7 Samverkan inom miljö och hälsa
8.3 Tillgänglighet
Fler aktörer än någonsin verkar och interagerar inom järnvägssektorn. För att säkerställa utvecklingen krävs att roller och ansvar mellan verksamma aktörer och intressenter definieras och eventuella gråzoner
elimineras. Trafikverkets depåråd har initierat en oberoende aktörskartläggning under året. I kartläggningen har verksamma aktörer och intressenters syn på ett antal aspekter kopplade till depåområdet dokumenterats för att ge en samlad bild av de utmaningar som är mest angelägna att hantera.
Mot bakgrund av bland annat resultaten av aktörskartläggningen inom depåområdet har Trafikverket bedrivit ett arbete för att tydligare precisera de gränssnitt som finns mellan järnvägens sidosystem och huvudsystem. Detta innefattar bland annat att definiera vilka tjänster som Trafikverket ska erbjuda och i vilken omfattning, i relation till de tjänster som sidosystemets aktörer förväntas tillhandahålla och ansvara för. Arbetet drivs i ett program med fyra delprojekt, och genomförs i dialog med marknadens aktörer. Under året har en inventering av Trafikverkets lastplatser påbörjats. Syftet är bland annat att kartlägga nyttjandet och behovet av dessa funktioner, för att på sikt kunna effektivisera Trafikverkets
tillhandahållande. Inventeringen kommer att fortsätta under 2014.
Kunskap om behoven bland de som nyttjar transportsystemet är förutsättning för att identifiera och prioritera åtgärder. Trafikverket har under året bland annat låtit göra en
intervjuundersökning bland företag som fraktar varor och nyttjar kombitransporter i södra Sverige. Resultatet av undersökningen, Godsets hela resa, är en omfattande lista på förbättringsförslag som efter prioritering utmynnat i en handlingsplan.
Kartläggningar har också genomförts i syfte att öka kunskapen om regionala godstransporter och yrkestrafik för att möjliggöra bättre planering av trafik- och transportsystemet. Regionala
godsflödesstudier har under året tagits fram för Trafikverkets regioner Stockholm, Öst och Väst. Studierna har tagits fram i samverkan med regionförbund/län och resultaten har bedömts i dialog med representanter för näringslivet.
Under året har arbetet med kunskapsstöd till och riktlinjer för utformning av stationer fortgått. Området är komplext och berör flera delar av Trafikverkets verksamhetsområden och många andra aktörer. Behovet av och efterfrågan på expertstöd är stort, såväl internt som externt. Bland annat har en riktlinje för
utrustningsnivåer etcetera på de delar av stationerna som Trafikverket ansvarar för tagits fram under året. Preciseringar av stationens grundläggande uppbyggnad och funktioner kan ge förutsättningar för mer välfungerande stationer och ökad nytta för alla resenärer.
Sida 35 av 54
Den modell för samverkan som utarbetades i projektet Attraktiva stationer har utvärderats under året. Utvärderingen visar bland annat att samverkansprocessenen gav ett värdefullt stöd, men att modellen i vissa delar var alltför komplex.Trafik för en attraktiv stad (Trast) är en handbok som syftar till att stödja planerare och beslutsfattare i arbetet med stadens trafikfrågor. Sedan den senaste utgåvan publicerades har ett flertal
fördjupningsdokument tagits fram. Arbetet med en fördjupning med arbetsnamnet Den gångbara staden är ett exempel. Under året har Trafikverket tillsammans med SKL och Boverket ett antal enskilda kommuner inlett en revidering av Trast med målet att under 2015 färdigställa en ny utgåva.
Trafikverket har tidigare tagit fram en handbok för hur man kan arbeta med mobility management i byggskedet. Revideringar av handboken har påbörjats under året, och en ny version ska publiceras under första delen av 2014.
Kunskap om mobility management kommer bland annat via det europeiska nätverket Epomm (European Platform on Mobility Management), där Trafikverket är Sveriges representant. I Sverige har nätverket Swepomm etablerats i syfte att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning.
Energimyndigheten och SKL är finansiärer och Trafikverket deltar i sin roll som representant i Epomm. Trafikverket bidrar också i EU-projektet Endurance, som initierades 2013 och koordineras av Epomm. Projektet syftar till att utveckla och stödja så kallade Sustainable Urban Mobility Plans. Trafikverket medverkar även i det internationella arbetet för standardisering av Hållbara och smarta städer.
Årligen arrangeras The European Conference on Mobility Management, som är en internationell mötesplats för att öka och utbyta kunskap om mobility management. Konferensen genomfördes i år i Sverige. Årets tema var Smart choices require easy access – making sustainable transport a part of everyday life. Trafikverket var medarrangör.
Sedan 2011 har Trafikverket arbetat med projektet Resfria möten i myndigheter – REMM. Projektet har etablerat samarbeten med ett antal utvalda myndigheter som bland annat utvecklar rutiner för att
medarbetarna i en större omfattning ska kunna genomföra resfria möten. Projektet tar även fram gemensamt stöd, exempelvis lathundar, indikatorer för uppföljning och underlag för upphandling.
Enligt Trafikverkets instruktionen ska vi tillhandahålla underlag för tillämpningen av 3-5 kapitlen av miljöbalken och av plan- och bygglagen inom vårt verksamhetsområde. Under året har Trafikverket tagit fram skriften Transportsystemet i samhällsplaneringen, som beskriver de krav som behöver tillgodoses inom den fysiska planeringen för att det ska vara möjligt att klara drift, underhåll och utveckling av anläggningarna. Den primära målgruppen är alla som arbetar med samhällsplanering på kommuner och länsstyrelser. Skriften beskriver även Trafikverkets ställningstaganden för hur den fysiska planeringen bör interagera med transportsystemet för att långsiktigt säkerställa en utveckling i enlighet med de
transportpolitiska målen.
Trafikverket har under 2013 genomfört en intern utbildning riktad till planerare. Utbildningen syftar till att skapa en gemensam grund för arbetet och förutsättningar för att på bästa sätt omsätta uppdragsgivarens krav och mål till en effektiv mix av trafikslagsövergripande åtgärder. Den innefattade bland annat utbildning kring hur planeringsprocesserna är utformade nationellt, regionalt och kommunalt, och vilka metoder, hjälpmedel och verktyg som finns tillgängliga i planeringssammanhang.
Sida 36 av 54
Vart tredje år genomför Trafikverket en nationell undersökning av barns resor till skolan (den senastegenomfördes 2012). Under 2013 har en motsvarande undersökning kring barns fritidsvägar påbörjats. 2013 publicerades även rapporten Childrens’s Independent Mobility in Sweden, som redovisar den svenska delen av en internationell studie om barns rörelsefrihet. Resultaten utgör underlag för revideringar och
prioriteringar av åtgärder inom området.
En av de aktiviteter i cykelstrategins handlingsplan som slutfördes under året var att ta fram en vägledning för nationella och regionala cykelplaner. Vägledningen innehåller förslag till struktur, innehåll samt process för att ta fram cykelplaner. Syftet är att den nationella, regionala och kommunala planeringen ska bli mer enhetlig.
För att utveckla en inriktning för jämställdhetsarbetet måste inte bara transportpolitikens jämställdhetsmål beaktas utan även den generella jämställdhetspolitiken och andra närliggande politikområden. Under året har bland annat redovisningsmetoder för samlade effektbedömningar utvecklats för att bättre fånga
jämställdhetsaspekter. Målet om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma sina egna liv handlar om reell tillgänglighet i transportsystemet för både kvinnor och män, och berör bland annat valfrihet i färdvalet. Generellt så bidrar insatser som ökar attraktiviteten för gång, cykel och kollektivtrafik till ökad jämställdhet för både kvinnor och män i form av ökad makt för kvinnor och män att själva utforma sina liv.
ITS-lösningar kan förbättra såväl framkomligheten som säkerheten i trafiken. Regeringen har gett Trafikverket ett samordningsansvar för genomförande och uppföljning av den trafikslagsövergripande strategin och handlingsplanen för ITS. Under året har en översyn, revidering och uppdatering av ITS handlingsplan påbörjats, bland annat för att bättre koppla mot handlingsplaner etcetera på europeisk nivå. Trafikverket har även påbörjat arbetet med en färdplan för kooperativa system, det vill säga interaktion mellan fordon och fordon och mellan infrastruktur och fordon. Trafikverket har även bidragit i arbetet med de testarenor för ITS som etablerats i Sverige.
Under året har Trafikverket även bidragit med expertstöd i arbetet med så kallade delegerade akter enligt direktivet. direktivet syftar till ett samordnat och enhetligt införande och användning av ITS-tillämpningar och tjänster på vägtransportområdet inom EU. De områden inom vilka kommissionen har rätt att anta specifikationer som delegerade akter innefattar bland annat multimodala resedata, information om säkra parkeringar för lastbilar med mera.
Geografisk information om vägar och järnvägar är central för Trafikverkets egen verksamhet och nödvändig vid planering, projektering, dimensionering av drift- och underhållsinsatser med mera. Väg- och
järnvägsdata tillgängliggörs också för bredare användning, vilket gör det möjligt för andra aktörer att utveckla tjänster, exempelvis kart- och navigeringstjänster. Under året introducerade bland annat
Trafikverket sin ROSATTE-tjänst som gör det möjligt att leverera trafiksäkerhetsinformation till trafikanter. Tjänsten är ett resultat av det tidigare deltagandet i EU-projektet ROSATTE - ROad Safety ATTributes exchange infrastructure in Europe.
Under året har även en ny Location Code tabell för Sverige tagits fram. Location C0de används i vägtrafikinformationstjänster i Sverige.