Tillförlitlighet och aktualitet hos källor

Arbetet baseras på läroböcker, krav och riktlinjer, Eurokoder, publikationer samt rapporter. I början av rapporten, litteraturstudien, är det till störst del läroböcker, publikationer och rapporter som beaktas. Beräkningsdelen däremot använder sig nästan helt uteslutande av Eurokoder. Nedan redogörs för några av de väsentligaste källorna.

Studien av brobyggnads material förlitar sig på läroböcker inom ämnet. Dessa källor anses objektiva i sin beskrivning av de aktuella byggnadsmaterialen.

Kapitlet om brotyper och underhåll förlitar sig nästan helt på Vägverkets publikationer och rapporter. Detta kan diskuteras då det ofta är av intresse använda sig av flera källor, exempelvis andra publikationer och forskningsresultat, för att kunna ge mer aktuell och bredare information om ämnet. Då syftet med kapitlet om brotyper var att ge en överskådlig bild samt att beskriva grundläggande egenskaper hos de vanligaste brotyperna ansågs Vägverkets publikationer tillräckliga och aktuella, även fast de är några år gamla. Publikationerna anses även tillförlitliga då Vägverket, idag Trafikverket, är en trovärdig aktör inom brobyggnadssammanhang i Sverige.

Det bör nämnas att detaljunderhåll baseras till stor del på ett examensarbete från KTH. Men då examensarbetet baserats på forskning från KTH samt Vägverkets publikationer anses källan ändå pålitlig.

Slutligen baseras hela kontrollberäkningsdelen på Eurokoder med nationella bilagor. Då Eurokoderna och bilagorna är de regler och krav som gäller för konstruktionsberäkningar i Sverige anses dessa relevanta då arbetet studerat en bro som ska uppföras i Sverige.

10

Slutsats

Efter framtagning och definiering av slutgiltigt brokoncept dras slutsatsen att en samverkansbro med mittstöd visar sig vara ett lämpligt alternativ för överbryggandet av väg 40 vid Hössnamotet.

Arbetet fokuserar på konceptdefiniering och beräkningar av brons överbyggnad och landfästen. Den litteraturstudie som genomförts har varit omfattande, men resulterar i sin helhet i ett definierat brokoncept som faktiskt är möjligt att tillämpa. Beräkningarna har genomförts iterativt och geometrin är därmed anpassat för att uppfylla de krav som specificerats i den tekniska beskrivningen för platsen. Fler beräkningar bör utföras för att få fram ett komplett koncept, men sett till syfte och avgränsningar kan slutsatsen dras att rapporten svarar på de egna frågeställningarna. Resultatet speglar ingen viss intressents (entreprenörs, beställares, förvaltares) önskemål om vilka av brons kriterier som bör väga tyngst. Detta arbete ämnar vikta enligt egna värderingar och lärdomar från litteraturstudien och i detta är resultatet representativt.

11

Referenser

Ahlberg, S.O. (2001) Våra broar - en kulturskatt. Vägverket.

Arbetsmiljöverket (2013) Säkrare bygg- och anläggningsarbete. ADI 539. Stockholm: Arbetsmiljöverket.

Axelsson, K. & Elfgren, L. (2014) Bro: Historia. I Nationalencyklopedin. http://www.ne.se.

Burström, P.-G. (2007) Byggnadsmaterial: uppbyggnad, tillverkning och egenskaper. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur AB.

Chang, P.-C. & Swenson, A. (2014) Building construction: Timber and metal construction. I Encyclopædia Britannica Online. http://www.britannica.com.

Domone, P. & Illston, J. (2010) Construction materials: their nature and behavior. Fjärde upplagan. New York: Spoon press.

Truss. (2014) I Encyclopædia Britannica Online. http://www.britannica.com.

Fredén, J. & Olsson, F. (2012) Utförande och upphandling av brounderhåll-En studie

av Stockholms stads broar. Stockholm: Royal Institute of Technology (KTH)

Department of Civil and Architectural Engineering.

Khan, M.A. (2010) Bridge and Highway Structure Rehabilitation and Repair. The McGraw-Hill Companies, Inc.

Mageba Group (2013) Mageba http://www.mageba- group.com/data/docs/en/3132/DATASHEET-RESTON-POT-ch-en.pdf. (19 maj 2014).

Martinsons (2014a) Bågbroar: Projekteringsguide. http://www.martinsons.se/. (20 februari 2014).

Martinsons (2014b) Plattbroar. http://www.martinsons.se. (13 februari 2014).

Mohammad, A.-E., Engström, B., Johansson, M. & Johansson, P. (2013) Bärande

konstruktioner - Del 1. Sjätte upplagan. Göteborg: Avdelningen för konstruktionsteknik.

National Park Service (1976) Trusses: a study by the Historic American Engineering

Record. Poster. Washington, D.C.: the Montgomery C. Meigs original chapter of the

Society for Industrial Archeology, National Museum of History and Technology, Smithsonian Institution.

Valvbro. (2014) I Nationalencyklopedin. http://www.ne.se.

Park, S.H. (1984) Bridge rehabilitation and replacement: bridge repair practice. Trenton, NJ: S.H. Park.

Shirley-Smith, S.H., Billington, D.P. & Billington, P.N. (2014) Bridge: Timber truss bridges. I Encyclopædia Britannica Online. http://www.britannica.com.

Skanska Sverige AB (2007) Byggvarudeklaration BVD 3. Sundsvall: Skanska Sverige AB.

SMHI (2014) Dataserier med normalvärden för perioden 1961-1990. http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/nederbord. (1 mars 2014).

Structurae (2014a) Lupu Bridge. http://structurae.net. (10 februari 2014).

Structurae (2014b) Wanxian Bridge. http://structurae.net. (10 februari 2014).

Swedish Standards Institute (2003) Eurokod 1: SS-EN 1991-1-3. Stockholm: SIS Förlag AB.

Swedish Standards Institute (2005) Eurokod 1: SS-EN 1991-1-4. Stockholm: SIS Förlag AB.

Swedish Standards Institute (2009a) Eurokod 4: SS-EN 1994-2:2005. Stockholm: SIS Förlag AB.

Swedish Standards Institute (2009b) Eurokod 5: SS-EN 1995-1-1:2004. Stockholm: SIS Förlag AB.

Svenskt Trä (2014a) Miljödeklaration. http://www.svensktlimtra.se. (1 mars 2014). Svenskt Trä (2014b) TräGuiden: Bågbroar. http://www.traguiden.se. (10 februari 2014).

Svenskt Trä (2014c) TräGuiden: Inspektion och underhåll. http://www.traguiden.se. (20 februari 2014).

Svenskt Trä (2014d) TräGuiden: Träbroar – historisk återblick.

http://www.traguiden.se. (25 februari 2014).

Svenskt Trä (2014e) TräGuiden: Plattbroar. http://www.traguiden.se. (10 februari 2014).

Svenskt Trä (2014f) TräGuiden: Projektering. http://www.traguiden.se. (25 februari 2014).

Trafikverket (2011a) Optimal skötsel av stålbroar. http://www.trafikverket.se. (23 februari 2014).

Trafikverket (2011b) Trafikverkets föreskrifter om ändring i Vägverkets föreskrifter

(VVFS 2004:43) om tillämpningen av europeiska beräkningsstandarder. TRVFS

2011:12. Borlänge: Trafikverket.

Trafikverket (2011c) TRVK Bro 11. TRV publ nr 2011:085. Borlänge: Trafikverket. Trafikverket (2012a) Teknisk Beskrivning Byggnadsverk: 15-1762-1 Bro över allmän

väg. Bygghandling. Göteborg: Trafikverket.

Trafikverket (2012b) Drift och underhåll av broar och tunnlar | Trafikverket. [Youtube]. http://www.youtube.com/watch?v=XmGSLWD65nc. (25 februari 2014). Trafikverket (2013) Utbyggnad av väg 40: Ulricehamn till motorväg. Göteborg: Trafikverket.

Trafikverket (2014) Vägtrafikflödeskartan. http://vtf.trafikverket.se. (1 mars 2014). Vägverket (1996) Broprojektering - En handbok. Publ 1996:63. Borlänge: Vägverket. Vägverket (1998) Allmän teknisk beskrivning för broar - Förebyggande Underhåll. Publ 1998:102. Borlänge: Vägverket.

Vägverket (2004) Vägverkets allmänna tekniska beskrivning för nybyggande och

förbättring av broar Bro 2004. Publikation 2004:56. Borlänge: Vägverket.

Vägverket (2008) Kodförteckning och beskrivning av Brotyper. Rev 2012. Borlänge: Vägverket.

Vägverket (2010) VVK Brounderhåll. Publikation 2010:20. Borlänge: Vägverket.

Vägverket (2014) Verksamhetens krav - Inspektion.

https://batman.vv.se/batInfo/handbok31/00VK_Inspektion.htm. (20 februari 2014). Zhao, J.J. & Tonias, D.E. (2012) Bridge Engineering: Design, Rehabilitation, and

Maintenance of Modern Highway Bridges. Tredje upplagan. New York: McGraw-Hill

Education.