Tillkortakommanden i jämförelse mot användbarhetstester

Som bland annat både Rubin (1994) och Nielsen (2012, 1993) skriver finns det många fördelar med användbarhetstester där det bland anat ger insikt och förståelse till verkliga användares problem. Brinck et al. (2002) säger även att tänka-högt är bra då tekniken kan identifiera mycket specifika problem och att den därtill kan generera

resultat som andra metoder inte skulle kunnat ha identifierat. I denna undersökning identifierade användbarhetstester tillsammans med tekniken där testdeltagarna fick tänka-högt 37 användbarhetsproblem. Åtta av dem var möjliga att undersökas i Google Analytics varav tre av dem gick att hitta i insamlad användardata.

Användbarhetstesterna i denna undersökning hittade alltså, precis som Brinck et al.

(2002) framhäver, andra och mer specifika problem än vad andra metoder, som till exempel Google Analytics, kan.

Via användbarhetstesterna identifierades inte bara allvarliga användbarhetsproblem utan även mindre allvarliga samt mindre användbarhetsproblem, vilket Nielsen (1992) framhåller också är betydelsefullt då mer lättanvända produkter ska skapas. När dessa identifierade användbarhetsproblem skulle undersökas i Google Analytics framkom det att den lägsta kategorin, mindre användbarhetsproblem, inte var möjliga att granska. Av de som var möjliga framkom det att alla utom ett var kategoriserade som allvarligt användbarhetsproblem. Som tidigare nämnt behöver detta inte betyda att möjligheterna till att kunna hitta potentiella användbarhetsproblem via Google Analytics enbart utgår ifrån om användbarhetsproblemet är allvarligt eller inte, utan att många av de funna användbarhetsproblemen i denna undersökning var allvarliga.

Samtidigt är det inte förvånande att det är den allvarliga kategorin som till stort är möjlig att upptäcka. Det eftersom Google Analytics baseras på kvantitativ data där analysen bygger på att flertalet användare ska ha begått samma misstag. Ett mindre allvarligt användbarhetsproblem eller ett mindre användbarhetsproblem har inte denna kvantitet av data som stödjer det. Därtill visade det sig i denna undersökning att de två lägre kategorierna även innehöll användbarhetsproblem som inbegrep känslor, tycke och smak. Dessa användbarhetsproblem går inte att hitta genom att använda Google Analytics.

4.4 Möjliga implementationer och konfigurationer för att förbättra Google Analytics som utvärderingsmetod

Vid analysen av resultatet för delstudie 1 utvärderades antalet testdeltagare undersökningen bestod av där det framgick att det kan ha haft inverkan på antalet användbarhetsproblem som upptäcktes. Samtidigt var det inte antalet upptäckta användbarhetsproblem som var orsaken till att inte fler än åtta var möjliga att undersökas utan istället begräsningarna i implementationen och Google Analytics inre uppbyggnad.

Begränsningarna bestod av att Google Analytics kräver att en interaktion måste ske samt att de grundimplementationer som finns inte inbegriper att exempelvis knapptryckningar eller sökord går att se. Vid granskning av de identifierade användbarhetsproblemen framkom det att många av dem var kopplade till specifika händelser som exempelvis klick på en ikon. Att därför manuellt lägga in kod som spårar dessa händelser är ett bra första steg för att samla in data för att undersöka vad användarna gör på webbplatsen. Om alla händelser vore spårade skulle det gå att

använda rapporten På sidan-analys. Via den går det att få en tydlig grafisk bild över vilka länkar besökarna använde sig av när de rörde sig mellan webbplatsens sidor.

Om den rapporten hade funnits tillgänglig skulle exempelvis det mindre allvarliga användbarhetsproblemet nummer 4, som inbegrep att två testdeltagare först inte såg länken Sök i Artfakta som dök upp då de tryckte på knappen Sök i Artfakta, skulle kunnat ha undersökts. Det genom att granska antalet som klickade på knappen Sök i Artfakta och antalet som klickade på länken Sök i Artfakta. Även användbarhetsproblem nummer 11 skulle troligtvis varit möjlig att undersöka vid tillgång till På sidan-analys. Detta användbarhetsproblem handlade om att testdelatagarna inte såg knappen Expandera som innehöll den tidigare gjorda filtreringen. Om På sidan-analys hade funnits tillgänglig skulle det ha gått att jämföra antalet klick på Expandera med antalet sökningar och filtreringar som gjorts. Även användbarhetsproblem nummer 15, som identifierades på grund av att testdeltagaren inte alltid såg vilken sida de var inne på då de besökte ArtDatabanken varpå de då återigen klickade på samma menyval, skulle kunnat ha undersökts om På sidan-analys funnits tillgänglig. Det genom att granska antalet användare som klickat på sidan de var inne på. Liknande resonemang går att föra för användbarhetsproblem nummer 5.

Ett exempel på hur utökad händelsespårning också skulle kunnat ha varit hjälpsam i händelseflödesrapporten inbegriper användbarhetsproblem nummer 18. Detta användbarhetsproblem identifierades eftersom det framgick att vissa testdeltagare trodde att de var tvungna att ta bort den tidigare gjorda filtreringen i Artfakta innan de kunde använda Artfaktas sökmotor. Om knappen Rensa filtrering vore spårad skulle knapptryckningen på den eventuellt kunnat ha undersökts via händelseflödet:

Genomförd filtrering – Rensad filtrering – Sökning. Alternativ om På sidan-analys hade funnits att tillgå skulle antalet kick på Rensa filtrering kunnat ha undersökts och jämförts med antalet sökningar och antalet filtreringar som var gjorda under samma tidsperiod.

Vid granskningen av användbarhetsproblem nummer 22 framkom det vara svårt att förstå användarnas avsikter med deras webbsidebesök. De två dimensionerna Siddjup och Föregående sida gav inte tillräcklig insikt eller bild som förklarade om användarna hade svårt att hitta eller inte. För att undersöka beteendet mer på djupet skulle det varit bra om det hade gått att koppla samman de två dimensionerna. Det gick dock inte eftersom båda är sekundära dimensioner och kan därför enbart undersökas var och en för sig. Men det hade eventuellt skapat en större insikt i hur användare rör sig på webbsidorna och hur många användare som tillkommer i de olika stegen.

Förutom att manuellt lägga till spårning vore det även bra om Google själva ändrade vissa av de inbyggda begränsningar rapporterna Händelseflöde och Beteendeflöde har. Vid granskningen av dessa rapporter utgår första sektionen i flödet från de vanligaste händelserna eller landningssidorna besökare interagerat med eller landat på. En bra konfigurering gällande att granska användares navigering vore att själv få

välja första sidan i flödet. Då skulle exempelvis användbarhetsproblem nummer 22 kunna granskas genom att ställa in att starten i beteendeflödet ska vara sidan Publikationer – Fauna & Flora, och sedan via ett det erhållna flödet kunna granska vilka webbsidor användare besökte för att komma till sidan Publikationer – Fauna &

Flora. Väl där vore det även bra om På sidan-analys fanns tillgänglig så att det gick att se antalet som sedan klickade på länken till att prenumerera på tidskriften Fauna &

Flora.

Vidare kopplat till att i Beteendeflödesrapporten själv kunna bestämma startpunkt vore det gynnsamt för undersökningen av användbarhetsproblem nummer 16 om Beteendeflödesrapporten även skulle kunna kopplas samman med rapporten På sidan-analys. Då skulle en mer heltäckande bild över hur användare beter sig på webbsidorna kunna erhållas och eventuellt skulle då användbarhetsproblem gällande att användarna hade svårt med att hitta länken Rödlistan som PDF kunna hittas.

Möjligheten till att kunna granska de sökningar som gjorts i ArtDatabankens sökmotor skulle kunna bidra till att användbarhetsproblem nummer 33 och 35 skulle kunna undersökas i Google Analytics. Om sökorden vore möjliga att granskas skulle till exempel användbarhetsproblem nummer 33, som inbegrep att testdeltagarna tyckte att ArtDatabankens sökmotor liknade Googles sökmotor och därför sökte på flera nyckelord i taget, kunna ha undersökts. Det genom att granska vad varje sökning bestod av och om beteendet att söka på flera nyckelord även gick att hitta i användardata. Användbarhetsproblem 35 skulle på liknande sätt kunnat ha undersökts genom granskning av sökningar av namn och begrepp innehållande specialtecken.

Om ingen interaktion skett efter det att specialtecken använts skulle det i så fall kunna implicera att sökmotorn inte är optimal och att användbarhetsproblem råder.

Vid tillämpning av full händelsespårning och konfiguration av vissa inbyggda standardrapporter skulle det alltså vara möjligt att undersöka flera av de identifierade användbarhetsproblemen. Dock kvarstår problematiken kring de som inte innebar någon interaktion med webbplatsen, såsom användbarhetsproblem nummer 27 som var ett irritationsmoment och användbarhetsproblem nummer 12 som bestod av att en utbredningskarta feltolkades.