Gårdar med mer än 200 djurenheter måste söka tillstånd hos länsstyrelsen. I till- ståndet regleras mängden djur, lagringskapacitet, spridning etc. En miljökonsekvens- beskrivning skall bifogas tillståndsansökan. Gårdar med fler än 100 djurenheter har anmälningsplikt till kommunen.
Kunskapsluckor
I denna rapport visas att fjäderfägödsel är ett värdefullt gödselmedel på många sätt, men att det finns ett flertal kunskapsluckor. Följande kunskapsluckor har identifierats vid arbetet med denna rapport:
• Gödselns egenskaper i praktiken är inte väl undersökta. Detta gäller både kemiska och fysikaliska egenskaper hos gödsel från olika produktionsformer och djurslag inom gruppen fjäderfä. Utan dessa uppgifter är det svårt att behovsanpassa givan av växtnäring till grödan samt utveckla spridningsteknik som ger önskad giva.
• Växtnäringseffekter av gödseln i fält. Kunskapen om hur olika slags fjäderfä- gödsel verkar är inte tillfredsställande idag. Det finns mycket få fältförsök genomförda. Följande saker bör undersökas: Hur stora är skillnaderna i gödsel- verkan av olika slags gödsel från fjäderfä? Hur påverkar lagringen växtnärings- effekten? Hur stor är andraårseffekten av olika slags fjäderfägödsel? Hur på- verkar det faktum att vissa av gödselmedlen innehåller urinsyra deras växt- näringseffekt
• Fodermedlens betydelse för gödseln. Speciellt fodrets innehåll av fosfor är ett prioriterat område. Hur kan man t.ex. öka tillgängligheten av fosfor i fodret för att kunna minska mängden fosfor i gödseln? Hur påverkar olika foderstater eller produktionsformer mängden spårelement i gödseln?
• Koccidiostatika. Vad innebär tillsatser i fodret, t.ex. koccidiostatika, för gödselns kvalitet? Hur snabbt bryts ämnena ner i marken?
• Marknadsutvecklingen på gödselsidan. Hur värderar man fjäderfägödsel? Hur långt kan man transportera gödseln med god ekonomi?
• Var inom landet finns fjäderfägödseln? Hur kan gödseln på bästa sätt förmed- las till lantbrukaren? Vilka lantbruk skall ta emot gödseln?
Förhoppningsvis kan ovanstående frågeställningar och de svar som tas fram bidra till en utveckling där fjäderfägödseln används som en resurs inom lantbruket med maximal utnyttjande av växtnäring och minimal negativ påverkan på miljön.
Litteratur
Andersson I., 1995. Svensk slaktkycklingproduktion och dess påverkan på miljön. Rapport Svensk Fågel, Skara.
Albihn A., 1999. Kretslopp mer smittsamt än hållbart? Forskning och framsteg. Nr.8: 22-27.
Bergström L. F. & Kirchmann H., 1999. Leaching of Total Nitrogen from Nitrogen-15-Labeled Poultry Manure and Inorganic Fertilizer. J. Environ. Qual. 28:1283-1290.
Cabrera M.L. & Chiang S.C., 1994. Water content effect on denitrification and ammonia volatilization in poultry litter. Soil Sci. Sec. Am. J. 58:811-816. Chambers B. J., Williams J. R. & Smith K. A., 1996. Residual effects of poultry
manure and fertiliser nitrogen applications. In Van Cleemput et al (reds.) Progress in Nitrogen Cycling Studies, 183-190. Netherlands.
Döhler H., 1998. Recycling organic solids in agriculture: quantities, restraints preventing recycling, application techniques. EU Concerted Action: FAIR- CT97-3779, Recycling Organic Solids in Agriculture (ROSA), Paper presented at Meeting 1, 24-25 September 1998, Sweden.
Ekbladh G. Manuskript. Seasonal course of N uptake and N release in manure- amended soils. I. Iceberg lettuce. Submitted to Acta Agric. Scand., Sect B, Soil and Plant Sci.
Elwinger K. & Svensson L., 1996. Effect of Dietary Protein Content, Litter and Drinker Type on Ammonia Emission from Broiler Houses. J. Agric. Engng. Res. (1996) 64, 197-208.
Groot Koerkamp P.W.G., 1994. Rewiew on Emissions of Ammonia from
Housing Systems for Laying Hens in Relation to Sources, Processes, Building Design and Manure Handling. J. Agric Engng Res. (1994) 59, 73-87.
Hansson G., 1997. Kväveeffekt av kycklinggödsel. En genomgång och samman- fattning av svenska och danska försök. Rapport Hushållningssällskapet i Malmöhus.
Jakobsson C., Kalisky T., Richert A. & Steineck S., 1998. Växtnäringsbalans som miljö- och planeringsinstrument- för den enskilde bonden och för samhället. Teknik för lantbruket nr 68. Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala. Jönsson, E. 1990. Hur mycket växtnäring finns i fjäderfägödseln? Fakta Husdjur
nr 10, 1990. SLU, Uppsala.
Kirchmann H. & Witter E., 1992. Composition of Fresh, Aerobic and Anaerobic Farm Animal Dungs. Bioresource Technology 40, pp 137-142.
Kirchmann H., 1985. Losses, Plant Uptake and Utilisation of Manure Nitrogen during a Production Cycle. Acta Agriculturæ Scandinavica, Supplementum 24. 77 s., Stockholm. Uppsala.
Kirchmann H., 1991. Carbon and Nitrogen Mineralization of Fresh, Aerobic and Anareobic Animal Manures during Incubation with Soil. Swedish J. Agric. Res. 21: 165-173.
Kroodsma W., Scholtens R. & Huis in´t Veld J., 1988. Ammonia emission from poultry housing systems. Paper presented at the CIGR seminar on: Storing, handling and spreading of manure and municipal waste, held in Uppsala, Sweden, 20-22 September 1988. Uppsala.
Larsson K., 1999. Luftkvalitet och ströbäddsegenskaper i alternativa inhysnings- system för värphöns. JTI-rapport Lantbruk & Industri nr 255. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala.
Lindén B., 1994. Kväveverkan av fjäderfägödsel L3-0112. Institutionen för växt- näringslära, SLU.
Lundin G. & Algerbo P.-A., 1999. Spridningsteknik för gödselmedel i ekologisk odling. Teknik för lantbruket nr 75. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala.
Myrbeck Å., 1999. Växtnäringsflöden och -balanser på gårdar med olika drifts- inriktningar – En studie av 1300 svenska gårdar. Examensarbete.
Meddelanden från Jordbearbetningsavdelningen nr 30, 1999. SLU, Uppsala. Petersen J. & Kjellerup V., 1996. Fjerkrægödning- produktion, næringsstoffinhold
og gødningsvirkning. Grøn Viden nr 174, 1996.
Plym-Forsell L., 1996. Concerning salmonella survival and animal wastes. Sveriges lantbruksuniversitet, Skara, Lic.
Rodhe L., Richert Stintzing A., Salomon E. & Karlsson S., 2000. Kycklinggödsel till sallat och viktål - Ammoniakförluster och växtnäringsutnyttjande.
JTI-rapport Lantbruk & Industri nr 269. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala.
Smith K. A., Charles D.R. & Moorhouse D., 1999. Nitrogen excretion from farm livestock with respect to land spreading requirements and controlling nitrogen losses to ground and surface waters. Part 2: pigs and poultry. Bioresource Technology 71(2000) 183-194.
SMP (Statens maskinprovningar), 1994a. Stallgödselspridare Star Powerspread 730. Meddelande 3406.
SMP (Statens maskinprovningar), 1994b. Stallgödselspridare Taarup-Kidd Tankaspread 1500. Meddelande 3408
Statens jordbruksverk, 2000. Ammoniakförluster till jordbruket. Förslag till del- mål och åtgärder. Rapport, SJV.
Statens jordbruksverk, 2000. Dataprogrammet STANK Version 4.11. Statistiska Centralbyrån, 1999. Jordbruksstatistisk årsbok 2000.
Statistiska Centralbyrån, 1999. Kväve- och fosforbalanser för svensk åkermark och jordbrukssektor 1997. SCB, Stockholm.
Statistiska Centralbyrån, 1998. Gödselmedel i jordbruket 1996/1997. SCB, Stockholm.
Steineck S., Djurberg L. & Ericsson J., 1991. Stallgödsel. SLU speciella skrifter nr 43. SLU, Uppsala.
Steineck S., Gustafson G., Andersson A., Tersmeden M. & Bergström J., 1999. Stallgödselns innehåll av växtnäring och spårelement. Naturvårdsverkets Rapport 4974. Naturvårdsverket, Stockholm.
Steineck S., Gustafson A., Richert Stintzing A., Salomon E., Myrbeck Å., Albihn A. & Sundberg M., 2000. Växtnäring i kretslopp. Manuskript, SLU Kontakt, Uppsala.
Svedberg J., 1995. Salmonellasanering i fjäderfäbesättningar – en handledning. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, Speciella skrifter 58.
Vestgöte E., 2000. Livscykelanalys av gödsel från slaktkyckling. Examensarbete. JTI-rapport Lantbruk & Industri nr 272. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Uppsala.