– Tillägg av riskpoäng för verksamheten 3 a) Verksamheten berörs av specialbestämmelser

I den grundläggande bedömningen enligt taxebilaga 2, ingår i de flesta fall de bransch-specifika bedömningarna av risker och resursbehov. I några fall kan dock en bransch eller verksamhet ha så omfattande krav på hantering av sina risker, att dessa har ut-tryckts i form av särskilda förordningar eller föreskrifter.

Verksamheter som berörs av sådana specialbestämmelser får riskpoäng. Exempel på sådana bestämmelser är

- Rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (nitratdirektivet)

- Förordning (1994:795) om tillstånd för kraftverk avsedda att drivas med olje-bränslen

- Förordning (1998:930) om miljöriskområden

- Förordning (2004:989) om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter

- ”Avdelning 4 – Verksamheter med hantering av kemiska ämnen” i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

- NFS 2001:6 – Naturvårdsverkets föreskrifter om träskyddsbehandling genom tryck- eller vakuumimpregnering

- NFS 2001:7 – Naturvårdsverkets föreskrifter om träskyddsbehandling genom doppning mot mögel- och blånadsangrepp

- NFS 2001:11 – Naturvårdsverkets föreskrifter om begränsning av utsläpp av organiska flyktiga föreningar förorsakade av användning av organiska lös-ningsmedel

- NFS 2005:10 – Naturvårdsverkets föreskrifter om yrkesmässig förbehandling av avfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter

- NFS 2008:14 – Naturvårdsverkets föreskrifter om lämnande av uppgifter med anledning av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter I många fall omfattar faktorn inte hela branscher utan är förhållanden som reglerar en viss företeelse, prövning, villkor m.m. som ger effekter för en eller flera verksamheter, ibland inom ett avgränsat geografiskt område.

Kopplingar till miljöbalken:

2 kap. 2-3 §§, kap. 9-15.

Exempel på arbetsuppgifter och strategier:

Informationskampanjer - riktade och generella. Underlag till verksamhetsutövarna som underlag till egna åtgärder.

Faktorn tillämpas i regel inte på hälsoskyddsverksamheter.

3 b) Använder ej förnybar energi²

Enligt miljöbalkens inledningsparagraf 1 kap. 1 § syftar balken bl.a. till ”….att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäk-ras en hälsosam och god miljö” samt ”….återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås”. 2 kap.

5 § anger att vid val av energikällor ska i första hand förnybara sådana användas. Se även text om MÖD:s dom (mål nr M 10340-10) på sid Fel! Bokmärket är inte definierat..

Det innebär att tillsynsmyndigheterna i sitt ordinarie tillsynsarbete även ska göra iaktta-gelser kring hållbar utveckling och hushållning med energi vid sin tillsyn vilket är in-kluderat i modellens beräkning av tillsynstid.

Riskpoäng erhålls när en verksamhet utnyttjar energi från ej förnybara källor. Här måste dock en bedömning av företagets möjligheter att påverka sitt eget val av energi göras.

En verksamhetsutövare har i dag mycket stora möjligheter att välja energislag, särskilt om man har en egen anläggning för energiproduktion.

2Gäller inte energi till transporter, arbetsmaskiner och liknande vilket behandlas under 3c).

Är verksamheten kopplad till ett fjärrvärmesystem kan det vara svårare för verksam-hetsutövaren att välja andra energislag, varför en bedömning måste göras av i vilken omfattning företaget kan påverka energiproducenten att välja annat bränsle. Myndighe-ten bör göra klart för sig hur fjärrvärmeförsörjningen fungerar och vilka planer som finns på framtida omställningar till andra bränsleslag.

Beträffande försörjning med elenergi ska riskpoäng ges om verksamheten i något avse-ende använder energi från ej förnybara källor. El från förnybara källor finns för närva-rande i tillräcklig omfattning och kostar i dagsläget (2011) mellan 0 och 2 öre i tillägg per kWh, så även om det rör sig om en liten förbrukning (t.ex. för en mindre kontorsdel eller belysningsel inom en i övrigt större produktionsanläggning) i förhållande till total-förbrukningen är det motiverat att sätta riskpoäng här.

Finns ingen möjlighet för verksamheten att påverka vilken typ av energi som används eller om en övergång till energi från förnybara källor ger orimliga ekonomiska konse-kvenser ska riskpoäng inte ges.

Kopplingar till miljöbalken:

1 kap. 1 §, 2 kap. 3, 5 §§.

Exempel på arbetsuppgifter och strategier:

Informationskampanjer - riktade och generella, start av nätverk för samverkan kring upphandling av förnybar energi. Speciella insatser i samband med ordinarie tillsynsar-bete, t.ex. genomgång av lämpliga metoder och åtgärder för energieffektivisering för aktuell bransch.

3 c) Särskilt transportintensiv verksamhet

Bakgrunden till denna faktor är densamma som ”3 b) Använder ej förnybar energi”

vilket även här leder till att tillsynsmyndigheterna i sitt arbete ska göra iakttagelser kring hållbar utveckling och hushållning med energi vid sin tillsyn, vilket är inkluderat i modellens beräkning av tillsynstid.

Med särskilt transportintensiv verksamhet menas att den har mer än 50 transportrörelser till och från anläggningen per dygn av egna eller andras fordon för verksamhetens be-hov. Som en transportrörelse räknas ett fordon som kör både till och från den aktuella verksamheten. Trafik av fordon till eller från bensinstationer, fordonstvättanläggningar eller motsvarande, som ska tankas eller servas omfattas inte av denna faktor. Endast trafik som verksamhetsutövaren själv kan påverka ska tas med i bedömningen.

I denna faktor räknas även in användning av bränsle till fordon, arbetsmaskiner och liknande. Om verksamheten använder någon typ av ej förnybara bränslen ges riskpoäng här. Men som under faktor 3b) gäller även här att om det inte finns någon möjlighet för verksamheten att påverka vilken typ av bränsle som används eller om en övergång till bränsle från förnybara källor ger orimliga ekonomiska konsekvenser ska riskpoäng inte ges.

Kopplingar till miljöbalken:

1 kap. 1 §, 2 kap. 3, 5 §§.

Exempel på arbetsuppgifter och strategier:

Informationskampanjer - riktade och generella, start av nätverk för samverkan kring energioptimala transporter och liknande. Speciella insatser i samband med ordinarie tillsynsarbete, t.ex. genomgång av senaste teknik och liknande.

3 d) Ytterligare delar i en hälsoskyddsverksamhet som medför ökade risker eller ökat tillsynsbehov

Principen för poängsättning är att större risker ger ett större tillsynsbehov, men även andra omständigheter som innebär mer tillsyn och administrativt arbete för myndighe-ten ska medföra flera riskpoäng för verksamhemyndighe-ten. Inom en och samma verksamhet erhålls tillägg av riskpoäng om någon eller några av nedanstående delar finns med. En riskpoäng för varje verksamhetsdel.

Hälsoskyddsverksamheterna indelas i de som är anmälningspliktiga enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt övriga.

Anmälningspliktiga verksamheter

I gruppen anmälningspliktiga ingår i första hand de verksamheter där risken är sprid-ning av sjukdom genom blodsmitta eller annat. Hit räknas de verksamheter där allmän-heten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling som innebär risk för blodsmitta ge-nom användning av skalpeller, akupunkturnålar, piercningsverktyg eller andra liknande skärande eller stickande verktyg. Tatuering, piercing, akupunktur, öronhåltagning, rynkutslätning och fotvård är exempel på verksamheter där klientens hud löper risk att penetreras och blödning kan uppstå vid behandling. Här är kravet steril hantering.

Även andra verksamheter är anmälningspliktiga. Bassängbad som är upplåtna åt all-mänheten eller som annars används av många människor samt förskola, öppen förskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymna-sieskola, gymnasiesärskola, specialskola, sameskola eller internationell skola hör alla hit. Risken är faktorer som påverkar hälsan i stort. Det kan t.ex. förekomma bullerpro-blem, ventilationsprobullerpro-blem, fuktskador och allergirisker vilka kan ge framtida hälsopro-blem.

Andra exempel på faktorer som kan öka risken för hälsoproblem inom dessa områden är bristfälliga lokaler och bristande egenkontroll. Ytterligare exempel är mag- och i vissa fall hudsjukdomar, men även andra typer av nedsättning av hälsan vilka i många fall kan gå över när exponeringen upphör, t.ex. bullerstörningar som påverkar sömn och inlärning. En stor del av tidsåtgången vid tillsynen utgörs av bedömningar av dessa faktorer.

Övriga verksamheter

Idrottsanläggningar, solarier (ur hygienisk synpunkt), lokaler för vård³ och annat om-händertagande, campingplatser, utbildningslokaler (ej skolor som är anmälningsplikti-ga), samlingslokaler, massage, sjukgymnastik, tillfälligt boende, hållande av djur o.s.v.

Rakning, frisering, hudvård och nagelvård är exempel på verksamheter där blödning kan uppstå vid behandling och som därför kräver höggradigt rent. Även sminkning tillhör denna kategori.

Kopplingar till miljöbalken:

2 kap. 2-4, 9 kap. 9-15 §§

Exempel på arbetsuppgifter och strategier:

Analyser vilka typer av verksamheter som behöver ökad uppmärksamhet i tillsynen på grund av lokala förutsättningar, t.ex. förekomst av vissa sjukdomar (samverkan med primärvården), inomhusbadens och skolornas standard, beläggning och liknande.

Dialoger kring utveckling av verksamheterna kombinerat med lämpliga informationsin-satser så att avveckling av uppgifter med högre risker stimuleras.

3Såväl kommunen som Socialstyrelsen har tillsyn över vårdlokaler, vilket betyder att en gränsdragning behöver göras. Vi bedömer att miljönämnden (motsvarande) har tillsyn över boende och allmänna utrymmen i hygieniskt avseende [se krav på bostäder enligt 33 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd], avfallshantering, kemikalieanvändning, sällskapsdjur, o.s.v. under det att Socialstyrelsen har tillsyn över vården och de utrymmen där vård förekommer.

Exempel på vägledande dokument

Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1999:22) om tillsyn enligt miljöbalken – radon i inomhusluft

Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2004:7) om bassängbad

Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2005:6) om buller inomhus

Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2006:4) om yrkesmässig hygienisk verksamhet.

Tabell över de ytterligare delar i en hälsoskyddsverksamhet som medför ökade risker eller ökat tillsynsbehov utöver övriga bedömningsfaktorer