Ett torg omgivet av körfält med snabb trafik kommer att avskäras från fotgängare och förlora sin viktigaste del: människor (Project for public spaces, 2005a). Stortorget är gynnsamt i och med att platsen inte omringas av tung trafik; endast gatan söder om torget får beträdas av bilar. Torget är även lättillgängligt till fots. Den största mängden fotgängare kommer norr ifrån, från Ronnebygatan, eller väster ifrån, från Borgmästaregatan. Borgmästaregatan och Ronnebygatan är Karlskronas främsta shoppinggator och utgör Karlskronas centrum.
Markbeläggningen på torget fortsätter vara kullersten, eftersom detta underlag visade sig vara tillgängligt med olika hjälpmedel enligt fallstudierna i Halmstad. Marken kompletteras med ett mönster som sträcker sig mellan olika entréer och attraktioner för att ge en intressant markbeläggning samt en tydligare uppdelning av rummet. De vita markeringarna av 40 stycken bilparkeringar väster om Karl XI statyn tas bort i förslaget för att exkludera bilen från torget, i enlighet med Karlskrona kommun som vill flytta dessa parkeringar österut på norra och södra sidan om Fredrikskyrkan, tillsammans med ytterligare 40 parkeringsplatser (Andersson, 2010).
50
STORTORGET
0 60m
N
Belysning
Belysning kan förutom att accentuera en spännande arkitektur även stärka ett torgs identitet samtidigt som man markerar specifika aktiviteter, ingångar eller vägar. Torgets identitet förstärks genom att belysa Fredrikskyrkan,
Trefaldighetskyrkan, rådhuset, Karl XI statyn samt den förslagna fontänen. Även de nya träden som ramar in torget, samt de permanenta sittplatserna föreslås belysas. Belysningen skall förtydliga ingångarna till torget samt bidra till torgets avgränsning eftersom fasaderna, torgets väggar, förstärks. Att platsen är belyst under kvällstid gör att den kan nyttjas under dygnets alla timmar. Torghandeln flyttas under kvällen, men viss handel, som exempelvis försäljning av snabbmat kan stanna på platsen precis som de gör idag.
25. Fasadbeslysning av Fredrikskyrkan
51
Slutsats
Kunskapsöversikten har visat att funktion och interaktion har ett starkt samband, det vill säga att den fysiska miljöns utformning påverkar på vilket sätt och i vilken omfattning platsen används. Detta samband var även tydligt inom arbetets teori och metoderna för platsanalys och således organiserades hela arbetet efter dessa två begrepp; funktion och interaktion. Fallstudiernas resultat bekräftar utslaget av den kvalitativa textanalysen, att goda funktioner leder till större interaktion, men fallstudierna visar även på att platsens geografiska lokalisering i relation till centrumverksamheter har en stor roll i vilken omfattning som platsen används.
Arbetets syfte och frågeställningar har besvarats i kunskapsöversikten samt i gestaltningsförslaget. Underfrågorna, om vad är en offentlig plats är, vad som kännetecknar en god offentlig plats och hur människor påverkas av dessa, besvaras i kunskapsöversikten. Huvudfrågan, om vad en god offentlig plats är utifrån det teoretiska perspektivet, besvaras i gestaltningsförslaget med hjälp av informationen i kunskapsöversikten.
Gestaltningsförslaget är endast ett exempel på hur en offentlig plats kan planeras utifrån det socio-spatiala perspektivet. Stortorget kan utifrån kunskapsöversikten planeras på många olika sätt för att öka interaktionen på platsen. Planerar man för ett annat torg i en annan stad måste man applicera kunskapen i relation till de förutsättningarna som finns där.
I slutändan kan man konstatera att det inte finns ett universellt sätt att planera ett torg på, men med stöd ifrån studier av både bra och dåliga torg kan man skapa en plats dit människor åter igen flockas för trivseln och folklivet.
52
Referenser
Litteratur
Andersson, T (2010). Stortorget. https://www.karlskrona.se/globalassets/samhallsplanering-och-trafik/planer-och-projekt/projekt/stortorget/stortorget_gestaltningsprogram.pdf (Hämtad 2019-05-14)
Denscombe, M. (2010). The good research guide: for small scale social research projects. 4. Uppl. Open university press.
Diskrimineringsombudsmannen, 2018. Vad är diskriminering? http://www.do.se/om-diskriminering/vad-ar-diskriminering/ (Hämtad 2019-04-16)
Folkhälsomyndigheten. (2018). Vad är social hållbarhet för oss? https://www.folkhalsomyndigheten.se/motesplats-social-hallbarhet/social-hallbarhet/ (Hämtad 2019-04-04)
Gehl, J. & Svarre, B. (2013). How to study public life. Washington: Island Press.
Gehl, J. (2011). Life Between Building: Using Public Space. 6. uppl., Köpenhamn: The Danish Architectural press. Gottdiener, M., Hutchison, R. & Ryan M. (2014). The new urban sociology. 5. uppl. Boulder: Westview Press. https://ebookcentral.proquest.com/lib/bthbib-ebooks/reader.action?docID=1754270 (Hämtad 2019-04-02) Haas, T., Nilsson, D. & Olsson, K. (2016). Urbanismer: Dagens stadsbyggnad i retorik och praktik. Nordig academy press.
Halmstad kommun. (2019). Folkets rum Österskans. https://www.halmstad.se/upplevagora/ scenerarenorochsamlingslokaler/folketsrumosterskans.23745.html (Hämtad 2019-04-02)
Halmstad kommun. (2018). Markanvisningstävling för hotell på Österskans avgjord. https://www.halmstad.se/ byggabomiljo/planerochmarkfragor/hotellpaosterskans.16653.html (Hämtad 2019-04-30)
Moughtin, C. (2010). Urban design: Street and square. 3 uppl. Oxford: Architectural press.
NE Nationalencyklopedin (u.å. a). Brundtlandrapporten. https://www-ne-se.miman.bib.bth.se/uppslagsverk/ encyklopedi/lång/brundtlandrapporten (Hämtad 2019-04-22)
NE Nationalencyklopedin (u.å. b). Rum. http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/rum-(1) (hämtad 2019-04-22)
53
NE Nationalencyklopedin (u.å. c). Yttrandefrihet. https://www-ne-se.miman.bib.bth.se/uppslagsverk/ encyklopedi/enkel/yttrandefrihet (Hämtad 2019-04-22)
Olsson, S. (1998). Det offentliga stadslivets förändringar. Göteborg: Centrum för byggnadskultur i västra Sverige. Petersen, B. (2007). Stadsvandring i Halmstad. Kulturmiljö Halland, Halmstad. ISBN 91-85720-43-7
Polisen. (2019). Tillstånd – ansöka om. https://polisen.se/tjanster-tillstand/tillstand-ansok/ (Hämtad 2019-05-01) Project for public spaces. (2005a). 10 principles for successful squares. https://www.pps.org/article/
squaresprinciples (Hämtad 2019-05-08)
Project for public spaces. (2005b). 15 squares most in need of improvement. https://www.pps.org/article/ underperformingus (Hämtad 2019-05-09)
SFS 1962:700. Brottsbalk. SFS 1993:1617. Ordningslag.
Sitte, C. (1982). Stadsbyggnad. Arkitektur förlag, sid 12-20 och 27-47
Skyscanner. (2017). Världens 17 vackraste torg. https://www.skyscanner.se/nyheter/varldens-17-vackraste-torg (Hämtad 2019-05-02)
Suntarbetsliv. (2009). Utevistelse aktiverar hjärnan. https://www.suntarbetsliv.se/forskning/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo/utevistelse-aktiverar-hjarnan/ (Hämatd 2019-05-02)
Sveriges riksdag. (2018). Nya regler om tobak och liknande produkter föreslås. http://www.riksdagen.se/sv/ aktuellt/2018/dec/6/nya-regler-om-tobak-och-liknande-produkter-foreslas/ (Hämtad 2019-05-02)
Tibbalds, F. (2001). Making people-friendly towns: improving the public environment in towns and cities. New ed. London: Spon
Widén, P. (2015). Kvalitativ textanalys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2. uppl., Stockholm: Liber, ss.176-192.