5.2 Analys av SWMM-CAT
5.2.1 Tillämpning av SWMM-CAT i Sverige
Eftersom prognoserna i SWMM-CAT är framtagna över ett rutnätsystem i USA kan sökningar i programmet således inte utföras för att ta fram prognoser över Sverige. Detta beror på att klimatförhållanden skiljer sig geografiskt.
Ett program liknande SWMM-CAT är däremot möjligt att tillämpa i Sverige efter att man tagit fram klimatjusteringsfaktorer baserat på klimatsimulationer som utförts för Sverige. Genom att Rossby Centre kunde ta fram data för framtida förändringar i nederbörd, avdunstning och temperatur för olika scenarion tror vi att finns det tillräckligt med underlag för att skapa ett program liknande SWMM-CAT i Sverige. Genom att ta månatliga medelvärden från de nio klimatmodellerna för två framtida tidsperioder (ex. 2020-2049 och 2045-2074) och jämföra dessa värden med historisk data så skulle månatliga justeringsfaktorer kunna tas fram. Använder man sig även av olika scenarion, till exempel RCP4.5 och RCP8.5, så kan ett större spann av möjliga klimatutfall väljas.
21
6 Slutsatser
Utifrån flödesökningen som visas i tabell 1 ser vi absolut att det finns en stor vikt i att beakta hur klimatförändringarna kan komma att påverka dessa flöden vid dimensionering av avloppssystem. Om samma simulering hade utförts med klimatjusteringsfaktorn 1,2 för nederbördsvolymen som Stockholm Vatten använder sig av skulle resultatet bli annorlunda. Nederbörden skulle då uppgå till 16,8 mm och lika höga flöden från avrinningsområdet skulle inte uppnås som vid simulering med SWMM-CAT. En stor fördel med SWMM-CAT är således att det är möjligt att se när under året nederbörden är som störst och dimensionera avloppssystemet därefter.Då Stockholm stad aktivt arbetar med öppna dagvattenlösningar och använder sig av en klimatjusteringsfaktor för nederbördsvolymer anser vi att man är på rätt väg för att kunna hantera framtida klimat. I samband med att Svenskt Vattens dimensioneringsnorm för avloppsledningar (P110) kommer ut så blir kanske klimatfaktorn även ett krav istället för en rekommendation.
Genom att ta fram ett program liknande SWMM-CAT med hjälp av de regionala klimatsimuleringar som gjorts i Sverige skulle man däremot kunna föra mera noggranna beräkningar. Det skulle då vara möjligt att ta hänsyn till förändringar i temperatur och avdunstning samt hur förändringen varierar under året. Genom att göra det möjligt att söka på svenska koordinater eller postnummer skulle det vara möjligt att se klimatförändringarnas påverkan vid just den plats sökningen skett i. Detta kräver förmodligen en hel del sammanställning av information men skulle underlätta planering och dimensionering av avloppssystem över hela Sverige.
Hur klimatet kommer att ändras går inte att förutse. Möjligheten finns att koldioxidutsläppen ökar dramatiskt eller så kan den avta. Detta kan bland annat komma att bero på vilken miljöpolitik som kommer att föras. Vi resonerar ändå så att det bästa är förvänta sig det värsta tänkbara scenariot för att ligga i framkant med planering och dimensionering av avloppssystem. Vi tror att det lönar sig ekonomiskt att beakta dessa klimatförändringars inverkan på dagvattensystemen vid dimensionering, för att i framtiden undvika risken att vidta åtgärder för att gräva upp, dimensionera på nytt och bygga om ledningar.
Vid skyfallet i Malmö 2014 visade det sig att Augustenborgs öppna dagvattenhantering lönade sig. För att på bästa sätt möta klimatförändringarna i svenska stadsmiljöer påstår vi att man bör kombinera klimatprognoser med mer öppen dagvattenhantering. Att enbart dimensionera dagvattenledningar med hänsyn till klimatprognoser skulle förmodligen ge mycket stora och kostsamma dimensioner på ledningar. Med en mer öppen
22 dagvattenhantering skulle belastningen på ledningarna vid skyfall minska på grund av infiltration och trög avrinning. Om vi planerar avloppssystem med hänsyn till klimatprognoser och mer öppen dagvattenhantering skulle vi vara väl förberedda att ta hand om en ökad nederbörd i framtiden.
23
7 Källförteckning
Lidström, Viveka. 2013. Vårt Vatten Grundläggande lärobok i vatten och avloppsteknik. 2. Uppl. Lund: DanagårdLitho AB.Klimatanpassningsportalen. 2015a. Öppen dagvattenhantering i Malmöstaden Augustenborg. http://www.klimatanpassning.se/atgarda/planera-for-anpassning/oppen-dagvattenhantering-i- malmostadsdelen-augustenborg-1.33655 [Hämtad 2015-05-24]
Hall, Kristina. 2014. Skyfall i Malmö 31/8-2014. VA SYD.
http://www.svensktvatten.se/Documents/Kategorier/R%c3%b6rn%c3%a4t/R%c3%b6rn%c3 %a4t%20och%20klimat%202015/5%20Kristina%20Hall.pdf [Hämtad 2015-05-24]
Klimatanpassningsportalen. 2015b.Nederbörd.
http://www.klimatanpassning.se/hur-forandras-klimatet/nederbord-information-1.22490 [Hämtad 2015-04-20]
EPA (Environmental Protection Agency). u.å. Storm Water Management Model.
http://www2.epa.gov/water-research/storm-water-management-model-swmm [Hämtad 2015-
05-16]
Rossman, Lewis. 2010. Storm water management model user’s manual version 5.0.
Cincinnati: National Risk Management Research Laboratory, U.S. Environmental Protection Agency.
http://nepis.epa.gov/Adobe/PDF/P100ERK4.pdf [Hämtad 2015-04-01]
Rossman, Lewis. 2014. SWMM-CAT Users’ Guide. Cincinnati: National Risk Management Research Laboratory, U.S. Environmental Protection Agency.
http://nepis.epa.gov/Exe/ZyPDF.cgi/P100KY8L.PDF?Dockey=P100KY8L.PDF [Hämtad
2015-04-01]
DHI (Danskt Hydrauliskt Institut). U.å. MIKE URBAN Modelling & GIS for water in the city.
http://www.mikepoweredbydhi.com/-
/media/shared%20content/mike%20by%20dhi/flyers%20and%20pdf/software%20flyers/citie
24 Olsson, Jonas. Dahné, Joel. German, Jonas. Westergren, Bo. von Scherling, Mathias.
Kjellson, Lena. Ohls, Fredrik. Olsson, Alf. 2010. En studie av framtida flödesbelastning på Stockholms huvudavloppssystem.
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.14896!/Klimatologi_3.pdf [Hämtad 2015-05-14]
Svenskt Vatten. 2007. Klimatförändringarnas inverkan på allmänna avloppssystem. 1. Uppl. Östervåla: Elanders.
http://www.svensktvatten.se/Documents/Kategorier/Rörnät/Klimat%20o%20dagvatten/Svens
kt%20Vatten%20M134.pdf [Hämtad 2015-05-14]
Stockholms Stad. 2015. Dagvattenstrategi – Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering http://miljobarometern.stockholm.se/content/docs/vp/Stockholms_dagvattenstrategi_2015-03- 09.pdf [Hämtad 2015-05-14] Klimatanpassningsportalen. 2015c. Översvämning. http://www.klimatanpassning.se/hur-forandras-klimatet/vattendrag-och- grundvatten/oversvamning-1.21324 [Hämtad 2015-04-28]
SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut). 2014a. Växthuseffekten.
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/vaxthuseffekten-1.3844 [Hämtad 2015-05-17]
SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut). 2014b. Ny generation scenarier för klimatpåverkan – RCP.
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/rcp-er-den-nya-generationen-klimatscenarier- 1.32914 [Hämtad 2015-05-21]
SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut). 2014c. Om oss- Rossby Centre. http://www.smhi.se/forskning/forskningsomraden/klimatforskning/om-oss-rossby-centre- 1.308 [Hämtad 2015-05-21]
SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut). 2014d. Klimatscenariodata från Rossby Centre.
http://www.smhi.se/forskning/forskningsomraden/klimatforskning/klimatscenariodata-fran- rossby-centre-1.1763 [Hämtad 2015-05-21]
25 Rossby Centre. 2015. SMHI. E-post 2015-05-11
MIKE by DHI. 2014. CLIMATE CHANGE MIKE by DHI Functionality Scientific Documentation.
Alf Händevik. 2015a. Stockholm Vatten. Intervju 2015-05-13
Alf Händevik. 2015b. Stockholm Vatten. E-post 2015-05-20
SMHI. (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut). 2014. Exempel på möjliga utvecklingsbanor för utsläpp av koldioxid vid olika RPC:er angivet som miljarder ton. [Bild] http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.33016.1398236909!/image/KB_RCP_figur.png_gen/deriva tives/Original_1004px/KB_RCP_figur.png [Hämtad 2015-05-25]