Denna del av metodkapitlet kommer att redogöra för hur författarna har gått till väga när de har undersökt sin frågeställning kring hur ägarstrukturen påverkar redovisningen av
immateriella tillgångar i svenska börsnoterade företag. Den undersökningsmodell, de hypoteser och den analysmetod som har används för att kunna göra detta presenteras nedan. 3.5.1 Undersökningsmodell
I detta stycke lämnar författarna en redogörelse kring den undersökningsmodell som de har upprättat med hjälp av de teorier som har används ovan. En undersökningsmodell upprättas vanligtvis av forskare för att de ska kunna förklara sitt användande av en statistisk
31 analysmetod och för att de ska kunna analysera sin frågeställning (Jaccard & Jacoby, 2010; Jacobsen, 2017). Det krav som vanligtvis ställs på en undersökningsmodell att den ska innehålla alla de variabler som är relevanta för undersökningen. Dessutom ska den visa hur olika variabler påverkar varandra eller hur olika variabler är bundna till varandra genom ett eller flera samband (Jaccard & Jacoby, 2010; Jacobsen, 2017). Den undersökningsmodell som författarna till denna studie har ställt upp visar i sitt första steg att den ägarstruktur som råder i ett företag påverkar de egenintressen och de målsättningar som finns hos ägarna respektive ledningen. De ägarstrukturer som denna studie arbetar med är börsnoterade företag vars största ägare innehar mer eller mindre än 20 % av aktierna i bolaget. De olika
målsättningar och egenintressen som finns hos ägarna och ledningen i olika börsnoterade företag har presenterats i teorikapitlet. Det kan dock sägas att målsättningarna och
egenintressena både kan vara av ekonomisk och icke- ekonomisk karaktär då de likväl kan handla om vinst och avkastning som om förtroende och framtida utveckling.
Ägarnas målsättningar och ledningen egenintressen påverkar i undersökningsmodellens andra steg de redovisningsval som görs för de börsnoterade företagens immateriella tillgångar. De redovisningsval som de börsnoterade företagen i denna undersökning kan vidta är prövning eller linjär avskrivning av goodwill och varumärken samt aktivering eller kostnadsföring för utgifter för forskning och utveckling och övriga immateriella tillgångar. Den ovanstående uppdelningen av möjliga redovisningsval är skälet till att undersökningsmodellen har delats upp i två steg på denna nivå. De redovisningsval som görs för de immateriella tillgångarna påverkar i det sista steget av undersökningsmodellen den ekonomiska ställning som de börsnoterade företagen redovisar. Detta eftersom de olika redovisningsvalen påverkar balans- och resultaträkningen på olika sätt. Genom att använda undersökningsmodellen kan
författarna till denna studie förklara hur ägarstrukturen påverkar redovisningen av
immateriella tillgångar i börsnoterade svenska företag. Nedan har undersökningsmodellen ställts upp grafiskt. I nästa textstycke presenteras studiens hypoteser som tillsammans med undersökningsmodellen ger författarna möjlighet att besvara forskningsfrågan.
32 Figur 1 Undersökningsmodell (egenkonstruerad)
3.5.2 Hypoteser
I detta textstycke beskrivs hur författarna har gått tillväga för att upprätta de hypoteser som används för att besvara syftet och forskningsfrågan kring hur ägarstrukturen påverkar
redovisningen av immateriella tillgångar i svenska börsnoterade företag. Forskare kan genom att testa hypoteser visa om deras antagande kring sitt forskningsområde stämmer med hjälp av matematiska beräkningar. Detta genom att verifiera eller falsifiera hypoteser och genom att hitta samband mellan en eller flera variabler (Jaccard & Jacoby, 2010; Jacobsen, 2017). De resultat som en hypotesprövning ger upphov till brukar presenteras i två steg. I det första steget ställs endast de empiriska resultaten upp och i de andra steget analyseras dessa med teori för att kunna ge svar på den frågeställning som forskarna har valt att undersöka. Så kommer även att ske i denna studie. Alla hypoteser som prövas i vetenskapliga
undersökningar innehåller förutom ett antagande eller ett påstående om det valda
forskningsområdet också en eller flera variabler (Jaccard & Jacoby, 2010; Jacobsen, 2017). De två första variablerna som återfinns i de nedan upprättade hypoteserna är företagens ägarstruktur. Hälften av företagen har en ägarstruktur där den största ägare innehar mer än 20 % av aktierna i bolaget. Den andra hälften av företagen innehar en ägarstruktur där den största ägaren innehar mindre än 20 % av aktierna i bolaget. Uppdelningen i dessa grupper gjordes eftersom det fanns betydligt färre företag i undersökningen där den störste ägaren hade mer än 50 % av aktierna än vad det fanns företag där den största ägaren hade mindre än 50 % av aktierna.
33 De två ovan nämnda variablerna är oberoende eftersom storleken på dem inte påverkas av de redovisningsval som görs för goodwill, varumärken, utgifter för forskning och utveckling samt övriga immateriella tillgångar (Jaccard & Jacoby, 2010; Jacobsen, 2017). Anledningen till att dessa immateriella tillgångar studeras är därför att det var dessa som mest frekvent förekom i de utvalda börsnoterades företagens årsredovisningar. De beroende variablerna i denna studie är således de immateriella tillgångar som har presenterats ovan. Detta eftersom deras ekonomiska värde förändras genom de redovisningsval som görs vid slutet av varje räkenskapsår (Jaccard & Jacoby, 2010; Jacobsen, 2017). De redovisningsval som företagen kan göra är prövning eller linjär avskrivning för goodwill och varumärken samt aktivering eller kostnadsföring för utgifter för forskning och utveckling. Nedan står de hypoteser som har upprättats att läsa. Huruvida de verifieras eller falsifieras kommer att presenteras i empirikapitlet. I nästa textstycke redogörs det för den analysmetod som har använts i undersökningen.
Hypotes 1: Företag där den störste ägaren innehar mindre än 20 % av aktierna tenderar i