Reliabilitet innebär att en studie upprepas och visar på samma resultat. De lärare som jag intervjuat har fått samma frågor och underfrågor, vilket gör att man kan anse att studien har reliabilitet (Kvale & Brinkmann, 2014). I kvalitativa intervjuer kan man inte förutsätta att något är statiskt och förmodligen skulle resultatet ändras om studien gjordes om (Kvale & Brinkmann, 2014). Att jag är oerfaren som forskare och intervjuare gör även att man kan ifrågasätta studien. Så här i efterhand borde jag ha fokuserat på ett mindre område och intervjuguidens innehåll och följdfrågor kunde ha utarbetats bättre för att få mer utförliga beskrivningar.
Validitet (giltighet) innebär att mäta det som man säger att den ska mäta (Kvale &
Brinkmann, 2014). I kvalitativa studier är det bättre att använda ordet tillförlitlighet istället för reliabilitet och validitet (Bryman, 2011). När jag utarbetade min intervjuguide och vid analys av mitt material utgick jag från syftet med studien. Jag har i möjligaste mån försökt att inte påverkas av min egen lärarerfarenhet när det gäller inkludering och tillgängliga lärmiljöer. Jag har försökt att vara objektiv, men har kanske inte lyckats fullt ut. Vid intervjutillfällena har jag försökt att hålla mig till intervjuguiden som tillåtit vida och spontana beskrivningar (Kvale & Brinkmann, 2014). Samtliga intervjuer har ägt rum i lärares kända miljöer, jag har besökt dem på deras skolor. Trovärdigheten i min studie ökar i och med att min intervjuguide kan bidra till att någon annan kan göra om studien (Bryman, 2014). Intervjuerna är transkriberade och jag har därför fått med all data vilket också ökar trovärdigheten. Mina forskningsfrågor besvaras i resultatet vilket också bidrar till studiens trovärdighet (ibid).
Referenser
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, (3), 77-101.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Czyz, A. (2018). An Analysis of Polish Teachers Attitudes towards Inclusive Education. Future Human Image, (10), 4-19.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning.
Eriksson-Gustavsson, A., Göransson, K. & Nilholm, C. (red.) (2011). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I: A. Fejes, R. Thornberg. (red.) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Hammar Chiriac, E. & Einarsson, C. (2013). Gruppobservationer – Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Imsen, G. (2006). Elevens värld – introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kotte, E. (2017). Inkluderande undervisning – Lärares uppfattningar om
lektionsplanering och lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv. Malmö: Fakulteten för lärande och samhälle.
Lutz, K. (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: möte med det som inte anses lagom. Stockholm: Liber.
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever i behov av särskilt stöd – Vad betyder det och vad vet vi? Myndighet för skolutveckling: Forskning i fokus nr 28.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet: en vägledning för lärarstudenter. Lund:
Studentlitteratur.
Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Persson, B. & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse: att nå framgång med alla
Pit-ten Cate I, Ineke M.; Markova, M.; Krischler, M. & Krolak Schwerdt, S (2018). Promoting Inclusive Education: The Role of Teachers’ Competence and Attitudes. Insights into Learning Disabilities 15(1), 49-63.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Shevlin, M., Winter, E. & Flynn, P (2012). Developing inclusive practice: teacher perceptions of opportunities and constraints in the Republic of Ireland.
International Journal of Inclusive Education
Skolinspektionen (2014). Stöd och stimulans i klassrummet – rätten att utvecklas så långt som möjligt. Dnr: 2011:6494.
Skolverket (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014b). Stödinsatser i utbildningen: om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016). Tillgängliga lärmiljöer?- en nationell studie av skolhuvudmännens arbete för grundskoleelever med funktionsnedsättning. Stockholm: Skolverket.
Säljö, R. (2015). Lärande – En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups utbildning.
Tufvesson, C. (2018). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning: förskola och skola: handledning. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilaga 1
Information
För deltagare i min studie ”tillgängliga lärmiljöer – en studie om framgångsfaktorer i bemötandet av elevers olikheter i den pedagogiska lärmiljön”.
Tack för att du gett ditt samtycke till att deltagande i min studie, det är jag väldigt glad över. Med denna information vill jag ge dig ytterligare informera om studien men framförallt dina rättigheter.
Syftet med studien är att undersöka lärares syn på inkludering och uppfattningar om
framgångsfaktorer och eventuella hinder i bemötandet av elevers olikheter i den pedagogiska miljön. De frågor du kommer att få vid intervjun kommer att handla om dina personliga åsikter. Information från skola och personal kommer att anonymiseras och hanteras
konfidentiellt. Ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan. För att kunna fokusera på intervjun istället för att anteckna så önskar jag få spela in intervjun. Det medför att jag kan lyssna igenom i efterhand för att på så sätt göra en god analys. När studien är färdig kommer inspelningen att raderas, dessförinnan förvaras inspelningarna så att ingen utomstående kan komma åt materialet.
Hälsningar Åsa Lundberg
Bilaga 2
Intervjuguide1. Lärares erfarenheter av inkludering
a. Vad betyder inkludering för dig? b. När blir inkludering märkbart?
c. Finns det svårigheter med inkludering?
i. När blir svårigheterna med inkludering synbara? Kan du ge exempel?
ii. Varför tror du att det svårigheterna uppstår? d. Framgångsfaktorer med inkludering
i. När fungerar inkludering bra? Kan du ge exempel? ii. Vad tror du gör att det fungerar bra vid dessa tillfällen? 2. Lärares erfarenheter av elevers olikheter
a. Kan du beskriva några typiska exempel av elevers olikheter i den pedagogiska lärmiljön
i. Hur arbetar du i klassen med elevers olikheter?
b. I vilka situationer blir olikheterna märkbara och vad är typiskt vid dessa situationer?
c. Vad har du för erfarenheter kring extra anpassningar? Kan du ge exempel? i. Är det ett öppet och tillåtande klimat i klassen där extra anpassningar
ses som naturligt? Kan du ge exempel.
ii. Ser du några svårigheter med extra anpassningar? iii. Vad se du för fördelar med extra anpassningar?
d. Vad har du för erfarenheter kring särskilt stöd? Kan du ge exempel? i. Ser du några svårigheter med särskilt stöd?
3. Lärares syn på framgångsfaktorer i bemötandet av elevers olikheter.
a. Vad är en framgångsfaktor för dig i bemötandet av elevers olikheter? i. När blir det märkbart att det är en framgång?
i. Kan du ge exempel?
ii. Vad utmärker dessa tillfällen?
c. Finns det situationer där det är svårt att nå en framgång? i. Kan du ge exempel?
ii. Vad tror du det beror på?
d. Vad behöver du för förutsättningar för att lyckas med framgångsfaktorer i bemötandet av elevers olikheter? Ge exempel.
4. Lärares erfarenheter i bemötandet av elevers olikheter i en inkluderad pedagogisk lärmiljö
a. Kan du berätta om hur du arbetar med stödstrukturer och strategier i lärmiljön.
i. Vad ser du för fördelar med dessa stödstrukturer och strategier? Ge exempel.
ii. Kan du se några hinder/svårigheter med stödstrukturer och strategier? Ge exempel.
b. Kan du berätta hur du arbetar med elevernas olika sätt att lära.
i. Vad ser du för fördelar med att eleverna arbetar på detta sätt? Ser du några nackdelar? Ge exempel.
ii. Kan du se några hinder/svårigheter med att elever har olika sätt att lära? Ge exempel.
c. Kan du berätta för mig hur ni i arbetslaget arbetar kring elevers olikheter. i. Har ni ett forum för diskussion? Kan du berätta?
ii. Samverkar ni kring elevers olikheter? På vilket sätt?
iii. Kan du se några hinder/svårigheter med detta? Ge exempel. iv. Kan du se några fördelar med detta? Ge exempel.