Tillvägagångssätt

En intervjuundersökning består av flera olika stadier, men det finns inga standardiserade procedurer eller regler för hur man ska genomföra undersökningen. Kvale och Brinkmann tar upp sju stadier för hur man lägger en god grund till sin undersökning som denna

undersökning har följt (2009:115). Jag ska här redovisa hur jag har förhållit mig till dessa stadium samt hur jag själv har gått tillväga.

Det första stadiet handlar om formulera undersökningens syfte och föreställningen om ämnet, vilket är gjort i de ovanstående avsnitten. Det andra stadiet gäller planeringen för

undersökning. Planeringen ska utformas efter den kunskap som eftersträvas (Kvale & Brinkmann 2009:118). Innan jag gick tillväga med mina intervjuer har jag gjort en

intervjuguide för att lyckas få fram så mycket empiri som möjligt om de teman kopplat till mitt undersökningsområde. I en intervjuguide strukturerar man upp de frågor man vill ställa till intervjupersonen för att få en så bra intervju som möjligt. När jag konstruerade min intervjuguide tänkte jag både på formen och innehåll. Formen är av betydande då den följd jag ställer frågor i kommer prägla intervjusamtalet. Formen strukturerade jag upp genom att kategorisera in frågor gällande citizen journalists och förändring av journalistyrket i två olika kategorier, där två lite enklare frågor inledde intervjun för att sedan gå in på de ”tyngre” frågorna och sedan avslutningsvis några sammanfattade frågor. Innehållet är även av betydelse då det ska hjälpa mig att besvara mina frågeställningar, där jag ställde frågorna på ett simpelt sätt för att respondenten skulle uppfatta vad det var jag frågade om och för att få ut spontana utsagor. Intervjuguiden är en viktig förberedelse för att skapa ett så livligt och dynamiskt samtal som möjligt, där målet med intervjun är att framkalla spontana beskrivningar baserade på intervjupersonens verklighet (Esaiasson 2012:264-65).

Tredje stadiet handlar om intervjun, där man genomför intervjun enligt intervjuguiden och

med ett reflekterade förhållningssätt. Mitt reflekterande förhållningssätt utgick ifrån Mikecz strategier gällande elitintervjuer diskuterat ovanför, där jag utgick ifrån öppna frågor som riktades mot vad personen själv tyckte om de ämnen vi diskuterade och inte vad exempelvis sportjournalistiken anser generellt.

I fjärde stadiet gäller det att förbereda intervjumaterialet för analys vilket innebär att man överför respondenternas muntliga berättelser till skriftspråk där jag transkriberade

hockeyjournalisternas utsagor. Jag valde att transkribera hela intervjun, förutom vid vissa tillfällen då samtalet kom för långt ifrån uppsatsens undersökningsämne. I femte stadiet gäller det att analysera materialet utifrån undersökningens syfte och ämnen, där jag har utgått ifrån mina teoretiska utgångspunkter med makt i nätverkssamhället, journalistikens ideologi och praktik i förändring samt citizen journalism och dess förhållande med journalister som har använts som ramar för analysen (Kvale & Brinkmann, 2009:118). I det sjätte stadiet gäller det att fastställa intervjuresultatens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. Det mest relevanta begreppet för denna undersökning är validitet, vilket menas om man verkligen har undersökt det som är tänkt att undersöka. I mitt fall handlar det om maktstrukturer mellan journalister och citizen journalists på Twitter, men en klar begränsning är att jag bara intervjuar

journalister och inte citizen journalists. På grund av geografiska aspekter och tidsbegränsning så har detta inte varit möjligt, men om undersökningen hade innefattat citizen journalists hade en fått större kunskap om området.

Det sista och sjunde stadiet gäller rapportering av resultatet och de använda metoderna, vilket ska ske enligt vetenskapliga kriterier med hänsyn till de etiska aspekterna. Detta kommer presenteras i de nästkommande avsnitten.

6.4   Etik

Att forska om mänskliga utsagor för att sedan presentera redogörelserna ut till en offentlighet kan göra att det uppstår etiska problem. Några exempel på vad man ska ta hänsyn till är bland annat; överväga de konsekvenser som studien kan medföra de undersökta personerna, att transkriberingen ska vara lojal mot de muntliga uttalanden personerna gör, hur

intervjupersonernas uttalanden ska tolkas i analysen samt överväga de personliga

konsekvenserna under intervjusituationen - till exempel om intervjupersonerna upplever stress eller andra obekväma känslor (Kvale & Brinkmann 2009:78-9).

För att undgå dessa etiska problem i uppsatsen har jag gått igenom vad det är som kan orsaka problem. Först och främst så presenterade jag vad uppsatsen handlade om i mina försök att få till en intervju, för att journalisterna skulle veta vad de tacka ja till. Sedan ställde jag relativt öppna frågor, där jag tog tillvara på deras spontana utsagor istället för att låta dem göra analysen åt mig. Man kan tänka sig att forskning om maktförhållanden i arbetet kan vara känsligt, men det är viktigt att påpeka att jag inte ställde frågor som direkt handlade om makt då jag anser att sådana frågor skulle kunna försämra kvalitén på empirin. Istället för direkta maktfrågor så ställde jag mer indirekta frågor – exempelvis om vad hockeyjournalisterna anser om de förändringar som skett och vad man tycker om publikens mer aktiva roll. Att jag använde mig av mer öppna frågorna handlade även om att få journalisterna att känna sig bekväma i intervjusituationen.

Jag frågade även om det var okej att publicera deras namn i uppsatsen, vilket alla godkände. Jag valde dock att presentera hockeyjournalisterna som anonyma personer, då de ämnen vi går in på kan uppfattas som känsliga för hockeyjournalisternas arbete. Då de personer jag intervjuade främst var offentliga personer med stort antal följare, kände jag att ämnen som makt och förhållanden kan medföra konsekvenser för de undersökta personerna. Till sist såg jag till att överföra journalisternas utsagor korrekt i det skriftliga språket samt att göra lojala tolkningar av journalisternas utsagor i analysen. Att tolka journalisternas utsagor lojalt ansåg jag inte vara några problem då de var väldigt tydliga i sina svar vilket ledde till att det inte blev några missförstånd.