Data från tre olika järnvägsföretags godståg samlades in med hjälp av Trafikverket. Som databaser användes Opera, ElServer, Lupp och Bis: Opera innehåller uppgifter om tågens sammansättning, längd och vikt. Upplysningar om typ av vagnar, typ av gods som
transporteras och transporterade nettoton per tåg finns inte i databasen.
I Opera lagras dock information om passagetider då tåget passerat olika signalplatser, när tåget ankommit och avgått från olika stationer (stopp) samt hur den verkliga körningen tidsmässigt legat i förhållande till den planerade färden med minuters avvikelse från tidsschemat.
I ElServer lagras uppgifter om inmatad och återmatad el samt GPS-koordinater för den plats där tåget befann sig då eluppgifterna skickades in till Trafikverket.58
Lupp används för att ta fram statistik om punktlighet och störningar.
Bis är Trafikverkets datasystem för att lagra och hämta information om banrelaterade anläggningar och händelser. Bis innehåller till exempel data om baninfrastrukturen som spårlängder, lutningar på banan och vertikal- och horisontalkurvor.
Uppgifter om väderförhållanden som temperatur och vind finns inte i datamaterialet. 3.2.1 Ingen koppling mellan ElServer och Opera
Mycket arbete har lagts ner på att identifiera referenståg och sammanställa data. Något som har försvårat arbetet är att de olika databaserna som används inom olika verksamheter på Trafikverket inte alltid är kompatibla. Det är t.ex. svårt att koppla ihop tågens elförbruknings- data med uppgifter om tågens passagetider, längder och vikter. Varje lok har ett unikt
identitetsnummer i ElServer. I Opera lagras dock uppgifterna utifrån ett tågnummer och datum då tåget har gått. Det finns ingen koppling mellan loknumren i ElServer och tågnumren i Opera som kan användas för att identifiera relevanta referenståg.
Trafikverkets statistikavdelning hittade ”manuellt” de tåg som drogs av TRAXX-lok på sträckan Gävle–Malmö eller delar av sträckan under 2012. VTI och Linköpings universitet hittade ytterligare referenståg genom att utifrån de GPS-koordinater som loggas i ElServer identifiera när ett tåg har passerat Gävle och sedan fortsatt söderut och passerat eller stannat i Malmö. Med de två metoderna identifierades sammanlagt 203 potentiella referenståg för 2012.
3.2.2 Bristande datakvalitet
Som nämns i avsnitt 1.1. är det på grund av den bristande kvaliteten i databasen Opera inte möjligt att ange vikten för alla tågnummer. För en del av de 203 tågen finns data registrerad som inte bedöms som trovärdig eftersom den längd som angivits överstiger den maximalt
57 Med avseende på villkoren för försöket (se avsnitt 1.1) är det inte uppenbart vilka tåg som bör/kan användas som referenståg i utvärderingen ur trafikering, elförbrukning och samhällsekonomi. Infrastrukturen utnyttjas på ett annat sätt under veckan, där de flesta referenstågen trafikerades än i demonstrationstågets tidsfönster lördag eftermiddag –söndag förmiddag. Referenstågen utnyttjar inte alltid maxlängden på 630 m och maxvikten på 2000 bruttoton. Det användes inte samma lokförare, lokindivid och vagnar.
tillåtna längden.59 Efter samtal med Trafikverket beslutades att dessa tåg ska utgå ur data- materialet på grund av att uppgifternas tillförlitlighet är alltför osäker. Vidare bestod en del av de registrerade tågen av enbart ett drivfordon utan vagnar, vilka också sorterades bort.60 Att antalet referenståg inte var större beror också på att Trafikverket hade problem med
elmätningen på sträckan Gävle–Malmö under 2012. Detta innebär att uppgifterna om elförbrukningen i ElServer inte är kompletta.61
3.2.3 Identifierade referenståg
Efter att ha undersökt vilka uppgifter det finns för de 203 potentiella referenståg som gick hela sträckan Gävle–Malmö eller delar av sträckan 2012 återstår:
106 referenståg som gick hela sträckan Gävle–Malmö eller delar av sträckan med information om elförbrukning
85 referenståg som gick hela sträckan Gävle–Malmö eller delar av sträckan med information om elförbrukning, tåglängd och tågvikt
77 referenståg som gick hela sträckan Gävle–Malmö eller delar av sträckan med information om elförbrukning, tåglängd, tågvikt, passagetider och antal stopp 4 referenståg som gick hela sträckan Gävle–Malmö med information om
elförbrukning, tåglängd, tågvikt, passagetider och antal stopp.
Idealt skulle samma referenståg användas i alla analyser. På grund av det låga antalet referenståg används dock som många referenståg som möjligt.
I Tabell 8 sammanställs data gällande max-, min-, medel- och medianvärden för variablerna tågvikt, tåglängd och nettoelförbrukning62 per bruttotonkilometer63 för de identifierade
referenstågen. Uppgifterna i tabellen är fristående från varandra så till vida att till exempel maxvärdet för vikt respektive elförbrukning inte nödvändigtvis hör till samma tåg. Som framgår av tabellen är skillnaden mellan max- och minvärde för nettoelförbrukning64 i kWh/bruttotonkm stor.
Tabell 8 Vikt, längd och netto elförbrukning per bruttotonkm för 8565 referenståg som gick
hela sträckan Gävle-Malmö eller delar av sträckan och demotåget.
Tågvikt Tåglängd Medelhastighet Nettoelförbrukning
[ton] [m] [km/h] [kWh/bruttotonkm] Demotåg 2 104 727 72 0.009 Referenstag Max 1 944 678 101 0.042 Min 588 172 32 0.007 Medel 1 490 556 78 0.012 Median 1 548 634 79 0.011
59 De längder och vikter som angivits har i dessa fall legat mellan cirka 715 och 1 330 meter respektive 1 880 och 3 260 ton.
60 Därutöver sparas information i Opera endast i ett år, vilket innebar att det inte gick att få tag på alla data som bedömdes behövas i de respektive analyserna.
61 Björn Ållebrand, Trafikverket.
62 Som inkluderar inmatning och återmatning 63 Som inkluderar tågets och godsets vikt 64 Som inkluderar in- och återmatning av el 65 Se avsnitt 3.2.3.
För att se hur värdena varierar mellan tågen sammanställs värdena i kWh/km för respektive referenståg och demonstrationståget i Figur 8. Demonstrationståget är markerat med en röd, fylld ring och ses högst upp i högra hörnet av figuren. På axlarna anges tågens längd
respektive vikt. Storleken på ringarna representerar mängden netto elförbrukning i kWh per körd kilometer, där ringen är större ju mer el som har använts per kilometer.
Figur 8 Längd, vikt och nettoelförbrukning i kWh/km för 85 referenståg som gick hela sträckan Gävle–Malmö eller delar av sträckan.
Ur figuren framgår att över hälften av referenstågen (56 procent) är mellan 600 och 650 meter långa. Vikten för dessa tåg ligger mellan cirka 1 400 och 1 600 ton med några undantag där tågets vikt är runt 1 100 respektive 1 900 ton. Nettoelförbrukningen per kilometer ligger mellan 13 kWh och 25 kWh. Som väntat visar Figur 8 att längre tåg också normalt är tyngre. Däremot finns en variation i elförbrukningen som inte visar på ett tydligt samband mellan elförbrukningens storlek och hur långt respektive tungt tågen är.
Nedan görs jämförelser mellan demonstrationståget och referenstågen utgående från det begränsade datamaterialet som beskriver referenstågen. Faktumet att felaktigheter uppdagades vid framtagningen av referenstågen leder också till frågan hur korrekta uppgifterna för de utvalda referenstågen är. Med dessa förutsättningar bör resultaten nedan tolkas med viss försiktighet.