Nybyggda bostäder ska vara tillgängliga och användbara för personer med rörelse- eller orienteringsnedsättning-ar. Det betyder bland annat att alla flerbostadshus med tre våningar eller fler ska vara försedda med hiss. Många flerbostadshus före 1979 saknar hiss. I Höör är cirka 60 % av lägenheter i flerbostadshus byggda innan 1979.
Höörs kommun har idag ingen samlad bild av vilka bo-städer i flerbostadshus som är tillgängliga. En tillgänglig-hetsinventering skulle kunna hjälpa bostadssökande att söka sig till en lägenhet som motsvarar deras behov och samtidigt tydliggöra för fastighetsägare vilka generella åtgärder som kan göra deras fastigheter mer anpassade för funktionshindrade.
Under 2014 kom 104 ärenden om bostadsanpassning in till kommunen. Två tredjedelar av ärendena gällde småhus. Ofta är tillgängligheten sämre i hus som från början är byggda som fritidshus. Den vanligaste orsaken att söka bidrag var trösklar, trappräcken och ramper. Ma-joriteten av sökande var över 70 år.
Höörs kommun har ett samarbete med fastighetsäga-ren BM-fastigheter där parterna delar på kostnaden för enklare åtgärder. För kommunens del gör samarbetet att kostnaderna blir lägre. Även fastighetsägaren, som får behålla utrustningen efter det att hyresgästen flyttat, vinner på samarbetet
Bostadsbehoven och förutsättningarna för befolkningsut-veckling skiljer sig åt inom kommunen. För att ge en mer nyanserad bild och för att öka handlingsberedskapen har vi utgått från 12 delområden baserade på nyckelkodsindel-ning (NYKO). NYKO-indelnyckelkodsindel-ningen har varit densamma under en lång tid, vilket gör det möjligt att följa befolknings- och bebyggelseutveckling bakåt i tiden.
Sammanfattning
Enligt Lantmäteriets definition av tätorter som samman-hängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare så har Höörs kommun 6 tätorter varav tre hänger samman i det så kallade Ringsjöbandet.
Samtliga av tätorterna finns norr om Ringsjöarna. Den domi-nerande tätorten är Höörs tätort med drygt 8000 invånare, vilket är över hälften av kommunens befolkning. Näst störs-ta befolkningskoncentrationen finns vid Ringsjöarnas norra strand (Ljungstorp och Jägersbo, Ormanäs och Stanstorp och Sätofta). Även Tjörnarps tätort med cirka 732 invånare och Norra Rörum med 210 invånare räknas som tätorter.
Småorter finns över hela kommunen men flertalet finns i utkanten av Höörs tätort. Många av småorterna är äldre fri-tidshusområden som övergått till permanentbostäder. Den succesiva omvandlingen av fritidshus till permanentbostä-der är en tydlig trend i flera av delområdena.
Befolkningsökningen har de senaste 25 åren fördelats ojämnt över kommunen. De kommundelar vars befolkning ökat mest procentuellt sett är Bokeshall, Frostavallen, Or-manäs-Stanstorp och Jägersbo, där befolkningen nästintill fördubblats. De kommundelar som haft en negativ befolk-ningsutveckling är Sjunnerup och Ängsbyn. I övriga kom-mundelar har befolkningsökningen varit mellan 1 och 29 %.
Åldersfördelningen i kommunen skiljer sig åt mellan
kom-Höörs kommundelar
stort. Kommundelar med en hög andel unga under 24 år är Höörs tätort, Jägersbo och Sätofta-Nyby.
Befolkningsprognosen i kommunen visar att antalet äldre i befolkningen kommer att öka markant fram till år 2020. De områden som kommer ha en stor ökning av antalet per-soner mellan 65 och 79 år är Tjörnarp, Snogeröd, Höörs tätort och Sätofta-Nyby. De områden som kommer ha en stor ökning av antalet personer över 80 år är Sätofta-Ny-by, Ormanäs-Stanstorp, Munkarp-Nyrup-Hänninge och Ängsbyn.
Begrepp
Nykelkod (NKYKO). Att nyckelkoda är att dela in kommunen i ett valfritt antal mindre områden. Fastigheterna utgör grunden i nyckelkodssys-temet. Fastighetsbeteckningen fungerar som en nyckel mellan områdesindelningen och befolkningsregistret
Höörs tätort
Bebyggelsen i Höörs tätort vittnar om en utbyggnad under olika tidsepo-ker. När järnvägen kom 1858 var Höörs tätort en bondby vid ett vägskäl en kilometer från den nuvarande stationen. Allteftersom koncentreras bebyggelse kring stationsområdet och ett stationssamhälle växer fram under tidigt 1900-tal. 1940 blir Höör köping och på 1970-talet centra-lort för sitt närmaste omland vid kommunreformen.
Närmast stationen består bebyggelsen till stor del av flerbostadshus och längre ut präglas bebyggelsen av småhus. Byggandet av småhus var som störst under 1970-talet då cirka 60 småhus per år byggdes. Därefter har det byggts mellan 10 och 30 hus per år fram till 2010. Även byggandet av flerbostadshus var högt under 1970- men framföralt under 1980-talet då 235 lägenheter färdigställdes. Det finns idag 3656 bostäder i Höörs tätort varav 65 % finns i småhus och 35 % i flerbostadshus.
Höörs tätort är till befolkningsantalet den dominerande tätorten i kom-munen med 8446 invånare. Befolkningsökningen har legat stabilt runt en procent per år sedan 1988. I medeltal föddes det ungefär lika många som avled per år mellan 2009 och 2013. Befolkningsökningen bestod istället av inflyttning från andra kommuner i Skåne, andra delar av kom-munen och i mindre utsträckning även från utlandet.
Tätorten har en något större andel äldre än kommunen som helhet.
Närhet till affärer, vårdcentral och annan service kan vara en del av för-klaringen. I tätorten finns även trygghetsboende, särskilda boenden och en större andel hyresrätter än i andra delar av kommunen.
Tendens: Funktionen som kommunens centralort stärks och bekräftas.
Tätorten har potential at utvecklas till en ännu mer integrerad del av Malmö-Lundregionen.
Invånare: 8846 Bostäder: 3656 Fritidshus: 120
Befolkningsutveckling 1988-2013: 29 % Nya bostäder 1991-2010: 305
Årligt födelseöverskott 2009-2013: -1 Årligt flyttningsöverskott 2009-2013: 89
Beräknad ökning av personer 65-79 år fram till 2025: 54
Åldersfördelning 2013
Höörs tätort Kommunen 0-24 år 31,1 29,9 % 25-64 år 46,9 % 50,2 % 65- år 22,0 % 19,9 % Flugan 1 vid nya torg, byggd 1905 i jugendstil.