Förståelse måste frambringas att sjuksköterskan förutom omvårdnadsperspektivet de facto har en hög vetenskaplig kompetens – som idag är lågt nyttjad i den praktiska vården. Förståelse måste frambringas att sjuksköterskan trots en omvårdande kärna kan tillämpa ett kritiskt och objektivt tänkande. Evidens i omvårdnaden får inte ses som ett hot, den måste ses som ett komplement för att säkerställa vårdkvalitén. Skall socialstyrelsens krav tillgodoses måste arbetsgivare ställa sig bakom och stödja sjuksköterskans process mot evidensbaserad vård. Tillfällen till strukturerat sökande och tillämpande av säker vetenskap måste prioriteras och uppmuntras.
Metoddiskussion
Kvalitativ studie med personliga intervjuer valdes för att kunna fånga
distriktssköterskans medvetna och omedvetna handlingar; de tankar och känslor som låg till grund för val av omvårdnadsåtgärder. Kvalitativ forskning syftar till att söka svar på och förstå människans upplevelser, erfarenheter, tankar men även kunskaper. Kunskapsfrågor i detta hänseende kan innebära den reella kunskapen i ett ämne men också kunskap gällande företeelser ( Hartman, 2004 ).
Innan intervjuprocessen startades valdes analysmetoden ut ( Kvale, 1997 ) Även detta är av hög vikt för validiteten; att passande metod väljs ut för syftet så att vad som än är avsett att studeras verkligen så sker på bästa sätt. Saker som
distriktssköterskans upplevelser av sin livsvärld etc, var ej efterfrågade. Ej frågades heller efter distriktssköterskornas grundläggande uppfattning gällande förståelse av något fenomen. Någon social process innefattades heller ej av syftet. De vanligaste metoderna; Fenomenologi, Fenomenografi samt Grounded Theory valdes därmed bort ( Granskär & Höglund-Nielsen, 2008 ). Någon av de andra kvalitativa metoder som föreligger ansågs heller ej mer eller lika passande som kvalitativ
innehållsanalys.
Att valet föll på Kvalitativ Innehållsanalys var av flera orsaker. Bland annat är denna metod specifikt utarbetad för att möjliggöra analys av stora mängder text, vilket intervjuerna transkriberats till. Metoden är mycket flexibel; beroende på syftet med studien kan analysen anpassas så den passar för ändamålet ( Krippendorff, 1980 ) . Författaren behövde en analysmetod som kunde vara behjälplig för att lyfta såväl manifest som latent innehåll. Syftet med studien var såväl att lyfta de kunskapskällor som användes; det manifesta – men även de bakomliggande orsakerna till
Enkätundersökning övervägdes till en början men valdes bort, eftersom det var tveksamt att den efterfrågade kunskapen hade kunnat identifieras. Kräver även stor kunskap hos den som skapar enkäten . Enkätundersökningar kan vara öppna men det är ändå mycket svårt att fånga in det djup och bredd som en intervju kan ge (
Hartman, 2005 ). Kvalitativa intervjuer ger komplexa och innehållsrika svar och kan då bidra med en stor mängd information ( Trost, 2005; Kvale 1997 ). Relationen mellan intervjuare och informant är dock någonting som i hög grad kan inverka på resultatet ( Trost, 2005 ). Med tanke på detta exkluderades kollegor samt f.d kollegor ifrån urvalet. Intervjumaterialet från provintervjun var av god kvalitet men togs heller ej med av denna anledning; visserligen kunde datamaterialet kvantitativt sett ha blivit större, men risken fanns även att tillförlitligheten hade försämrats ( a.a ). Något annat som har inverkan på intervjuns kvalitet och resultat är informantens och författarens förutfattade meningar om varandra. Detta påverkar såväl samspelet som förväntningarna på den andre personens inställning till den egna personen, svar och attityder ( Krippendorff, 1980 ). Såväl informant som intervjuare var sjuksköterskor. Informanterna hade inför intervjun vetskap om att intervjuaren var sjuksköterska. Detta kan ha haft negativ inverkan på studiens validitet. Författaren har ingen erfarenhet av att intervjua. Även detta kan ha haft negativ inverkan på studiens validitet. Syftet och frågeställningarna kunde upplevas som ifrågasättande och obehagliga för informanten. Vid någon intervju upplevdes informanten bli allt mer stressad och försvarsinriktad. Frågeställningarna kunde ha haft inverkan på
distriktssköterskornas självuppfattning ( Kvale 1997 ).
Intervjuerna transkriberades efter varje intervju till text och sändes till handledare. Handledare återkopplade med konstruktiv kritik. Varefter intervjuerna framskred upplevdes en förbättring i intervjutekniken. Det upplevdes naturligare att ställa sonderande frågor. De uppföljande frågorna blev lättare att finna på. Enligt
Krippendorff ( 1980 ) betänktes författarens inverkan av den egna förförståelsen och den egna erfarenheten även vid analysmomentet. Författaren strävade efter att under hela tolkningsprocessen vid analysen vara observant för olika fallgropar såsom övertolkning, att själv fylla i luckor, etc. Handledare kontrollerade kontinuerligt analysförfarandet så att koderna och kategorierna var överensstämmande med hennes erfarenhet och kompetens gällande analysförfarande i kvalitativ metodik ( a.a ).
Referenser
Antman E. M., Lau J.,Kupelnick B., Mosteller F., Chalmers T ( 1992 ). A Comparison of Results of Meta-analyses of Randomized Control Trials and Recommendations of Clinical Experts: Treatments for Myocardial Infarction. The Journal of the American Medical Association, 268(2): 240-248.
Atkinson M., Turkel M., Cashy J (2008). Overcoming barriers to research in a Magnet community hospital. Journal of Nursing Care Quality. 23(4): 362-368.
Baker R., Camosso-Stefinovic J., Gillies C., Shaw E. J., Cheater F., Flottorp S., Robertson N (2010). Tailored interventions to overcome identified barriers to change: effects on professional practice and health care outcomes. Cochrane Database of Systematic Reviews [ tillgänglig ]
http://onlinelibrary.wiley.com/o/cochrane/clsysrev/articles/CD005470/frame.html 110528; 20:15
Björkström M. E., Hamrin E. K. F (2001). Swedish nurses’ attitudes towards research and development within nursing. Journal of Advanced Nursing, 34(5): 706-714.
Bonner A., Sando J (2008). Examining the knowledge, attitude and use of research by nurses. Journal of Nursing Management, 16(3): 334-343.
Boström, A-M., Nilsson Kajermo, K., Nordenström, G., Wallin, L (2008). Barriers to research utilization and research use among registered nurses working in the care of older people: Does the Barriers Scale discriminate between research users and non- research users on perceptions of barriers? The internet Journal of
Implementation Science [ Tillgänglig ] http://www.implementationscience.com/content/3/1/24 110528; 22:30
Brown C.E., Wickline M.A., Ecoff L., Glaser D (2009). Nursing practice, knowledge, attitudes and perceived barriers to evidence based practice at an academic medical center. Journal of Advanced Nursing, 65(2): 371-381.
Bryar R. M., Closs S. J., Baum G., Cooke J., Griffiths J., Hostick T., Kelly S., Knight S., Marshall K., Thompson D (2004 ). The Yorkshire BARRIERS project: diagnostic analysis of barriers to research utilisation. International Journal of Nursing Studies. 40(1): 73-84.
Chalmers AF ( 2007 ). Vad är vetenskap egentligen? Tredje upplagan. Nya Doxa; Nora
Chau J. P., Lopez V., Thompson D.R. (2008). A survey of Hong Kong nurses' perceptions of barriers to and facilitators of research utilization. Research in Nursing & Health, 31(6): 640-649
Cheraghi M., Salsali M., Safari M (2010). Ambiguity in knowledge transfer: The role of theory-practice gap. Iranian Journal of Nursing and Midwifery Research. 15(4): 155–166.
Ciliska D. K., Pinelli J., DiCenso A., Cullum N (2001). Resources to enhance
evidence based nursing practice. AACN - Clinical Issues Advanced Practice in Acute Critical, 12(4): 520-528.
Closs S. J., Baum G., Bryar R. M, Griffiths J., Knight S (2000). Barriers to research implementation in two Yorkshire hospitals. Clinical Effectiveness in Nursing, 4(1): 3-10
Dean-Baar S., Pakieser-Reed K (2004 ). Closing the gap between research and clinical practice. Top Stroke Rehabilitation, 11(2): 60-68.
De Pedro-Gómez J., Morales-Asencio J.M., Sesé-Abad A., Bennasar-Veny M., Pericas-Beltran J., Miguélez-Chamorro A ( 2011 ). Psychometric testing of the Spanish version of the Practice Environment Scale of the Nursing Work Index in a primary healthcare context. Journal of Advanced Nursing [ tillgänglig ]
http://onlinelibrary.wiley.com.lt.ltag.bibl.liu.se/doi/10.1111/j.1365-
2648.2011.05730.x/abstract;jsessionid=83BC860FB0B95EAB75A54BC6C4F53E62.d02t03
110920; 19:50
DiCensor A., Cullum N., Ciliska D (1998). Implementing evidence-based nursing: some misconceptions. Evidence Based Nursing, 1(2): 38–40.
Fink R., Thompson C. J., Bonnes D (2005). Overcoming barriers and promoting the use of research in practice. The Journal of Nursing Administration, 35(3): 121-129.
Flemming K (1998). Asking answerable questions. Evidence Based Nursing, 1(2): 36–37.
Forsman H., Gustavsson P., Ehrenberg A., Rudman A., Wallin L (2009). Research use in clinical practice - extent and patterns among nurses one and three years postgraduation. Journal of Advanced Nursing, 65(6): 1195-1206.
French P ( 2002 ).What is the evidence on evidence-based nursing? An epistemological concern. Journal of Advanced Nursing, 37(3): 250–257
Funk S.G., Champagne M.T., Wiese R.A., Tornquist E.M (1991). BARRIERS: the barriers to research utilization scale. Applied Nursing Research, 4(1): 39-45.
Geanellos R ( 2004 ). Nursing based evidence: Moving beyond evidence-based practice in mental nursing. Journal of Evaluation in Clinical Practice, 10(2): 177 – 186
Gerrish K (2000). Still fumbling along? A comparative study of the newly qualified nurse’s perception of the transition from student to qualified nurse. Journal of Advanced Nursing, 32(2): 473–480.
Gerrish K., Ashworth P., Lacey A., Bailey J (2008). Developing evidence-based practice: experiences of senior and junior clinical nurses. Journal of Advanced Nursing, 62(1): 62-73.
Granskär M., Höglund-Nielsen B (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Studentlitteratur; Lund
Grimmer K., Bialocerkowski A., Kumar S., Milanese S (2004). Implementing evidence in clinical practice: the therapies dilemma. Physiotherapy, 90(4): 189–194.
Hansen C., Carryer J., Budge C ( 2007 ). Public health nurses' views on their position within a changing health system. Nursing Praxis in New Zealand, 23(2):14-26.
Hartman J ( 2004 ). Vetenskapligt tänkande; från kunskapsteori till metodteori. Studentlitteratur; Lund
Henderson S (2002). Factors impacting on nurses’ transference of theoretical knowledge of holistic care into clinical practice. Nurse Education in Practice, 2(4): 244–250.
Hsieh H., Shannon S.E ( 2005 ). Three Approaches to Qualitative Content Analysis. Qualitative health research, 15(9):1277 – 1288.
Hupcey J.E., Penrod J., Morse J.M., Mitcham C ( 2001 ). An exploration and advancement of the concept of trust. Journal of Advanced Nursing, 36(2):282-293.
Ingersoll G (2000). Evidence-based nursing: what it is and what it isn’t. Nursing Outlook. 48(4): 151–152.
Kajermo K.N., Boström A-M., Thompson D.S., Hutchinson A.M., Estabrooks C.A., Wallin L (2010). The BARRIERS scale - the barriers to research utilization scale: A systematic review. The internet journal of Implementation Science [ tillgänglig ]
http://www.implementationscience.com/content/5/1/32 110529; 01:15
Kitson A (2002). Recognising relationships: reflections on evidence-based practice. Nursing Inquiry, 9(3): 179–186.
Koehn M., Lehman K (2008). Nurses perceptions of evidence-based nursing practice. Journal of Advanced Nursing, 62(2): 209-215.
Krippendorff K ( 1980 ). Content Analysis – An introduktion to Its Methodology. The Sage Publications, Inc; Beverly Hills, California
Kuhn S. T ( 1997 ). De vetenskapliga revolutionernas struktur. Thales; Sthockholm
Kuuppelomäki M., Tuomi J (2005). Finnish nurses´ attitudes towards nursing research and related factors. International Journal of Nursing Studies, 42(2): 187- 196.
Kvale S ( 1997 ). Den kvalitativa Forskningsintervjun. Studentlitteratur; Lund
Levi. R( 2009 ). Vettigare vård – Evidens och kritiskt tänkande i vården. Norstedts; Falun
Liberati A., Buzzetti R., Grilli R., Magrini N., Minozzi S ( 2001 ). Which guidelines can we trust?: Assessing strength of evidence behind recommendations for clinical practice. The Western Journal of Medicine, 174(4): 262-5.
Lindstedt I., Mårsjö K ( 2011 ). Språkguide för Malmö högskola. [ Tillgänglig ]
http://www.mah.se/pages/18404/sprakguide.pdf 20111005; 07:50
Ljungström KG ( 1999 ). Editorial on LMWH and regional anaesthesia-dangerous recommendations. Acta Anaesthesiologica Scandinavica, 43(1):116-118.
Lykkeslet E., Gjengedal E ( 2006 ). How can everyday practical knowledge be understood with inspiration from philosophy? Nursing Philosophy: an international journal for healthcare professionals, 7(2):79-89.
Mantzoukas S ( 2008 ). A review of evidence-based practice, nursing research and reflection: levelling the hierarchy. Journal of Clinical Nursing, 17(2): 214–223
Maben J., Latter S., Clark J.M (2006). The theory-practice gap: impact of professional-bureaucratic work conflict on newly-qualified nurses. Journal of Advanced Nursing, 55(4):465-477.
McKenna H., Ashton S., Keeney S ( 2004 ). Barriers to evidence based practice in primary care. International Journal of Nursing Studies, 41(4): 369-378.
Meum T, Wangensteen G, Soleng KS, Wynn R ( 2011 ). How does nursing staff perceive the use of electronic handover reports? A questionnaire-based study. International journal of telemedicine and applications [ Tillgänglig ]
http://www.ncbi.nlm.nih.gov.lt.ltag.bibl.liu.se/pmc/articles/PMC3134089/pdf/IJTA2011-505426.pdf
111004; 17:20
Mulhall A (1998). Nursing, research and the evidence. Evidence Based Nursing, 1(1): 4–6.
Nilsen P ( 2010 ). Implementering : teori och tillämpning inom hälso- & sjukvård Studentlitteratur; Lund
Nilsson Kajermo K (2004). Research utilisation in nursing practice - barriers and facilitators. Karolinska Institutet; Department of Nursing. Stockholm: Repro Print AB
Oranta O., Routasalo P., Hupli M (2002). Barriers to and facilitators of research utilization among Finnish registered Nurses. Journal of Clinical Nursing, 11(2): 205- 213.
Parahoo K ( 2000). Barriers to, and facilitators of, research utilization among nurses in Northern Ireland. Journal of Advanced Nursing, 31(1):89-98.
Parahoo K (2006). Nursing Research: Principles, Process and Issues. 2nd edn. Palgrave Macmillan; Basingstoke.
Parahoo K., McCaughan E.M (2001). Research utilization among medical and surgical nurses: a comparison of their self reports and perceptions of barriers and facilitators. Journal of Nursing Management, 9(1): 21-30.
Patirakia E., Karloub C., Papadopoulouc D., Spyridouc A., Kouloukourad C., Baree E., Merkourisf A ( 2004 ). Barriers in implementing research findings in cancer care: the Greek registered nurses perceptions. European Journal of Oncology Nursing, 8(3): 245-256.
Perren A., Markmann M., Merlani G., Marone C., Merlani P ( 2011 ). Fluid balance in critically ill patients. Should we really rely on it? Minerva Anestesiologica, 77(8):802-811.
Rashotte J., Carnevale F.A (2004). Medical and nursing clinical decision making: a comparative epistemological analysis. Nursing Philosophy, 5(2): 160–174
Rosenberg W., Donald A (1995). Evidence based medicine: an approach to clinical problem solving. BMJ, 310: 1122–1126. [ tillgänglig ]
http://www.bmj.com/content/310/6987/1122.short 110525; 21:15
Sackett D.L., Rosenberg W.M., Gray J.A., Haynes R.B., Richardson W.S (1996). Evidence based medicine: what it is and what it isn't. BMJ, 312:71-72. [ tillgänglig ]
http://www.bmj.com/content/312/7023/71 110525; 21:00
SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering (2011). Vad innebär evidensbaserad vård? [ tillgänglig ] http://sbu.se/sv/Evidensbaserad-vard/Vad- innebar-evidensbaserad-vard/ 110525: 20:25
Scott K., McSherry R (2009). Evidence-based nursing: clarifying the concepts for nurses in practice. Journal of Clinical Nursing, 18(8): 1085–1095.
Sellman D ( 2007 ). Trusting patients, trusting nurses. Nursing Philosophy: an international journal for healthcare professionals, 8: 28-36.
Socialstyrelsen ( 1982 ). Hälso- och sjukvårdslagen [tillgänglig]
http://www.socialstyrelsen.se/regelverk/lagarochforordningar/halso-ochsjukvardslagen(hsl) 111008, 19:40
Socialstyrelsen ( 2005 ). Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården ( SOSFS 2005:12 ) [ tillgänglig ]
http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2005-12 20110525, 02:20
Socialstyrelsen (2011). Frågor och svar om evidensbaserad praktik [tillgänglig]
http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/evidensbaseradpraktik 110609, 23:40
Svensk sjuksköterskeförening (2011). Evidensbaserad vård och omvårdnad [ tillgänglig ] http://www.swenurse.se/Documents/Publikationer%20pdf- filer/OM.Evidensbaserad.vard_web.pdf 110525, 00:45
Svenska Akademiens Ordbok ( 2009 ). [ Tillgänglig ] http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
20111005, 07:55
Thompson C (2003). Clinical experience as evidence in evidence based practice. Journal of Advanced Nursing, 43(3): 230–237
Thompson C., Yang H ( 2009 ) Nurses' Decisions, Irreducible Uncertainty and Maximizing Nurses' Contribution to Patient Safety, Healthcare Quarterly, 12: 178- 185 [ tillgänglig ] https://www.longwoods.com/content/20946 110815; 23:10
Titler M.G., Everett L.Q., Adams S (2007). Implications for Implementation Science. Nursing Research, 56(4): 53–59.
Travers C.M., Martin-Khan M.G., Lie D.C (2009). Dementia risk reduction in primary care: what Australian initiatives can teach us. Australian Health Review, 33(3): 461 – 466.
Trost J ( 2005 ). Kvailitativa intervjuer. Studentlitteratur; Lund
Tuckett, A ( 1999 ) Nursing Practice: compassionate deception and the Good Samaritan. Nursing ethic,. 6(5): 383-389.
Veeramah V (2004). Utilization of research findings by graduate nurses and midwives. Journal of Advanced Nursing, 47(2): 183-191.
White S (1997). Evidence based practice and nursing – the new panacea. British Journal of Nursing, 6(3): 175-178.
Willman A (2001). Evidensbaserad omvårdnad - ett ord för dagen eller en företeelse som är här för att stanna? Tidskrift for sygeplejeforskning, 17(3): 11-16.
Willman A., Stoltz P., Bahtsevani C ( 2011 ). Evidensbaserad omvårdnad. Studentlitteratur; Lund
WMA (1964 / rev 2008 ). WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects [ tillgänglig]