• No results found

6. Effekter och konsekvenser av projektet

6.6. Påverkan under byggnadstiden

6.6.1. Tillfällig trafik

För projektet har en produktionsplanering med tillhörande trafikföringsprinciper tagits fram.

Produktionsplaneringen visar en möjlig lösning för att bygga aktuell sträcka av Lundbyleden, Bohusbanan samt Göteborgs Stads detaljplan Gator vid Backaplan. Arbetet är uppdelat i sju byggskeden och beräknas att pågå under sammanlagt 46 månader. Byggskedesindelningen, det vill säga gränsdragningen mellan byggskedena, styrs av de sju större trafikomläggningar som görs under

92

byggnationen. Byggskedesindelningen har gjorts med hänsyn till att fordonstrafiken på Lundbyleden är prioriterad som riksintresse. Hänsyn har även tagits till att kollektivtrafiken ska prioriteras under byggtiden, dock kommer vissa justeringar av linjedragningar, hållplatslägen samt tidtabeller behövas.

Trafiken kommer påverkas i olika omfattning under byggtiden. Under byggskede tre som väntas pågå månad 11 – 18 sker de största tillfälliga omledningarna för trafiken och under den tiden kommer framkomligheten begränsas i störst utsträckning. Framkomligheten väntas dock påverkas för alla trafikslag och i alla delar av projektområdets vägnät under hela byggnationstiden.

Vid rivning och nybyggnation av konstruktioner kommer trafiken ledas om i olika tillfälliga

trafiklösningar. Byggtrafiken som tillkommer på Lundbyleden och gator i Backaplan för transport av massor och material kommer att vara omfattande och påverka den befintliga trafiken längs leden. Det övergripande målet är att begränsa störningarna i så stor mån som möjligt och bevara en god

tillgänglighet. Trafiksimuleringar har genomförts för att säkerställa trafiklösningarna som tagits fram.

För järnvägstrafiken kommer ett tillfälligt förbigångsspår anläggas under den tid då Bohusbanan byggs om. Ombyggnationen innebär reducerade hastigheter för tågtrafiken samt vissa avstängningar.

Varje spåravstängning innebär ersättningsbussar för regionaltågstrafiken och omledningar för godstågen samt tjänstetågen under den tid som banan är avstängd. Ett annat alternativ för godstrafiken är tillfällig transport med lastbil.

Under byggtiden ska också gång- och cykeltrafikanternas framkomlighet och tillgänglighet

säkerställas. För vissa omledningar finns det dock risk för en försämrad genhet och framkomlighet för dessa trafikanter. På de platser där gång- och cykeltrafikanter leds genom arbetsområden kommer skydd för de oskyddade trafikanterna att krävas.

Olika åtgärdsförslag inom arbetet med Mobility Management under byggskedet utvecklas och bearbetas för att minska störningarna för trafikanterna i så stor utsträckning som möjligt.

6.6.2. Luft

Under ombyggnationen av Lundbyleden kommer pågående arbeten, transporter och omledning av trafik innebära en påverkan på luftkvaliteten. Trafikomläggningarna kommer att medföra en tillfällig ökning eller minskning av trafik på vissa gator och vägavsnitt. För att erhålla en godtagbar

framkomlighet under byggtiden beräknas trafiken inom stadens gatunät behöva minskas med 15 %.

Trafikvolymerna på Lundbyleden bedöms komma att påverkas i mindre utsträckning till följd av att det under hela byggtiden kommer att vara två genomfartsfiler öppna i vardera riktningen. En reell påverkan på luftkvaliteten bedöms därför främst komma att uppstå under den period då Lillhagsvägen stängs av och Kvilleleden ännu inte är utbyggd. Under denna period kommer den lokala trafiken från Backaplan och Brunnsbo som ska köra norrut att behöva ledas via Norra Deltavägen. Trafiken på Norra Deltavägen kommer därmed att öka i jämförelse med nuvarande situation vilket innebär att luftkvaliteten lokalt riskerar att försämras. Sett till att det rör sig om en begränsad period och att särskilt känsliga verksamheter såsom skolor, dagis, sjukhus och bostäder saknas längs den berörda sträckan bedöms konsekvenserna av trafikomläggningen bli liten.

Arbetsmaskiner såsom traktorer, grävmaskiner och dumprar är dieseldrivna och medför lokala utsläpp av luftföroreningar. Effekten blir att luftföroreningshalten ökar i vissa gaturum. Förändringen i

förhållande till nollalternativet bedöms dock vara liten till måttlig.

93

6.6.3. Buller

Under byggskedet kommer nedanstående aktiviteter ge upphov till påverkan i form av buller:

 arbetsmaskiner

 arbetsmoment såsom pålning, spontning och schaktning

 trafikomläggningar

 transporter till och från etableringsytorna.

I syfte att bedöma effekterna av buller under byggtiden har beräkningar av byggbuller utförts.

Beräkningarna baseras på de byggmetoder och den byggskedesindelning som redovisas i PM

Produktionsplanering. Inom respektive arbetsområde har de bullrigaste aktiviteterna identifierats och ljudnivåerna beräknats utifrån det kortaste avståndet till känslig bebyggelse. Resultatet av

beräkningarna har bedöms utifrån Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggarbetsplatser, NFS 2004:15.

Resultatet av de genomförda beräkningarna visar att Naturvårdsverkets riktvärden för byggbuller i många fall kommer att överskridas. De periodvis höga bullernivåerna kommer sammantaget att upplevas som störande för de människor som bor och vistas i området. Byggnationen bedöms därmed inverka negativt på människors hälsa och möjligheten till en god livskvalitet. Då de höga ljudnivåerna kommer att beröra många människor under en längre period bedöms konsekvenserna som stora förutsatt att inga bullerreducerande åtgärder genomförs.

För att minska risken för störningar av buller under byggtiden kommer bullerfrågorna att hanteras i ett kontrollprogram. Åtgärder som kan bli aktuella är tillfälliga skydd kring arbetsplatser, anpassning av arbetsmoment och tider samt fönster- och fasadåtgärder med syfte att reducera ljudnivåer inomhus.

6.6.4. Vibrationer

I byggskedet kommer arbetsmoment såsom pålning, schaktning, spontning och masstransporter att ge upphov till vibrationer. Riktvärden avseende att minimera risken för markvibrationer som kan skada byggnader anges i Svensk Standard (SS 02 52 11) Vibrationer och stöt – Riktvärden och mätmetod för vibrationer i byggnader orsakade av pålning, spontning, schaktning och packning.

Riktvärdena i Svensk Standard tar inte hänsyn till eventuella komfortstörande vibrationer, det vill säga vibrationer som upplevs som störande i byggnader/bostadshus. Känseltröskeln för vibrationer ligger mellan 0,1-0,3 mm/s, komfortvägd signal (brukar ibland betecknas [RMS]). En vibrationshastighet på 0,7 mm/s bedöms som måttligt störande och en vibrationshastighet på 1,0 mm/s bedöms som

sannolikt störande. För att minimera risken för negativa konsekvenser i form av sömnstörning bör komfortstörande vibrationer i bostäder under byggskedet därför inte överskrida 0,4 mm/s (vägd RMS) mellan klockan 19.00 till 07.00.

I syfte att utvärdera risken störning under byggskedet har vibrationsnivåerna i omkringliggande mark i samband med pålning och schaktning bedömts. Bedömningen är gjord utifrån ett antagande om att vibrationsnivåerna i bjälklaget är desamma som vibrationsnivåerna i mark. Nedan redovisas de platser där det i samband med pålning och schaktning bedöms föreligga risk för komfortstörande

vibrationsnivåer överskridande 1,0 mm/s.

94

Figur 36 Resultat av bedömning. De byggnader, vid vilka risk för komfortstörande vibrationer överskridande 1,0 mm/s föreligger under byggskedet är markerade i rött.

För att minska risken för störningar av vibrationer under byggtiden kommer vibrationsfrågorna att hanteras i ett särskilt kontrollprogram. Genom kontrollprogrammet säkerställs att skada på byggnader inte uppstår. Åtgärder som kan bli aktuella för att minska komfortstörning är anpassning av

arbetsmoment och tider.