter som framkommit i samråden sammanställdes en koncessionsansökan för den tilltänkta 400 kV växelströmsledningen. Ansökan skickades till EI 2004-07-01 med tillhörande MKB samt övrigt underlag.78 Myndigheten handlade ärendet och lämnade det sedan vidare under sommaren 2005 till regeringens miljö- och samhällsbyggnadsdepartement. Att ansökan lämnades vidare till regeringen berodde på att alla berörda parter inte var överens om sträckningen efter EI:s prövning. Då en lednings spänning 74 Svenska Kraftnät, (2004, s. 7) 75 Svenska Kraftnät, (2004, s. 3) 76 Svenska Kraftnät, (2004, s. 5) 77 Svenska Kraftnät, (2004, s. 6) 78 Svenska Kraftnät, (2011b, s. 1)
27 överstiger 145 kV ska ärendet alltid överlämnas till regeringen om det råder oenighet vid EI:s prövning.
Handläggningsprocessen såg ut enligt följande79:
Regeringen handlade ärendet under sommaren och vintern 2005, i november återvisade de ärendet till EI för fortsatt handläggning. Förfarandet berodde på att ansökan om ledningssträckningen stred mot gällande detaljplan i Härryda kommun. Svenska Kraftnät ålades av den orsaken att undersöka en alternativ stäckning för berört område.
Efter detta följde samråd under 2006 mellan EI, Härryda kommun och länsstyrelsen i Västra Götalands län och Svenska Kraftnät. Därefter korrigerades koncessionsansökan för att inte strida mot varken detaljplan eller områdesbestämmelser. Svenska Kraftnät ansåg dock fortfarande att den tidigare sökta sträckningen var det mest lämpliga alternativet.
Sedan startade EI återigen handläggningen av ärendet under 2007. Först i december 2009 bedömde EI att den först föreslagna stäckningen var mest lämplig sedan Härryda kommun genomfört nödvändig planändring.
Under sommaren och hösten 2010 handlade regeringen åter ärendet. Regeringen godkände därefter, 2010-12-22, koncessionsansökan och lämnade nätkoncession för linje för 40 år. Beslutet medförde att Svenska Kraftnät fick tillstånd att bygga och använda en 400 kV växelströmsledning från stamnätsstationen i Stenkullen till stationen i Lindome.
8.4 Markåtkomst och ersättning
Svenska Kraftnät strävade efter att lösa ersättningsfrågan genom frivilliga överenskommelser med berörda fastighetsägare. Ersättningsbeloppet grundades på ersättningsprinciperna som finns i 4 kap. ExL.80 För upplåtelsen tecknas ett så kallat markupplåtelseavtal som reglerar ledningshållarens och fastighetsägarens rättigheter och skyldigheter. I de fall som parterna inte lyckades komma överens om ersättningen överlämnades frågan till lantmäterimyndigheten vilket i detta projekt berörde ett fåtal fastighetsägare. För närvarnade pågår ledningsförrättningen i vilken dessa fastighetsägare kommer att få sin ersättning bestämd.
79 Svenska Kraftnät, (2011c)
8.5 Tidsåtgång
Översiktlig grafisk tidsplan för projektet
Figur 5. I figuren ovan beskrivs projektets
dess att koncessionsbeslutet slutligen erhölls. genomförda moment.
Kommentar:
Detta projekt genomfördes på sammanlagt cirka nio år från initieringsskedet fram tills dess att koncessionsbeslutet erhölls. Samrådsprocessen med upprättandet av behövliga handlingar för ansökan om koncessionstillståndet tog drygt tre år. Därefter skickades en
till EI under 2004, myndigheten skickade sedan ärendet vidare till eftersom det rådde oenighet vid
till regeringen ska tillämpas om ansökan avser en ledn och det samtidigt råder oenighet vid EI:s prövni följde blev omfattande med fler remissrundor 2010 hade alternativa ledningsstr
för att den ursprungliga ledningssträckningen dessförinnan under 2009 hade genomfört Översiktlig grafisk tidsplan för projektet
s projektets tidsplan i grafiskt format. Detta med avseende på processen från initieringsskedet tills dess att koncessionsbeslutet slutligen erhölls. Ur figuren framgår att handläggningen samt remissförfarandet tog längs