Att synliggöra ramfaktorer för handledning av lärare kan medverka till en klarare definition av begreppet handledning, vilket av Skolverket (2015) med flera omtalas som komplext och svårdefinierbart. Min förhoppning är att denna uppsats, förutom att bidra till att tydliggöra förutsättningar och villkor, även ger en bild av handledares uppfattningar om handledning, som leder till en större förståelse för vad grupphandledning för lärare kan vara.
I studien har verksamma handledare bidragit till identifiering av avgörande ramfaktorer för grupphandledning. En fortsatt forskning skulle kunna vara att undersöka vad som händer i handledningsprocessen, med utgångspunkt i de identifierade ramarna. I exempelvis
utvärderande studier med syfte att undersöka effekterna av grupphandledning på skolklimat, elevdemokrati eller lärares sjukfrånvaro, skulle en kunskap om ramfaktorers betydelse kunna utgöra en utgångspunkt i forskningsarbetet. Ett annat förslag till vidare forskning är att
av handledningen. Dessutom vore det intressant att fördjupa sig i frågan om maktaspekter i handledning.
11 Referenser
Bjørndal, Cato R. P. (2008). Bak veiledningens dør. Symmetri och asymmetri i
veiledningssamtaler. (Doktorsavhandling). Tromsø: Universitetet i Tromsø.
Bladini, Kerstin (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion. En studie av
specialpedagogers handledningssamtal. (Doktorsavhandling), Karlstad University Studies,
64). Karlstad: Karlstads universitet.
Boalt Boëthius, Siv (1983). Autonomy, coping and defense in small work groups. An analysis
of psychological processes within and between individual group members
(Doktorsavhandling). Stockholm: Department of Psychology, University of Stockholm. Boalt Boëthius, Siv & Ögren, Marie-Louise (2003). Grupphandledning. Den lilla gruppen
som forum för lärande. Stockholm: Mareld.
Boalt Boëthius, Siv & Ögren, Marie-Louise (2010). Grupphandledning och den
organisatoriska ramen. I Johan Näslund & Marie-Louise Ögren (red), Grupphandledning.
Forskning och erfarenheter från olika verksamhetsområden (s. 49-68). Lund:
Studentlitteratur.
Boalt Boëthius, Siv & Ögren, Marie-Louise (2012). Möjligheter och utmaningar i
grupphandledning. Teori och verklighet. Lund: Studentlitteratur.
Burman, Anders (Red.). (2014). Den reflekterade erfarenheten. John Dewey om demokrati,
utbildning och tänkande. Södertörns högskola: Södertörn Studies in Higher Education 5.
Cajvert, Lija (2013). Handledning – behandlarens kreativa rum. Lund: Studentlitteratur. Dewey, John (1916:2009). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos.
Eriksson Barajas, Katarina; Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska
litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Gjems, Liv (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur.
Gustafsson, Christina (1999). Ramfaktorer och pedagogiskt utvecklingsarbete. I Pedagogisk
forskning i Sverige, 4 (1), s. 43-57.
Hawkins, Peter & Shohet, Robin (2008). Handledning inom behandlande yrken. Lund: Studentlitteratur.
Jern, Stefan (2010). Handledaren, gruppen och organisationen. I Johan Näslund & Marie- Louise Ögren (red), Grupphandledning. Forskning och erfarenheter från olika
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kärki Ulvestad, Asbjørn & Ulvestad Kärki, Freja (2012). Flerstemt veiledning. Oslo: Gyldendal Akademisk.
Larrivee, Barbara (2000), Transforming Teaching Practice:becoming the critically reflective teacher. I Reflective Practice, Vol. 1, No 3.
Larsson, Staffan (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. I Nordisk Pedagogik, 25 (1), 16-35. Lauvås, Per & Handal, Gunnar (1993). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund:
Studentlitteratur.
Lauvås, Per & Handal, Gunnar (2015). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur.
Lendahls Rosendahl, Birgit & Rönnerman, Karin (2000). Dilemmafyllda möten. Erfarenheter
av pedagogisk handledning i samverkan mellan skola och högskola. IPD-rapporter. 2000:16.
Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Lendahls Rosendahl, Birgit & Rönnerman, Karin (2002). Handledning av pedagogiskt
yrkesverksamma – en utmaning för skolan och högskolan. Stockholm: Skolverket.
Lendahls Rosendahl, Birgit & Rönnerman, Karin (2005). Med fokus på handledning i skolors förändringsarbete. I Pedagogisk forskning i Sverige, 10 (1), 35-51.
Lindblad, Sverker; Linde, Göran & Naeslund, Lars (1999). Ramfaktorteori och praktiskt förnuft. I Pedagogisk forskning i Sverige, 4 (1), s. 93-109.
Lindensjö, Bo & Lundgren, Ulf P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: Liber.
Lundgren, Ulf P. (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. I Pedagogisk
forskning i Sverige, 4 (1), s. 31-41.
Lundgren, Ulf P. (2012). Den svenska läroplansteoretiska forskningen – en personligt hållen reflektion. I Tomas Englund, Eva Forsberg & Daniel Sundberg (red.), Vad räknas som
kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola (s. 39-61).
Stockholm: Liber.
Lönn Svensson, Anngerd (2007). Det beror på. Erfarna forskarhandledares syn på god
handledning. (Doktorsavhandling). Borås: Högskolan i Borås.
Løw, Ole (2011). Pedagogisk handledning. Lund: Studentlitteratur.
Magnusson, Gunilla E. (2008). Forskning och reflektion kring kompetens och lärande – med
utgångspunkt från nio doktorsavhandlingar. Stockholm: Stockholms stad, USK, Forsknings-
Mollberger Hedqvist, Gun (2006). Samtal för förståelse. Hur utvecklas yrkeskunnande genom
samtal? (Doktorsavhandling. Studies in Educational Sciences 93). Stockholm:
Högskoleförlaget vid Lärarhögskolan i Stockholm.
Nilsson, Ingrid (2006). Grundskollärares tankar om kompetensutveckling (Doktorsavhandling, 214). Lund: Pedagogiska institutionen, Lunds universitet. Nilsson, Ingrid & Wiktor, Eva (2012). Att undersöka processhandledning av lärares handledning. I Utbildning och lärande, 6(1), 68-78.
Nyberg, Rainer & Tidström, Annika (2012) (red.). Skriv vetenskapliga uppsatser,
examensarbeten och avhandlingar. Lund: Studentlitteratur.
Näslund, Johan (2004). Insyn i grupphandledning. Ett bidrag till förståelsen av ett av de
människobehandlande yrkenas hjälpredskap (Doktorsavhandling, Linköping Studies in
Education and Psychology, 96). Linköping: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet. Näslund, Johan & Ögren, Marie-Louise (2010). Handledningskartan. I Johan Näslund & Marie-Louise Ögren (red), Grupphandledning. Forskning och erfarenheter från olika
verksamhetsområden. Lund: Studentlitteratur.
Patton, Michael Quinn (2002), Qualitive Research & Evaluation Methods. London: Sage Publications.
Pedder, Jonathan (1986). Reflections on the theory and practice of supervision. Psychoanalytic Psychotherapy, 2:1, 1-12.
Persson, Sven & Tallberg Broman, Ingegerd (2002). ”Det är ju ett annat jobb”. Förskollärare, grundskollärare och lärarstuderande om professionell identitet i konflikt och förändring. I
Peda)gogisk Forskning i Sverige, 7 (4), s. 257–278.
Pertoft, Mona & Larsen, Birgitta (2012). Grupphandledning med yrkesverksamma i
människovård. Stockholm: Liber.
Repstad, Pål (2007). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Skagen, Kaare (2013). I veiledningens landskap. Innføring i veiledning og rådgivning. Oslo: Cappelen Damm akademisk.
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskolan 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2015). Rapport 419. Uppdrag att stödja grundskolor i utanförskapsområden.
Redovisning av regeringsuppdrag. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.
Stormont et al. (2015). Coaching Teachers' Use of Social Behavior Interventions to Improve Children's Outcomes: A Review of the Literature. I Journal of Positive Behavior
Sundberg, Daniel (2005). Skolreformernas dilemman. En läroplansteoretisk studie av kampen
om tid i den svenska obligatoriska skolan. (Doktorsavhandling). Växjö: Växjö University
Press.
Sundberg, Daniel (2007). Läroplansteori efter den språkliga vändningen – Några ansatser
inom den samtida svenska pedagogiska och didaktiska teoribildningen. Bidrag till en
konferens i läroplansteori i Örebro.
Sundberg, Daniel (2015). Pedagogik som vetenskap: Analys och argument. Text utarbetad för kursen Pedagogik som vetenskap, forskarutbildningen vid Linnéuniversitetet.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie, 1:2011. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wahlström, Ninni (2009). Mellan leverans och utbildning. Om lärande i en mål- och
resultatstyrd skola. Göteborg: Daidalos.
Wahlström, Ninni (2015). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups. Wheelan, Susan A. (2013). Att skapa effektiva team. Lund: Studentlitteratur
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Åberg, Karin (2007). Handledda lärargrupper – för vad och vem? I Tomas Kroksmark och Karin Åberg, Handledning i pedagogiskt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Åberg, Karin (2009). Anledning till handledning. Skolledares perspektiv på
grupphandledning (Doktorsavhandling, 9). Jönköping: Högskolan för lärande och
kommunikation.
Åsén Nordström, Elisabeth (2014), Pedagogisk handledning i tanke och handling – en studie
av handledares lärande. (Doktorsavhandling. Stockholms universitet).
Ödman, Per-Johan (2007). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.