Tillämpningsområde

I AL 1 § definieras vilka gemensamma anläggningar lagen är tillämplig på:

1 § 1 st. Enligt denna lag kan inrättas anläggning som är gemensam för flera fas-tigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem (ge-mensamhetsanläggning)…

AL innehåller ingen uppräkning av godtagbara typer av anläggningar.² De krav som ställs är istället att det är fråga om dels minst två fastigheters behov, dels ändamål av stadigvarande betydelse. Kravet på stadigvarande betydelse innebär att en anläggning inte kan inrättas för att tillgodose ett tillfälligt ändamål, men hindrar dock inte en tidsbegränsad samverkan. Gemensamhetsanläggning kan inrättas för såväl planerade som befintliga anläggningar.

I förarbetena till AL nämns följande exempel på ändamål som uppfyller kravet på stadigvarande betydelse: parkeringsanläggning, förbindelseled, gårdsut-rymme, lekplats, anordning till skydd mot grundvatten, anläggning för vattenför-sörjning eller avlopp, ledning, värmeanläggning och tvättstuga. Men även vissa anläggningar för fritidsändamål – bryggor, småbåtshamnar och friluftsbad – och en del anläggningar för jordbruksdrift, såsom lagrings- och torkanläggningar (prop. 1973:160 s. 178).

Vilka ändamål är mest vanliga i praktiken? Denna frågeställning undersöktes i ett arbete som gjordes 2004, där samtliga dåvarande gemensamhetsanläggningar i Sverige granskades. Resultatet vad avser frågan om mest vanliga ändamål grupperades i 19 huvudgrupper av nyttigheter, och redovisas i figur 3.1. Som framgår av figuren är vägar det klart övervägande ändamålet. Vägar ingår i mer än 60 % av alla gemensamhetsanläggningar.

2 Däremot krävs – som framgår av lagtexten – att det är fråga om just en anläggning. I ett utslag från hovrätten godtogs inte fiske som en anläggning i AL:s mening, och kunde därför inte ingå i en gemensamhetsanläggning. (Göta hovrätt 1988-12-07, UÖ 13. Lantmäteriets rättsfallsregister 88:22.)

Figur 3.1: De vanligaste nyttigheterna i gemensamhetsanläggningar 2003 (Björk-lund och Wedman, 2004 s. 36).

I vissa fall – då alla berörda är överens – kan nyttigheter komma att inrättats som gemensamhetsanläggningar även när det är tveksamt om ändamålet är av stadigvarande betydelse. Några exempel från praktiken på sådana ändamål är;

fornlämningsområden, dansbana, hundtoalett, konstverk, skjutbana och buss-hållplats.

I ett rättsfall har frågan prövats huruvida en äldre ångbåtsbrygga – belägen på Blidö i Roslagen – var av stadigvarande betydelse för ett 100-tal fritidsfastighet-er. Den aktuella bryggan trafikerades av skärgårdstrafiken med ett flertal turer i veckan, men Blidö har dessutom vägfärjeförbindelse med fastlandet. Hovrätten konstaterade dock att kravet på stadigvarande betydelse var uppfyllt.³

En gemensamhetsanläggning kan innehålla flera olika nyttigheter, dvs. ha flera ändamål. Detta kan ibland t.o.m. vara en förutsättning för bildandet. När en gemensamhetsanläggning ska inrättas är det nämligen viktigt att anläggningen är försedd med de tillbehör som behövs för att den ska tjäna sitt ändamål.

En gemensamhetsanläggning för ångbåtsbrygga på en ö – bebyggd med främst fritidsbebyggelse – ansågs bli ofullständig, då man inte samtidigt tog in nödvän-diga vägar och stigar på ön i anläggningen. Hovrätten konstaterade att de flesta delägarfastigheterna inte skulle få väg till bryggans landfäste, och att denna brist

3 Svea hovrätt 2004-11-17, Ö 7243-02. Lantmäteriets rättsfallsregister 04:17.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%

Annat Stuprör Gårdsytor Soprum/miljöstation Centralantenn El/tele Garage Parkering Brunn/vattentäkt Väg

Anläggningslagen var så grundläggande att kravet på ändamål av stadigvarande betydelse inte var uppfyllt.⁴

Hur många nyttigheter – eller ändamål – brukar normalt ingå i en gemensam-hetsanläggning i praktiken? I den ovan nämnda undersökningen från 2004 stude-rades även denna fråga. Resultatet redovisas i figur 3.2. Som framgår av figuren är det relativt ovanligt med många nyttigheter i en och samma gemensamhets-anläggning, de flesta omfattar endast ett eller två ändamål.

Figur 3.2: Antal nyttigheter per gemensamhetsanläggning 2003 (Björklund och Wedman, 2004 s. 39).

Det kan också vara intressant att redovisa uppgifter på hur många fastigheter som normalt deltar i en gemensamhetsanläggning, vilket görs i figur 3.3. Av undersökningen framgår att mer än hälften av alla anläggningar har fem eller färre deltagare. Att ett fåtal gemensamhetsanläggningar endast har en deltagande fastighet kan bero på att även vissa typer av lös egendom kan delta, se avsnitt 3.2.2.

I en senare studie (Ohlsson, 2012) framkom att de riktigt stora gemensamhetsan-läggningarna är förhållandevis få. Antalet gemensamhetsanläggningar med fler än 1 000 deltagare uppgick då till 22 st., medan antalet med fler än 500 deltagare utgjorde 120 st. Dessa består i stort sett uteslutande av vägar inom äldre

4 Svea hovrätt 1994-05-26, UÖ 140. Lantmäteriets rättsfallsregister 94:35, se även 13:18.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

Antal nyttigheter

nadsplaneområden som tidigare inrättats med stöd av 1939 års lag om enskilda vägar (EVL).

Figur 3.3: Antal deltagande fastigheter per gemensamhetsanläggning 2003 (Björk-lund och Wedman, 2004 s. 40).

Ibland uppstår frågan om man ska inrätta en eller flera anläggningar. Det kan t.ex. vara fråga om många olika ändamål som inte funktionellt sett framstår som en enhet. Eller så kan det vara fråga om många fastigheter som använder olika delar av en och samma nyttighet, t.ex. ett vägnät.

I allmänhet kan nog följande sägas. Om olika delar av en anläggning betjänar skilda grupper av fastigheter, kan en uppdelning på flera anläggningar vara lämpligt. Man bör dock väga detta mot möjligheten att bestämma olika andelstal för skilda delar av anläggningen, se om sektionsindelning i avsnitt 3.5.3.

Avgränsning mot annan lagstiftning

Avgränsningen av AL:s tillämplighet mot annan lagstiftning formuleras på föl-jande sätt:

1 § 2 st. Kan enligt bestämmelser i annan författning än fastighetsbildningslagen (1970:988) fråga om inrättande av anläggning gemensamt för flera fastigheter prövas av domstol eller annan myndighet, gäller inte denna lag. Den gäller inte heller en allmän vatten- och avloppsanläggning.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

1 2 3-10 11-20 21-40 41-80 81-150 >150

Antal fastigheter

Anläggningslagen Enligt lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet kan samfällig-heter bildas för bl.a. dikning och annan markavvattning, avledande av avlopps-vatten, bevattning samt vattenreglering för kraftändamål eller bevattning, se avsnitt 2.6. Dessa företag kan således inte inrättas som gemensamhetsanlägg-ningar.

AL är inte heller tillämplig på sådana samfälligheter som regleras i lagen om ägofred, se avsnitt 2.12.

Allmänna va-anläggningar regleras i lagen om allmänna vattentjänster.

Däremot innebär FBL:s regler om gemensamt arbete inget hinder mot att samma åtgärder istället prövas enligt AL.