Vidtagna åtgärder för att inom yrkeshögskolan utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom smala yrke- sområden.MYNDIGHETEN SKA REDOVISA Hur tillsynsstrategin bidragit till måluppfyllelsen.
Målet med myndighetens tillsyn och kvalitetsgranskning är att utbildningarna inom myndighetens ansvarsområde ska hålla en hög och jämn kvalitet. Myndigheten ska också säkerställa att utbildningarna bedrivs i enlighet med regelverket.
Tillsyn
Myndighetens tillsynstrategi har som mål att se till att ut- bildningarna följer regelverket från början till slut. Regel- verket för yrkeshögskoleutbildningar syftar i sin tur till att säkerställa att eftergymnasiala yrkesutbildningar svarar mot arbetslivets behov, att statens stöd fördelas effektivt och att utbildningarna håller hög kvalitet. Om yrkeshög- skoleutbildningarna följer regelverket finns också goda förutsättningar att målen med utbildningsformen ska uppnås.
* Då utbildningen är fyraårig innebär det att startpunkter är fyra år tidigare än slutåret. ** Andelen är beräknad på antalet deltagare som erhållit utbildningsbevis/antal deltagare vid start.
Alla utbildningar får återkommande tillsyn. Utbildningar som bedöms ha större behov får också mer omfattande tillsyn. Därför ligger en behovsanalys till grund för vilka utbildningar som tas ut för tillsyn och vilken metod som ska användas. Utifrån myndighetens tillsynsstrategi gen- omförs myndighetens tillsyn på tre olika sätt:
• Inledande tillsyn
Tillsynen följer upp regelefterlevnaden i alla utbildningar i ett så tidigt skede som möjligt. Syftet är att ge anord- naren en möjlighet att snabbt rätta till eventuella brister. Syftet är vidare att tidigt identifiera anordnare som sak- nar eller har begränsade förutsättningar att genomföra en utbildning.
• Regelbunden tillsyn
Tillsynen genomförs i ett senare skede i utvalda pågå- ende utbildningar för att säkerställa att utbildningar genomförs i enlighet med regelverket under hela utbild- ningens livscykel. Den regelbundna tillsynen genomförs med eller utan platsbesök beroende på bedömt behov. • Tillsyn på förekommen anledning
Tillsynen genomförs på förekommen anledning som kan vara en anmälan till myndigheten från studerande eller annan/andra indikationer på brister i en utbildning. Om utredningen kräver, genomförs ett platsbesök.
Kvalitetsgranskning
Resultatet från årets kvalitetsgranskningar visar på sam- ma tendenser som kvalitetsgranskningen under 20136; den övergripande bilden är att LIA genomförs med till- räcklig kvalitet, även om det finns stora skillnader mellan enskilda utbildningar. Samtidigt bedömer myndigheten att det finns en betydande utvecklingspotential inom de områden kvalitetskriterierna beskriver:
• Samverkan mellan utbildningsanordnaren och LIA- företag/handledare är ett viktigt utvecklingsområde, eftersom det är genom samverkan utbildningsanord- naren säkerställer att de studerande får möjligheter att genomföra LIA med god kvalitet.
• Samverkan är också en förutsättning för att säkerställa att de arbetsuppgifter som finns ger den studerande förutsättningar att nå kursmålen. Det är inte alltid tyd- ligt hur kopplingen mellan innehållet i utbildningens skolförlagda delar och LIA ser ut, och det är heller inte tydligt att utbildningsanordnarnas rutiner ger möjlighet att kontrollera lämpligheten för varje LIA-plats.
• Granskningarna visar generellt att handledarna har lång yrkeserfarenhet, och ofta lång erfarenhet av handled- ning7, men handledarna har inte alltid genomgått hand- ledarutbildning. Granskningsresultaten antyder att den handledning de studerande får ofta har karaktären av socialiseringsprocess, att den studerande så snabbt som möjligt ska bli ”en i gänget”, och att möjligheten till kritisk reflektion inte alltid tas tillvara.
• I de kursplaner för LIA som ingått i granskningsunder- laget är kursmålen ofta formulerade i så allmänna orda- lag att det inte är möjligt att avgöra vad den studerande ska lära sig under LIA. Betygskriterierna uttrycks inte alltid i förhållande till kursmålen. De vaga formulering- arna öppnar för godtycke i samband med betygssätt- ningen.
• Det systematiska kvalitetsarbetet baseras ofta på kurs- utvärderingar och det är inte tydligt i vilken mån utvär- deringsresultaten analyseras och används som grund för utveckling av utbildningens innehåll.
Det är myndighetens intryck att godtagbara utbildnings- planer, kursplaner och kvalitetsplaner eller motsvarande många gånger finns, men att de intentioner planerna ut- trycker, inte alltid genomförs fullt ut. Antalet granskade utbildningar är för litet för att det ska vara möjligt att spåra samband mellan brister i förhållande till ett eller flera av kvalitetskriterierna. Det går samtidigt inte att utesluta att bristande samverkan mellan utbildningsan- ordnare och LIA-företag ligger till grund för andra brister, och att en utvecklad samverkan skulle leda till förbätt- ringar också inom andra områden.
Årets kvalitetsgranskning visar att bedömning och be- tygssättning är ett problemområde, vilket naturligtvis är allvarligt då betygssättningen handlar om de studeran- des rättssäkerhet. Utmaningarna inom området är flera: att formulera kursmål för LIA som är tillräckligt precisa för att vara meningsfulla och samtidigt tillräckligt allmänna för att vara möjliga att tillämpa i olika verksamheter, att formulera betygskriterier som skiljer mellan den studer- andes prestation i förhållande till kursmålen och den stu- derandes anställningsbarhet och att utforma bedöm- ningsmallar som gör det möjligt för anordnaren sätta be- tyg på ett rättssäkert sätt.
6 Rapport Lärande i arbete – en katalysator för yrkeskunnande, avsnitt 7.2.
Myndigheten för yrkeshögskolan | Årsredovisning 2013 MYNDIGHETEN SKA REDOVISA Resultaten av genomförda insatser i övrigt för att uppnå målen.
Tillsynens viktigaste syfte är att anordnarna ska komma tillrätta med de brister som kan finnas i verksamheten. Myndigheten bedömer att många av de brister som fram- kommer i samband med tillsynen har sin grund i okun- skap, och flertalet utbildningsanordnare åtgärdar brister omgående. Därför är transparens i tillsynen viktig för att underlätta för utbildningsanordnaren att göra rätt. Utbild- ningsanordnaren ska vara väl införstådd med vad som kommer att granskas, vilka bedömningar som görs i till- synen och varför. Myndigheten skickar alltid en samman- ställning av vilka områden som har granskats och varför författningarnas krav har bedömts vara uppfyllda eller inte i samband med att ett tillsynsbeslut fattats. Ett större fokus har också lagts på dialog i tillsynen, ett önskemål som utbildningsanordnarna tydligt lyft fram i enkätupp- följningar.
Kvalitetsgranskningens syfte är framförallt att förbättra kvaliteten i enskilda utbildningar utifrån den behovs- analys som myndigheten ansvarar för. Den kunskap som genereras genom kvalitetsgranskningen skapar också ett underlag för myndighetens stödjande insatser gentemot utbildningsanordnare. Liksom tillsynen, lägger kvalitets- granskningen stor vikt vid transparens och dialog, och metoden för kvalitetsgranskning syftar i sig till att skapa förtroende för de bedömningar myndigheten gör. För att åstadkomma detta involveras utbildningarnas lednings- grupper under hela granskningsprocessen. Kvalitets- granskningarna avslutas också med ett möte, då myndig- hetens utredare träffar ledningsgruppen för att i dialog- form gå igenom och diskutera – och vid behov revidera – de preliminära bedömningar myndigheten gjort i sam- band med kvalitetsgranskningen.
Det faktum att resultatet från årets kvalitetsgranskningar stämmer överens med resultatet av 2013 års granskning, gör att myndigheten bedömer att granskningsmetoden i grunden är ändamålsenlig. Resultatet, anordnarnas återrapportering inbegripen, indikerar vidare att kvalitets- granskningen leder till förbättrad kvalitet i de granskade utbildningarna.
MYNDIGHETEN SKA REDOVISA Antal/andel kritik i tillsynsärenden.