Författarna vill rikta ett stort tack till de arbetsterapeuter som har medverkat i studien och delat med sig av sina erfarenheter. Tack även till vår handledare Cecilia Björklund för att du villigt delade med dig av din kunskap och handledning under arbetet med uppsatsen. Slutligen vill författarna även tacka familj och vänner för stöd och uppmuntran under arbetets gång.
30
REFERENSLISTA
Alkerwi, A., Baydariloglu, B., Sauvageot, N., Stanges, S., Lemmes, P., Shivappa, N. & Hébert J. R. (2016). Smoking status is inversely associated with overall diet quality: Finding from
ORISCAV-LUX study. Clinical Nutrition. (2016), 1-8. doi:10.1016/j.clnu.2016.08.013 Austin-McCain, M. (2015). LifeSteps; An Evidens-based Health Promotion Program for Underserved Populations – A Community Service Learning Approach. Open Journal of Occupational Therapy. 3(2): 1-13.
Baynouna, L. M., Neglekerke, N. J. D., Ali, H. E., ZeinAlDeem, S.M. & AlAmeri, T. A. (2014). Audit of healthy lifestyle behaviours among patients with diabetes and hypertension attending ambulatory healthcare services in the United Arab Emirates. Global Health promotion, 21(4): 44-51. doi:10.1177/1757975914528248
Chow, C.K., Jolly, S., Rao-Melacini, P., Fox, K.A., Anand, S.S., Yusuf, S. (2010). Association of diet, exercise, and smoking modification with risk of early cardiovascular events after acute coronary syndromes. Circulation. 121(6):750-8.
Clark, F., Azen, SP., Carlson, M., Mandel, D., Labree, L., Hay, J., Zemke, R., Jackson, J., Lipson, L. (2001). Embedding health-promoting changes into the daily lives of independent-living older adults: long-term follow-up of occupational therapy intervention. Journals of Gerontology Series B: Psychological Sciences & Social Sciences, 56(1): 60-63.
Clark, F., Jackson,J., Carlson, M., Chou, C.P., Cherry, B.J, Jordan-Marsh, M., Azen, S. P. (2012). Effectiveness of lifestyle intervention in promoting the well-being of independently living older people: Results of the Well Elderly 2 Randomised Controlled Trial. Journal Epidemiology Community Health, 66, 782-790. doi:10.1136/jtech.2009.099754
Clark, F., Sanders, K., Carlson, M., Blanche, E., & Jackson, J. (2007). Synthesis of Habit Theory. OTJR: Occupation, Participation and Health, 27(1_suppl), 7S-23S.
Eklund, M., Tjörnstrand, C., Sandlund, M. & Argentzell, E. (2017). Effectiveness of Balancing Everyday Life (BEL) versus standard occupational therapy for activity engagement and
functioning among people with mental illness – a cluster RCT study. BMC Psychiatry. 17(1):363. doi: 10.1186/s12888-017-1524-7Erlandsson, L-K. & Persson, D. (2014). ValMO-modellen. Ett redskap för aktivitetsbaserad arbetsterapi. Lund: Studentlitteratur AB.
Finlayson, M. & Edwards, J. (1997). Evolving health environments and occupational therapy: Definitions, descriptions and opportunities. British Journal of Occupational Therapy, 60(10), 456-460.
Fisher, A.G. (2009). Occupational therapy intervention process model. A model for planning and implementing top-down, client-centered and occupation-based interventions. FortCollins,
31
Granheim, U. & Lundman, B. (2012). Kvalitativ Innehållsanalys. IB. Granskär, M. & Höglund- Nielsen, B. (Red.), Tillämpad forskning inom hälso- och sjukvård (187-201). Studentlitteratur: Lund.
Helbig, K., & McKay, E. (2003). An Exploration of Addictive Behaviours from an Occupational Perspective. Journal of Occupational Science, 10(3), 140-145.
International classification of functioning, disability and health: ICF: short version. (2001). Geneva: World Health Organization.
Jacobs, G. (2011). “take control or lean back?” Health Promotion Practice, 12(1), 94– 101.doi:10.1177/152483990935272
Jallinoja, P., Absetz, P., Kuronen, R., Nissinen, A., Talja, M., Uutela, A. & Patja, K. (2007). The dilemma of patient responsibility for lifestyle change: Perceptions among primary care
physicians and nurses, Scandinavian Journal of Primary Health Care, 25:4, 244-249, doi: 10.1080/02813430701691778
Jirwe, M., Gerrish, K., Keeney, S. & Emami, A. (2009), Identifying the core components of cultural competence: findings from a Delphi study. Journal of Clinical Nursing, 18: 2622-2634. doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02734.x
Kielhofner, G. (2012). Model of human occupation: teori och tillämpning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kiepek, N., Magalhães, L. (2011). Addictions and Impulse-Control Disorders as Occupation: A Selected Literature Review and Synthesis. Journal of Occupational Science, 18:3, 254-276, doi: 10.1080/14427591.2011.581628
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Law, M., Steinwender, S., & Leclair, L. (1998). Occupation, Health and Well-Being. Canadian Journal of Occupational Therapy, 65(2), 81–91. doi:10.1177/000841749806500204
Meyer, A. (1922). The philosophy of occupational therapy. Archives of occupational Therapy, 1, 1-10.
Miller, W.R. (2004). Art of health promotion: motivational interviewing in service to health promotion. American Journal of Health Promotion, 18(3):1–10.
Miller, W.R. & Rollnick, S. (2013). Motiverande samtal: att hjälpa människor till förändring. (3., rev. och utök. utg. [dvs 4 svenska utg.]). Stockholm: Natur & kultur.
32
Moll, S. E., Gewurtz, R. E., Krupa, T. M., & Law, M. C. (2013). Promoting an occupational perspective in public health: Promouvoir une perspective occupationnelle dans le domaine de la santé publique. Canadian Journal of Occupational Therapy, 80(2), 111–119.
Moyers, TB. & Miller, WR. (2007). How does Motivational Interviewing work? Therapist interpersonal skill predicts client involvement within motivational interviewing sessions. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 73(4): 590-598.
Musich, S., Wang, S.S., Hawkins, K. & Greame, C. (2016). The Frequency and Health Benefits of Physical Activity for Older Adults. Population Health Management. 00. DOI:
10.1089/pop.2016.0071.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Peloquin, S.M. (1990). The patient-therapist relationship in occupational therapy: understanding visions and images. American Journal of Occupational Therapy. 44(1):13-21.
Persson, M. & Friberg, F. (2009). The dramatic encounter: experiences of taking part in a health conversation. Journal of Clinical Nursing, 18: 520-528. doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02535.x Rebeiro, K. L. (2001). Enabling Occupation: The Importance of an Affirming Environment. Canadian Journal of Occupational Therapy, 68(2), 80–89. doi:10.1177/000841740106800204
Robinson P.J. & Strosahl K.D. (2009). Teaching ACT: To Whom, Why and HowDeane F.P., Ciarrochi J., & Blackledge J.T. (Red.), Acceptance Commitment Therapy: Contemporary Theory Research and Practice. Sydney:Australian Academic Press.
SBU. Metoder för att främja fysisk aktivitet. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2007. SBU-rapport nr 181. ISBN 978-91- 85413-12-6.
Scaffa, M. E., van Slyke, N., & Brownson, C. A. (2008). Occupational therapy services in the promotion of health and the prevention of disease and disability. The American Journal Of Occupational Therapy: Official Publication Of The American Occupational Therapy Association, 62(6), 694–703.
Shannon, K.D. (2015). Motivational Interviewing: Enchancing Patient Motivation for Behavior Change. Söderback, I. (Red.), International Handbook Of Occupational Therapy Interventions. Springer International Publishing Switzerland. doi:10.1007/978-3-319-08141-0
SFS 2017:30 Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
33
Socialstyrelsen. (2018). Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor: Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen.
Sowa, A., Tobiasz-Adamczyk, B., Topór-Madry, R., Poscia, A. & Ignazio la Milia, D. (2016). Predictors of healthy ageing: public health policy targets. BMC Health Services Research. 16(5). 441-453. doi: 10.1186/s12913-016-1520-5
Sveriges Kommuner och Landsting. (2018). Ohälsosamma levnadsvanor. Framgångsfaktorer för prevention och behandling. Sveriges Kommuner och Landsting.
Thibeault, R. & Hébert, M. (1997). A congruent model for health promotion in occupational therapy. Occupational Therapy International, 4, 271–293. doi:10.1002/oti.60
Tickle-Degnen, L. (2008). Therapeutic rapport. In M.V. Radomski & C.A. Trombly (Eds.) Occupational Therapy for physical dysfunction (6th ed) Baltimore: William & Wilkins kap. 15. Trombly, C. (1993). The issue is – participating the future: Assessment of occupational
functioning. American journal of occupational therapy, 47, 253-257. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Tucker, P., Vanderloo, L. M., Irwin, J. D., Mandich, A. D. & Bossers, A. M. (2014). Exploring the nexus between health promotion and occupational therapy: Synergies and similarities: Explorer le lien entre la promotion de la santé et l’ergothérapie: Synergies et similarités. Canadian Journal of Occupational Therapy, 81(3), 183–193. doi:10.1177/0008417414533300
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (uå.). Forskningsetiska principer; inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab. Från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wilcock, A.A. (1993). A theory of the human need for occupation. Journal Occupational Science: Australia, 1(1):17–24.
Wilcock, A. A. (1998). Doing, being, becoming. Canadian Journal of Occupational Therapy, 65, 248–257.
Wilcock, A. A. (2006). An occupational perspective of health. Thorofare, NJ: SLACK
World Health Organization. (1986). Ottawa charter for health promotion, 1986. Ottawa: World Health Organization.
World Health Organization. (2013). HEALTH 2020 A European framework and strategy for the 21st century. Köpenhamn: WHO regional office for Europe.
34
Bilaga 1
Intervjuguide
Områden Frågor och Följdfrågor (2:a frågan) Sondering
Arbetsterapeutens arbete Kan du kort beskriva den verksamhet där du arbetar och dina
arbetsuppgifter?
Rådgivande samtal om levnadsvanor (definition)
Vad innebär rådgivning om levnadsvanor för dig?
Syftet är att definiera rådgivande samtal om levnadsvanor och uppnå samsyn om vad rådgivande samtal om levnadsvanor innebär. Detta önskar vi uppnå genom att sammanfatta det informanten säger och sedan fråga ifall det är korrekt uppfattat. Informanten och Intervjuaren speglar/återberättar tills intervjuaren och informanten är överens om vad som är informantens definition.
Sedan ber intervjuaren att få komplettera med socialstyrelsens definition och berätta om rådgivande samtal om de fyra levnadsvanorna.
Utifrån de olika samtalsnivåerna som jag precis har beskrivit. Vilken nivå skulle du säga att dina samtal rör sig inom?
Övervikt, missbruk, inaktivitet, alkohol, mat, fysisk aktivitet, tobak
Genomförande (rådgivande samtal om levnadsvanor)
Berätta varför du genomför rådgivande samtal om levnadsvanor? Hur genomför du rådgivande samtal om levnadsvanor?
Kan du beskriva hur du genomför rådgivande samtal om levnadsvanor? När i vårdprocessen genomför du rådgivande samtal? (Vid första samtalet eller vid upptäckt)
MI, samtalsmetoder, frågeformulär, bedömningsinstrument, rådgivande samtal i aktivitet ACT Erfarenheter/upplevelse av rådgivande samtal om levnadsvanor
Når du fram till patienter? Ser du några effekter av samtalet?
Förändras patienter? Positiva – negativa effekter
Meningsfulla, effektiva, nödvändiga, ålagda att göra enligt lag och lokala policydokument...
Dina förutsättningar Beskriv dina förutsättningar för att genomföra rådgivande samtal om levnadsvanor? Har du tid/resurser? Tillräcklig kompetens? Stöd? Utbildning, tidsbrist,
Uppföljning Berätta hur du följer du upp rådgivande samtal om levnadsvanor? Resultat?
Finns tiden till det?
35
Andra sätt att arbeta med levnadsvanor
Har du någon uppfattning om att arbeta med levnadsvanor på andra sätt än genom samtal? Berätta…på vilket sätt använder du det i ditt yrkesliv?
Inkluderas naturligt (vid exempelvis MMSE eller sömnutredning). Andra interventioner? Exempelvis MI
Aktivitet, mäta MI,
Arbetsterapeutens skyldigheter Hur ser du på rekommendationerna som vi läste om i början från
socialstyrelsen? Hur upplever du dem? HSL, förebyggande, hälsa, klientcentrerad
Andra yrkeskategorier
& Arbetsterapeutens möjligheter Vad tänker du om arbetsterapeutens möjligheter att genomföra rådgivande samtal om levnadsvanor i förhållande till andra yrkeskategorier?
Medicinsk, psykolog, kurator, SSK Hemmiljö, relation, helheten, samtal, klientcentrerad
36
Bilaga 2
2019-02-08
Förfrågan om deltagande i en studie vars syfte är att undersöka arbetsterapeuters erfarenhet av samtal om levnadsvanor.
Aktuell forskning pekar samstämmigt på betydelsen av att motverka ohälsosamma levnadsvanor och levnadsvillkor för att förbättra folkhälsan. Som blivande arbetsterapeuter är vi särskilt intresserade av vilka insatser arbetsterapeuter genomför i folkhälsoarbetet. En metod arbetsterapeuten använder i sitt hälsopromotiva arbete är att samtala om klientens levnadsvanor.Det är just detta hälsopromotiva samtal som denna uppsats avser att studera. Syftet är att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av rådgivning om levnadsvanor.
Vi söker arbetsterapeuter inom primärvård eller den kommunala sektorn som genomför samtal om levnadsvanor med klienter. Intervjuerna kommer att ske vid ett personligt möte, telefon eller via skype och beräknas ta max 45 minuter. Överenskommelse om tid och plats för intervjun sker enligt era önskemål. Intervjuerna spelas in och kommer att skrivas ut för att underlätta analysen. All information kommer att behandlas konfidentiellt. Endast författarna och handledaren kommer att ta del av det insamlade materialet. Inspelningarna och de utskrivna intervjuerna avidentifieras liksom resultatredovisningen. Allt material kommer att förstöras efter genomförd studie. Deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som helst utan att ange någon orsak.
Studien är ett examensarbete på grundnivå och ingår som den avslutande delen i arbetsterapeutprogrammet vid Luleå tekniska universitet. Det slutgiltiga arbetet kommer att finnas tillgänglig för läsning på Luleå tekniska universitetsbiblioteks hemsida https://www.ltu.se/ltu/lib under länken ”Universitets publikationer”, från juli månad 2019. Uppsatsens preliminära titel är ”Arbetsterapeuters erfarenheter av rådgivning om levnadsvanor.”.
Har du frågor om studien är du välkommen att kontakta oss. Med vänliga hälsningar,
Patrik Almgren Jens Nilsson Arbetsterapeutstudent
Tel. 0763-976816 Tel. 073997213
Mailadress: johlam-6@student.ltu.se Mailadress: jennil-6@student.ltu.se
Cecilia Björklund Handledare
Lektor vid Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet Tel. 0920-491000
37
”Arbetsterapeuters erfarenheter av rådgivning om levnadsvanor”
Godkännande att delta i studie.
Jag har mottagit information om studien och är villig att genomföra en intervju enligt ovangivna förutsättningar. All information kommer att behandlas konfidentiellt och materialet kommer att förstöras efter genomförd studie. Deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som helst utan att ange någon orsak.
Namn……… Tfn nr………. Mailadress:……….
Svarstalongen skickas efter påskrift till någon av följande adresser: Patrik Almgren Nya Valsätravägen 16 756 46 Uppsala Jens Nilsson Ekebo 2259 28197 Ballingslöv