Vi vill tacka den deltagande organisationen och de respondenter som valt att fylla i enkäten och på så sätt gjort denna studie möjlig. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Vezir Aktas för ovärderlig hjälp och stort tålamod processen igenom.
29
Referenser
Agervold, M. (2001). Arbete och stress – En introduktion till arbetsmiljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Andrea, H., Bültmann, U., van Amelsvoort, L. G. P. M., & Kant, Y. (2009). The incidence of anxiety and depression among employees - The role of psychosocial work
characteristics. Depression and Anxiety, 26(11), 1040-1048.
Arbetslivsinstitutet. (2000). Användarmanual för QPS Nordic: frågeformulär om
psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet utprovat i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Hämtad från:
http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0CCAQ FjAA&url=http%3A%2F%2Fsnd.gu.se%2Fcatalogue%2Ffile%2F2212&ei=LhXKV MD_PIWyUe_wg8AG&usg=AFQjCNGV9at5wy8ikTo_MZMQUF-
FZHctQA&sig2=Hh85AdBjKF3PfZrqwyXsMQ&bvm=bv.84607526,d.d24 Arbetsmiljöinspektionen. (2002). Ohälsa och negativ stress - i ett arbetsliv i förändring.
Hämtad från http://www.av.se/dokument/publikationer/bocker/h361.pdf
Arbetsmiljöverket. (2009). Arbetsmiljön 2009 (Arbetsmiljöstatistik Rapport 2010:3). Hämtad frånhttp://www.av.se/dokument/statistik/officiell_stat/ARBMIL2009.pdf
Aronsson, G., Gustafsson, K., & Dallner, M. (2000). Anställningsformer, arbetsmiljö och
hälsa i ett centrum-periferiperspektiv. (Arbete & Hälsa nr 2000:9). Hämtad från
Arbetslivsinstitutet:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/4245/1/ah2000_09.pdf
Aronsson, G., & Göransson, S. (1998). Tillfälligt anställda och arbetsmiljödialogen. En
empirisk studie. (Arbete & Hälsa nr 1998:3). Hämtad från Arbetslivsinstitutet:
30
Aronsson, G., Hellgren, J., Isaksson, K., Johansson, G., Sverke, M., & Torbiörn, I. (2012).
Arbets-& organisationspsykologi – Individ och organisation i samspel. Stockholm:
Natur & Kultur.
Bernhard- Oettel, C. (2008). Alternative employment and well-being – contract heterogeneity
and differences among individuals. Doktorsavhandling, Stockholms Universitet,
Insitutionen för psykologi.
Bernhard- Oettel, C., Sverke, M., & De Witte, H. (2005). Comparing three alternative types of employment with permanent full-time work: How do employment contract and
perceived job conditions relate to health complaints? Work & Stress, 19(4), 301-318. Borg, E., & Westerlund, J. (2006). Statistik för beteendevetare. Malmö: Liber.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Delegationen för jämställdhet i arbetslivet. (2014). Jämställt arbete? Organisatoriska ramar
och villkor i arbetslivet. (Statens offentliga utredningar 2014:30). Stockholm: Fritze.
Eriksson, B., & Larsson, P. (2009). Våra arbetsmiljöer. I T. Berglund & S. Schedin (Red.),
Arbetslivet (s. 135-165). Lund: Studentlitteratur.
Frankenhaeuser, M. (1997). Kvinnligt, manligt, stressigt. Stockholm: Bromberg.
Gedin- Erixon, A. (1992). Arbetets lust och leda: om psykosocial arbetsmiljö. Stockholm: Gidlund.
Glavå, M. (2011). Arbetsrätt. Lund: Studentlitteratur.
Goudswaard, A., & Andires, F. (2002). Employment status and working conditions. Hämtad från Office for Official Publications of the European Communities:
http://eurofound.europa.eu/sites/default/files/ef_files/pubdocs/2002/08/en/1/ef0208en. pdf
31
Green-Reese., Johnson D.J., & Campbell jr. W.A, (1991).Teachers job satisfaction and teacher job stress: School size, age and teaching experience. Education, 112(2), 247- 252.
Head, J., Kivimäki, M., Martikainen, P., Vahtera, J., Ferrie, J. E., & Marmot, M.G. (2006). Influence of change in psychosocial work characteristics on sickness absence: The Whitehall II study. Journal of Epidemiology and Community Health, 60(1), 55-61. Hung, C. L., (2011). Coping strategies of primary school teachers in Taiwan experiencing stress because of teacher surplus. Social Behaviour & Personality, 39, 1161-1173. Institutet för Psykosocial Medicin. (2006). SLOSH 2006. Hämtad från
http://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.51558.1323363984!/SLOSH_sve_20 06.pdf
Jeding, K., Hägg, G. M., Marklund, S., Nygren, Å., Theorell, T. & Vingård, E. (1999). Ett
friskt arbetsliv: fysiska och psykosociala orsaksamband samt möjligheter till prevention och tidig rehabilitering. Hämtad från Arbetslivsinstitutet:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/4208/1/ah1999_22.pdf
Kamarck, T.W., Schwartz, J.E., Shiffman, S., Muldoon, M. F., Sutton-Tyrrell, K., & Janicki, D.L. (2005). Psychosocial stress and cardiovascular risk: What is the role of daily experience? Journal of Personality, 73(6), 1749-1774.
Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy Work - stress, productivity, and the
reconstruction of working life. New York: Basic Book.
Kauhanen, M., & Nätti, J. (2015). Involuntary temporary and part-time work, job quality and well-being at work.Social Indicators Research, 120(3), 783-799.
Kuusio, H., Heponiemi, T., Sinervo, T., & Elovainio, M. (2010). Organizational commitment among general practitioners: A cross-sectional study of the role of psychosocial factors. Scandinavian Journal ofPrimary Health Care, 28(2), 108-114.
32
Lundberg, U., & Wentz, G. (2004). Stressad hjärna, stressad kropp. Om sambandet mellan
psykisk stress och kroppslig ohälsa. Stockholm: Wahlström & Widström.
North, F.M., Syme, S.L., Feeney, A., Shipley, M., & Marmot, M. (1996). Psychosocial work environment and sickness absence among British civil servants: the Whitehall 11 Study. American Journal ofPublic Health, 86(3), 332-340.
Parker, S., Griffin, M., Sprigg, C., & Wall, T. (2002). Effect of temporary contracts on perceived work characteristics and job strain: A longitudinal study. Personnel
Psychology, 55(3), 689.
Piko, B. (2006). Burnout, role conflict, job satisfaction and psychosocial health among Hungarian health care staff. International Journal of Nursing Studies, 43(3), 311-318. Prop. 2001/02:97. Lag om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande
arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning, m.m. Stockholm.
Näringsdepartementet. Hämtad den 29/1 2015
http://www.regeringen.se/content/1/c4/20/76/7e6ab5be.pdf
Rowe, P.M. (1988). The nature of work experience. Canadian Psychology/Psychologie
canadienne, 29(1), 109-115.
Rubenowitz, S. (2004). Organisationspsykologi och ledarskap. Lund: Studentlitteratur. Schmidt, F.L., Hunter, J. E., & Outerbridge, A. N. (1986) Impact of job experience and ability
on job knowledge, work sample performance, and supervisory ratings of job performance. Journal ofAppliedPsychology, 71(3), 432-439.
SFS (1982:80) Lag om anställningsskydd. Stockholm. Arbetsmarknadsdepartementet. Hämtad 29/1 2015 från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-198280-om-anstallningss_sfs-1982-80/ Siegrist, J. (1996). Adverse Health Effects of High-Effort/Low-Reward Conditions. Journal
33
Sigeman, T. (2010). Arbetsrätten: en översikt. Stockholm: Norstedts Juridik.
Saloniemi, A., Virtanen, P., & Vahtera, J. (2004). The work environment in fixed-term jobs: are poor psychosocial conditions inevitable? Work, employment and society, 18(1), 193–208.
Samuelsson, Å., Houkes, I., Verdonk, P., & Hammarström, A. (2012). Types of employment and their associations with work characteristics and health in Swedish women and men. Scandinavian Journal of Public Health, 40,183–190.
Theorell, T. (2012). psykosociala faktorer – vad är det? I Theorell, T. (Red.), Psykosocial
miljö och stress (s. 11-76). Lund: Studentlitteratur.
Uppal, N., Mishra, S.K., & Vohra, N. (2014). Prior related work experience and job
performance: Role of personality. International Journal of Selection and Assessment,
22(1), 39-51.
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. (Forksningsrapport 1:2011). Hämtad från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Virtanen, P., Vahtera, J., Kivimäki, M,. Pentti, J., & Ferrie, J. (2002). Employment security and health. Epidemiol Community Health, 56,569-574.
Weman- Josefson, K., & Berggren, T. (2013). Psykosocial arbetsmiljö och hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Westerberg, K., & Armelius, K. (2000). Municipal middle managers: Psychosocial work environment in a gender-based division of labor. Scandinavian Journal of
Management, 16(2), 189-208.
Wikman, A., Andersson, A. & Bastin, M. (1998). Nya relationer i arbetslivet-en rapport om
tendenser mot flexibla marknadsrelationer istället för permanenta anställningsrelationer. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
34