5.4 Metoddiskussion
5.4.2 Tillförlitlighet och generaliserbarhet
En nackdel med kvalitativa metoder är att antalet informanter kan anses vara för litet för att bli generaliserbart, men som Kvale och Brinkmann (2009:156) skriver så måste man i kvalitativa forskningsprojekt alltid väga mellan materialets hanterbarhet och dess generaliserbarhet. Syftet med kvalitativa undersökningar är att djupdyka i ett visst fenomen och nå slutsatser som verkar
stämma med verkligheten. Slutsatserna i denna undersökning överensstämmer till stor del med tidigare forskning, vilket ökar generaliserbarheten både på mitt resultat och tidigare undersökningars resultat. De aspekter som skiljer sig åt kan bli ett underlag för framtida forskning.
6 Slutsatser
Studien syftade till att förstå de språkliga upplevelser och erfarenheter som vuxna invandrare har i Sverige och hur dessa personers språkliga repertoarer kommer till användning i olika sammanhang. På fritiden använde de flesta deltagare hela sina språkliga repertoarer, om än i olika syften. De flesta ansåg att de behövde träna mer på svenska och ansträngde sig för att få fler möjligheter att göra detta även på fritiden, men förstaspråket var det språk de kände sig mest bekväma med att använda. Förstaspråket fyllde framförallt en social funktion, då det användes för att kommunicera med familj på andra platser eller med vänner. Porträtten och intervjuerna visade att i skolan dominerade svenska och engelska, och alla deltagare upplevde en press att lära sig tala svenska för att klara sig i det svenska samhället.
I den undervisning som beskrivs av deltagarna i denna undersökning finns tidigare språk med som ett stöd för översättning av enskilda ord, och i vissa fall för att förklara språkliga fenomen. Denna undersökning fokuserar dock inte på hur undervisningen bedrivs. Eftersom det visat sig vara gynnsamt för inlärningen att använda elevers hela språkliga repertoarer i språkundervisningen (García & Wei, 2018) skulle det vara intressant att i framtiden kartlägga hur sfi-elevers språkliga repertoarer tillvaratas i undervisningen.
Tre av fyra deltagare hade också erfarenhet av att arbeta i Sverige, och där verkar det som att hela deras språkliga repertoarer kommer till nytta. Precis som på fritiden fyller språken olika funktioner, och förstaspråken används för att säga snabba, korta saker, medan de annars huvudsakligen använde svenska. Även engelska spelade en viss roll. Rydell (2018b) skriver att invandrare ofta rör sig i flerspråkiga miljöer, men att sfi-undervisningen främjar en monolingvistisk ideologi, och i deltagarnas redogörelser för sitt språkbruk verkar detta stämma. På fritiden och i arbete använder de hela sina språkliga repertoarer, men i skolan är det svenska och engelska som lyfts fram som de viktigaste språken.
Samtliga deltagare hade en positiv inställning till svenskan och ville lära sig mer, eftersom de ansåg att det skulle hjälpa dem till bättre utbildning och bättre jobb i framtiden. Däremot kom denna positiva attityd till svenskan ofta på bekostnad av modersmålet, då flera deltagare
ansåg att de mer eller mindre var tvungna att tala svenska i alla sammanhang. För att legitimera sin rätt att tala måste andraspråkstalaren hela tiden förhålla sig till majoritetssamhället (Ahlgren, 2016:146), och visa sig lojala mot det nya hemlandet (Blackledge, 2009). Detta kan leda till en känsla av svaghet och maktlöshet när man inte lyckas leva upp till de språkliga krav som finns eller som man upplever finns i skolan och på arbetet. Fritiden karaktäriserades av ett friare språkbruk och mer acceptans mot andra språk än svenskan, men även där finns vissa tendenser att prioritera svenskan.
Sammanfattningsvis verkar det som att deltagarna påverkas av språkliga hierarkier och en monolingvistisk ideologi, samt idén om ”den goda invandraren”. Deltagarna påverkas tydligt av samhällets dominerande ideologi om att svenska är det viktigaste språket i Sverige (Rydell, 2018b; Östevik, 2018) och i denna studie är det tydligt att de upplevde frustration när de inte kan hantera språket som de vill eller göra den progression de vill. Medvetenhet om språkliga ideologier påverkar språkvalen (Kroskrity, 2010), och detta leder till förstaspråken för många blir ett andrahandsval och att det upplevs som mindre värt än svenskan.
Litteratur
Ahlgren, Katrin. 2016. Språket – en biljett till frihet: narrativ identitet i en migrationskontext. Nordand. nordisk tidsskrift for andrespåksforskning 2016, 11(2): 143–173.
Björkvall, Anders, 2019: Den visuella texten – Multimodal analys i praktiken. 2 reviderade upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Blackledge, Adrian. 2009. Being English, speaking English: Extension to English language testing legislation and the future of multicultural Britain. I: Hogan-Brun, Gabriella; Mar- Molinero, Clare; Stevenson, Patrick (red.), Discourses on Language and Integration. Amsterdam, Nederländerna och Philadelphia, Pennsylvania: John Benjamins. S. 83–107. Blommaert, Jan & Backus Ad. 2013. Superdiverse Repertoires and the Individual. I:
Saint-Georges, Ingrid & Weber, Jean-Jacques (red.), Multilingualism and
Multimodality. The Future of Education Research. Rotterdam: SensePublishers. S. 11– 32.
Busch, Brigitta. 2017. Biographical approaches to research in multilingual settings: Exploring linguistic repertoires. I: Martin-Jones, Marilyn. & Martin, Deidre. (red.), Researching multilingualism. Critical and ethnographic perspectives. London och New York: Routledge. S. 46–59.
Denscombe, Martyn. 2016. Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur: Lund.
García, Ofelia & Wei, Li. 2018. Translanguaging : flerspråkighet som resurs i lärandet. Stockholm: Natur & Kultur Läromedel.
Gumperz, John. J. 1964. Linguistic and social interaction in two communities. American Anthropologist 66/(6/2). S. 137–153.
Horner, Kristine & Weber, Jean-Jacques. 2012. Introducing multilingualism: a social approach. London: New York: Routledge.
Hughes Tidlund, Ida. 2016. Språk och känsla. En etnologisk studie om vardagen med andraspråk. Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap (ERG). Stockholms universitet.
Hyltenstam, Kenneth. 2007. Att läsa och skriva-forskning och beprövad erfarenhet. Myndigheten för skolutveckling, Stockholm.
Kroskrity, Paul V. 2010. Language ideologies – Evolving perspectives. I: Jaspers, Jürgen, Östman, Jan-Ola, & Verschueren, Jef (red.), Society and Language Use. Amsterdam: John Benjamins Publishing Company, Amsterdam. S. 192–211.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend, 2014: Den kvalitativa forskningsintervjun. 3 reviderade upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Milani, Tommaso. 2008. Language Testing and Citizenship: A Language Ideological Debate in Sweden. I: Language in Society, 37(1). S. 27–59.
Rutström, Linnea. 2019. Om andraspråksinlärning och andraspråksinläraren i
mediedebatten om Sfi. En kritisk diskursanalytisk studie. Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet.
Rydell, Maria. 2015. Performance and ideology in paired speaking tests for adult migrants. I: Journal of Sociolinguistics 19(4). S. 535–558.
Rydell, Maria. 2018a. Being ‘a competent language user ‘in a world of Others – Adult migrants’ perceptions and constructions of communicative competence. I: Linguistics and Education 45. S. 101–109.
Rydell, Maria, 2018b. Construction of language competence: sociolinguistic perspectives on assessing second language interactions in basic adult education. Diss. (sammanfattning) Stockholm: Stockholms universitet.
Stroud, Christopher. 2013. Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 329–357.
Vetenskapsrådet, 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Wei, Li. 2011. Moment analysis and translanguaging space: Discursive construction of identities by multilingual Chinese youth in Britain. I: Journal of Pragmatics 43. S. 1222– 35.
Östevik, Karin. 2018. En undersökning av flerspråkiga gymnasieelevers språkliga repertoarer. Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet.