Beskrivningen av tillvägagångssätt och resultat är ordnad enligt de två de- larna av fas 1 som ges i avsnitt 2.4.
5.4.1
Tillvägagångssätt vid översiktlig kartläggning
För den översiktliga kartläggningen genomfördes en processpromenad med den ena av de två lageransvariga. Lageransvarig gick runt med författaren i däcklagret och berättade om aktiviteterna i samband med inleveranser, lagring, förädling och utleveranser. Fokus låg dels på vad aktiviteterna går ut på, dels gränser för aktiviteterna och hur aktiviteterna förhåller sig till varandra. Under promenaden introducerade lageransvarig författaren för fle- ra operatörer och kortare samtal ägde rum, som sedan återupptogs under den detaljerade kartläggningen. Efter rundvandringen gjorde författaren en första processkarta, som togs till lageransvarig för granskning. Lageransva- rig gav feedback och revideringar gjordes av författaren. Det här förfarandet upprepades några gånger tills dess att lageransvarig inte hade några fler syn- punkter. Då togs proceskartan till den andra av de två lageransvariga för avstämning och någon ytterligare revidering gjordes, varefter den detaljera- de kartläggningen påbörjades. Den översiktliga processkartan uppdaterades lite till efterhand som den detaljerade kartläggningen fortlöpte.
5.4.2
Resultat vid översiktlig kartläggning
Den översiktliga processkartan ges i figur 5.3, som kallas studerat system. Processkartan består av två nivåer - en högre nivå till vänster och en lägre nivå till höger. Till vänster sammanfattas förhållandet mellan inleveranser, lagring, förädling och utleveranser. Förädling i form av dubbning syns expli- cit på den här nivån, medan förädling i form av montering och avmontering ingår i ut- respektive inleveranser på den lägre nivån. Till höger beskrivs inleveranser, utleveranser och förfarandet vid dubbning i mer detalj. Som ses i figur 5.3 finns många olika lagerpunkter utöver lager- och crossdockplatser. För inleveranser finns lagerpunkter efter lossning, innan utredning av retu- rer samt före och efter avmontering. För utleveranser finns lagerpunkter före och efter montering samt före lastning eller inlagring. Att inlagring kan ske i samband med utleveranser har att göra med att B2B-kunden ibland säljer däck till B2C-kunden (se avsnitt 3.2.1). Av samma anledning finns ett möj- ligt flöde för inleveranser som inte inkluderar lossning. För förfarandet vid dubbning finns lagerpunkter före och efter själva dubbningen. Lagring som består av inventering och komprimering beskrivs inte i mer detalj då de inte ingår i studien enligt avgränsning 1. Direktretur, utredning, skrotning och retur har streckats för att förstärka att de inte heller ingår i studien.
Figur 5.3: Processkarta studerat system
5.4.3
Tillvägagångssätt vid detaljerad kartläggning
För den detaljerade kartläggningen genomfördes fyra processpromenader för att täcka de sex aktiviteterna enligt avgränsning 1. En arbetsledare visade montering och avmontering för författaren. En produktionsplanerare visade
lossning och inlagring. En annan produktionsplanerare visade dubbning. En av de två lageransvariga visade plockning. Fokus vid de här promenaderna var gränser för aktiviteterna, vilka olika fall av aktiviteterna som finns, del- aktiviteter som ingår för olika fall och hur delaktviteterna förhåller sig till varandra. För aktiviteten lossning är exempel på fall säng, pall eller löslas- tat och exempel på delaktiviteter (för fallet löslastat) är “placera i säng för hand” och “lämna fylld säng på uppställning”. Under promenaderna intro- ducerades författaren för operatörer och kortare samtal ägde rum. I flera fall återupptog författaren samtal med operatörer efter processpromenaden. Ef- ter rundvandringarna gjordes processkartor som togs tillbaka till den person som promenerat med författaren för granskning. Det här förfarandet upp- repades flera gånger för varje aktivitet tills dess att inga fler synpunkter erhölls. Ytterligare avstämningar gjordes med operatörer, oftast genom att fråga kring detaljer utan att nödvändigtvis visa processkartan. Observationer gjordes också för att stämma av processkartorna, t.ex. genom att titta på en pågående lossning och följa med operatörer som arbetade med inlagring. Enligt studiens upplägg i figur 2.1 gjordes fas 2 (tidsdriven ABC-kalkylering) för en aktivitet i taget. Tiden räckte bara till de tre första av de sex aktivi- teterna enligt avgränsning 1. Under genomförandet av fas 2 gjordes förbätt- ringar i de detaljerade processkartorna för montering, lossning och inlagring allteftersom författaren erhöll en ännu bättre och djupare förståelse för de enskilda aktiviteterna. Den typen av förbättringar av processkartorna för plockning, dubbning och avmontering hanns alltså inte med.
5.4.4
Resultat vid detaljerad kartläggning
De detaljerade processkartorna för montering, lossning och inlagring ges i fi- gur 5.4, 5.5 respektive 5.6. De här tre processkartorna har alltså förfinats flera gånger under fas 2 av studien. De detaljerade processkartorna för plockning, dubbning och avmontering är inte lika väl genomarbetade. Eftersom fas 2 alltså inte hanns med för de tre sista aktiviteterna utelämnas de processkar- torna från rapporten.
Figur 5.5: Processkarta lossning
Processkartan för montering i figur 5.4 skiljer sig från processkartorna för lossning och inlagring i figur 5.5 respektive 5.6 i det att den består av två nivåer (t.ex. delaktivitet 1 som är uppdelad i 1.1, 1.2, 1.3 och 1.4). Den noggrannare uppdelningen för montering var möjlig tack vare en mer stan- dardiserad process och färre olika fall, jämfört med lossning och inlagring. I detaljerade processkartorna har inte lagerpunkter ritats ut, till skillnad från i studerat system i figur 5.3. Start och slut för montering och inlagring, samt slut för lossning, kan ses som övergången från aktivitet i detaljerad pro- cesskarta till lagerpunkt i studerat system. Givetvis går det att föreställa sig små lagerpunkter inom respektive detaljerade processkarta, men det ansågs inte relevant att inkludera baserat på vad processkartorna ska användas till, dvs. stöd för tidsdriven ABC-kalkylering i fas 2 av studien.
Processkartläggningen gav också idéer till tidsdrivare. Idéerna utnyttjades vid de semi-strukturerade intervjuerna under fas 2. Se avsnitt 6.4.2, 6.5.2 och 6.6.2 för uppräkning av tidsdrivare. De är en kombination av egna idéer från processkartläggningen och nya idéer som erhölls från intervjuerna.
Figur 5.6: Processkarta inlagring