I arbetet som konsult kan man urskilja tre möjliga grupper att känna tillhörighet till, anställda på kundföretaget, andra konsulter och de som jobbar på kontoret på bemanningsföretaget. På frågan om var informanterna har sin tillhörighet svarade de att de känner någon form av tillhörighet till både bemannings- företaget och kundföretaget men i mindre utsträckning, om någon alls, till andra konsulter. Under långa uppdrag känner de sig huvudsakligen tillhöra arbets- platsen på kundföretaget men menade att de ändå är representanter för bemanningsföretaget de är anställda på. De känner att de tillhör både och men graden varierar på vilken relation konsulten har till respektive företag.
Bemanningsföretaget. Informanterna hade olika uppfattning om hur bra kontakten med bemanningsföretaget är. En del upplever att den skulle kunna vara bättre. Flertalet av konsulterna saknar regelbundna löne- och utvecklings- samtal. Avsaknaden av dessa samtal, samt att bemanningsföretaget inte jobbar för att hålla en tätare kontakt, får en av konsulterna att känna sig bortglömd. Hon saknar uppskattning och får känslan av att det inte finns något intresse för vad hon tycker. En annan menade att hon saknar att på ett enkelt sätt kunna framföra sin vilja och åsikt eftersom hon inte har regelbundna utvecklingssamtal.
…och inga planeringssamtal, det är något som jag saknar. För det har man ju när man är anställd. Och då kommer ju sånt upp, om lönesättning och vad man behöver och så… (IP: 2)
Andra uppger dock att de har regelbundna samtal och är helt nöjda med hur kontakten ser ut med bemanningsföretaget. De uthyrda som har kortare uppdrag har tätare kontakt med bemanningsföretaget som en följd av att de oftare ska ut på nya uppdrag.
Jag har ju haft ganska mycket kontakt med min PA och med andra här på [bemanningsföretaget] just eftersom jag har haft flera eller vi har pratat om andra saker och så där, så jag har ju haft mer kontakt än de som bara varit ute på ett långt uppdrag, så de känner ju så klart mer tillhörighet till det företaget som de är ute på, medan jag har varit här mer. Så därför är ju min tillhörighet mer här kanske. (IP: 6)
Det är oftast konsulter med långa uppdrag som saknar kontinuerliga samtal. Den kontakt som finns är när hjälp behövs med att lösa ett problem eller liknande. Mellan uppdrag är kontakten med PAn väldigt begränsad. Ett exempel är en konsult som varken känner någon tillhörighet till kundföretaget eller bemann- ingsföretaget eftersom hon mestadels har korta uppdrag och däremellan har hon inga regelbundna samtal med bemanningsföretaget.
30
Det finns också en tanke om att bemanningsföretaget borde ha tätare kontakter med sina konsulter för att knyta dem till sig. En uppfattning är att det skulle löna sig i längden för bemanningsföretaget då konsulten skulle känna en starkare tillhörighet och därför tala bättre om sin arbetsgivare i kontakt med om- givningen.
Visserligen är det ju bra att man känner att man tillhör det företaget man är ute för, det konstiga är ju när folk börjar fråga en om [bemanningsföretaget] för att det blir ingen snygg bild som presenteras då, så för [bemannings- företagets] del så tror jag att de skulle tjäna på om de hade en bättre relation till sina anställda som är ute länge. (IP: 6)
Kundföretaget. Tillhörigheten till kundföretaget beror till stor del på uppdragets längd men det är även beroende på i vilken utsträckning man får vara med i de aktiviteter som genomförs på arbetsplatsen. Att bli utelämnad från personal- aktiviteter kan uppfattas som en tydlig markering att man inte tillhör arbets- gruppen eller arbetsplatsen. När detta händer för dem som är ute på ett långt uppdrag ansågs det olyckligt då de flesta ser de anställda hos kundföretaget som sina arbetskamrater. För konsulter på kortare uppdrag spelar det inte lika stor roll eftersom de ändå bara är där en kort period och de hinner inte få någon känsla av att tillhöra kundföretaget.
Konsulter. De intervjuade upplevde inte någon speciell tillhörighet med andra konsulter vid bemanningsföretaget. Om det är många konsulter på samma ställe som ska utföra samma arbetsuppgifter kan det hända att de själva grupperar sig och umgås mycket med varandra. Annars känner informanterna generellt inte mer tillhörighet till andra konsulter än övriga anställda på ett uppdrag och menar att konsulter man träffar då ofta är mycket tillfälliga kontakter och att det är svårt att upprätthålla dem. Dock menar en informant, som mestadels har kortare uppdrag och som därför inte ser någon bestämd grupp sina arbetskamrater, att om det på ett uppdrag finns någon mer från samma bemanningsföretag, då känns den personen lite mer som en arbetskamrat än de övriga på arbetsplatsen. Några av informanterna uppgav att det visserligen vore roligt att ha lite mer kontakt med andra uthyrda men de inser samtidigt problematiken med att vara spridda på ett ganska stort geografiskt område, att ha oregelbundna arbetstider och olika erfarenheter av bemanningsbranschen. Den kontakt som man har med andra konsulter sker vid årliga julfester och liknande eller om man är på uppdrag hos samma kundföretag. Vid gemensamma fester på bemanningsföretaget hinner man bara med att småprata, man hinner inte lära känna någon. En av infor- manterna träffar ibland andra uthyrda utanför arbetet.
Det händer väl ibland att man ringer varann och tar en fika men annars så, nä. (IP: 7)
31