Riggen kan antingen tillverkas från ett solitt stycke material eller tillverkas från färdiga rör. Riggen skulle kunna tillverkas från ett solitt material där delarna tillverkas separat. En mycket viktig faktor är att toleranserna stämmer då den ena delen av riggen ska skjutas in under den andra delen av riggen. Om måtten inte stämmer kommer riggen utsättas för snedbelastning vilket kommer försämra riggens livslängd. Vid spånskärande bearbetning kan spillet eventuellt användas vid
extrusionsprocessen. Vid en tvådelad rigg är det möjligt att tillverka riggarna i två separata delar. Om den solida riggen ska tillverkas kan det vara enklare att använda färdiga rör. Där en separat del, platån som matrisen ska ligga på tillsammans med kanterna se figur 24, behöver tillverkas. Nackdelen med att tillverka platån separat är att den inte är fast monterad på resten av riggen. Vilket medför att platån på
Möjliga metoder att montera fast platån är att svetsa, använda skruvar, spår eller utforma riggen så att platån hålls på plats med omslutande kanter (likt matrisen). Att svetsa fast platån medför att materialet i riggen påverkas vilket kan påverka
egenskaperna att stå emot presskrafterna. Om platån ska skruvas fast finns risken att skruvarna och materialet i platån expanderar olika på grund av värmen (då matrisen ligger direkt på platån). Vilket kan medföra att gängorna eller skruvarna skadas. Att använda spår eller omslutande kanter medför ingen fysisk påverkan på materialet (likt svets) samt att eftersom det är samma material är risken mindre att de olika delarna expanderar olika på grund av värmen.
Figur 24: Platån som matrisen ska ligga på tillsammans med kanterna, källa: eget material
6 Slutsatser
Med de riggar som tagits fram kan extrusion genomföras med direkt eller indirekt extrusion. Riggarna kan antingen vara tvådelad eller solid. Den extruderade stången kommer extruderas under matrisen vilket är anledningen till att riggen är ihålig.
Utöver riggen ingår container och presstämpel. Där containerns uppgift vid direkt extrusion är att centrera behållaren och presstämpeln till matrisen. Presstämpelns uppgift är att pressa behållaren mot matrisen vid direkt extrusion. Vid indirekt extrusion kommer containern både centrera behållaren mot matrisen och pressa behållaren mot matrisen.
Av de konstruktionsförslag som tagits fram får koncept 5 indirekt extrusion, solid eller tvådelad version, högst betyg. Det som kravspecifikationen inte tar hänsyn till är att säkerheten mot sträckgränsen är nästan 1 vid pressens maxkraft. Då det är en viktig faktor bör koncept 5 direkt extrusion väljas istället.
Koncept 5, indirekt och direkt, kan vara en bra utgångspunkt för utveckling för att kunna extrudera metallspån. Framtida studier kan bygga på att få en högre säkerhet till sträckgränsen på riggen för indirekt extrusion, minska totala massan på riggen för direkt extrusion, integrera delarna för att minimera antalet ingående delar och minska monteringstiden samt tillverka riggarna och göra tester för att optimera dem.
Referenser
[1] Återvinningsindustrierna, ”Återvunnen råvara/ jungfrulig råvara,”
Återvinningsindustrierna, [Online]. Available: http://www.recycling.se. [Använd 02 04 2019].
[2] ”Följ metallförpackningar från insamling till nya produkter.,” 07 05 2019. [Online].
Available: https://www.sopor.nu/. [Använd 18 12 2019].
[3] V. Güley, A. Güzel, A. Jäger, N. Ben Khalifa, A. Tekkaya och W. Misiolek, ”Effect of die design on the welding quality during solid state recycling of AA6060 chips by hot extrusion,” Materials Science & Engineering A, vol. 574, pp. 163-175, 2013.
[4] M. Haase, N. Ben Khalifa, A. Tekkayaa och W. Misiolek, ”Improving mechanical properties of chip-based aluminum extrudates by integrated extrusion and equal channel angular pressing (iECAP),” Materials Science and Engineering A, vol. 539, pp. 194-204, 2012.
[5] A. Tekkayaa, M. Schikorraa, D. Becker, D. Biermannb, N. Hammer och K. Pantke,
”Hot profile extrusion of AA-6060 aluminum chips,” Journal of materials processing technology , vol. 209, nr 7, pp. 3343-3350, 2009.
[6] A. I. Selmy, M. I. Abd El Aal, A. M. El-Gohry och M. A. Taha, ”Solid-State Recycling of Aluminum Alloy (AA-6061) Chips via Hot Extrusion Followed by Equal Channel Angular Pressing (ECAP),” The Egyptian International Journal of Engineering Sciences and Technology, vol. 21, pp. 33-42, 2016.
[7] L. Hågeryd , S. Björklund och M. Lenner , ”Strängpressning,” i Modern Produktionsteknik del 1, Stockholm, Liber AB, 2016, pp. 128-131.
[8] Tibnor, ”Konstruktionsstål S355J2,” [Online]. Available: https://portal.tibnor.com/.
[Använd 21 02 2020].
[9] D. Lukasak, ” "Do you know when to use the indirect extrusion process?",” 19 01 2018. [Online]. Available: https://www.shapesbyhydro.com. [Använd 05 04 2019].
[10] D. Damodaran och R. Shivpuri , ”Effect of Glass Lubricant Behavior on the Surface Quality of Extrudates in Glass-Lubricated Hot Extrusion,” Annals of the ClRP, vol.
46, 1997.
[11] L. Li, K. Rao, Y. Lou och D. Peng, ”A study on hot extrusion of Ti-6Al-4V using simulations and experiments,” International Journal of Mechanical Sciences, vol.
44, pp. 2415-2425, 2002.
[12] L. Hågeryd , S. Björklund och M. Lenner, ”Teori för strängpressning,” i Modern Produktionsteknik, Del 1, Stockholm, Liber AB, 2016, pp. 131-133.
[13] L. Hågeryd, S. Björklund och L. Matz, ”Flytkurvans matematiska formulering,” i Modern Produktionteknik Del 1, Stockholm, Liber, 2016, pp. 98-102.
[14] A. Hensel och T. Spittel , Kraft- und Arbeitsbedarf bildsamer Formgebungsverfahren, Leipzig : VEB Deutscher Verlag , 1978.
[15] K. Björk , ”Spänningar i tjockväggigt cylindriskt skal utsatt för inre och yttre övertryck,” i Formler och tabeller för mekanisk konstruktion, åttonde upplagan, Karl Björks Förlag HB , p. 40.
[16] T. Dahlberg , ”Hookes lag med temperaturterm i tre dimensioner,” i Teknisk hållfasthetslära, Lund, Studentlitteratur AB, 2015, p. 318.
[17] T. Dahlberg , ”Elementarfall- Eulerfallen,” i Formelsamling i hållfasthetslära , Lund , Studentlitteratur AB , 2015, p. A16.
[18] T. Dahlberg , ”Yttröghetsmoment,” i Formelsamling i hållfasthetslära , Lund, Studentlitteratur AB , 2015, p. A8.
[19] T. Dahlberg , ”Temperaturutvidgningskoefficient α,” i Teknisk hållfasthetslära, Lund, Studentlitteratur AB, 2015, p. 44.
[20] K. T. Ulrich och S. D. Eppinger, ”Produktutvecklingsprocessen,” i
Produktutveckling- Konstruktion och design, Lund, Studentlitteratur AB, 2014, pp.
42-47.
[21] Arbetsmiljöverket, ”Manuell hantering,” 09 05 2018. [Online]. Available:
http://www.arbetsmiljöverket.se. [Använd 27 01 2020].
[22] D. Shahriari, M. H. Sadeghi, G. R. Ebrahimi och K. T. Kim, ”Effects of lubricant and temperature on friction coefficient during hot forging of Nimonic 115 superalloy,” Kovove Materialy, nr 49, pp. 375-383, 2011.
[23] Uddeholm, ”UDDEHOLM ORVAR SUPREME,” 11 2010. [Online]. Available:
https://www.uddeholm.com. [Använd 03 06 2019].
Bilaga A
Skisser av koncept 1-5.
Koncept 1 består av en container som står på pressplattan där behållaren med spån placeras i. Matrisen hålls fast i riggen med låspinnar där riggen hakas fast i den befintliga topplattan, se figur A1. Vid extrusion kommer containern och behållaren pressas upp mot matrisen och materialet extruderas med indirekt extrusion.
Figur A1: Skiss av koncept 1 .
Koncept 2 håller matrisen uppe vid topplattan med en rigg på stödben som står bredvid pressplattan, se figur A2. Matrisen sitter fast i riggen med låspinnar som går in i matrisen från sidan. Behållaren med spån är placerad i en container som står på pressplattan, likt koncept 1. Behållaren och containern pressas upp mot matrisen och materialet extruderas genom indirekt extrusion.
Figur A2: Skiss av koncept 2.
Koncept 3 liknar koncept 5 direkt extrusion. Matrisen ligger på riggen som står på pressplattan. Containern låser fast matrisen mot riggen genom låspinnar
(låspinnarna går in i riggen och inte matrisen), se figur A3. Containern centrerar även behållaren med spån mot matrisen. Behållaren extruderas med en presstämpel där metoden som används är direkt extrusion.
I koncept 4 ligger matrisen på riggen som står på pressplattan och matrisne hålls på plats genom låspinnar som går in i matrisen sidor, se figur A4. Behållaren med spån placeras i en separat styrhylsa och containern sänks sedan ned över behållaren och hylsa. Då containern sänks ned kommer behållaren pressas ned mot matrisen med hjälp av utsticket som finns i mitten av containern. Behållaren extruderas därför med direkt extrusion.
Figur A4: Skiss av koncept 4.
Ursprungliga Koncept 5 direkt extrusion består av en rigg som står är delvis öppen framtill och står på pressplattan. Matrisen ligger på riggen och hålls på plats med låspinnar (inte igenom matrisen utan framför), se figur A5. Containern ställs på matrisne och behållaren med spån stoppas ned i containern. Med en presstämpel pressas behållaren ned mot matrisen och behållaren extruderas med direkt extruderas.
Figur A5: Skiss av koncept 5.
Ursprungliga koncept 5 direkt extrusion består av en rigg som ör delvis öppen å framsidan och står på pressplattan, se figur A6. Matrisen läggs på riggen och behållaren med spån ställs på matrisen. Containern sänks sedan ned över behållare, matris samt rigg och extruderar behållaren med indirekt extrusion.
Figur A6: Skiss av koncept 5 indirekt
Bilaga B
Vid beräkningar används benämningar enligt [12], se figur B1. Där benämningarna som används är, se tabell B1:
Tabell B1: Benämningar enligt [12].
D1= diameter på ursprungsmaterialet D2= diameter på den extruderade
detaljen (=diametern på hålet i matrisen) l1=längden på ursprungsmaterialet l2= längden på den extruderade detaljen A1=arean på ursprungsmaterialet A2= arean på den extruderade detaljen z= längden på ursprungsmaterialet
v1=hastigheten på materialet innan extrusion v2= hastigheten på materialet efter extrusion
l= längden på död zon 𝑝𝑧= medeltryck
µ=friktionskoefficienten mellan ursprungsmaterialet och containerns innerväggar
𝑝𝑟= radiellt tryck
C= en konstant som beror på
skjuvningsarbetet som uppstår på grund av riktningsändringarna vid matrisens in- och utlopp och är av storleksordningen 1,5, se ekvation 6.
𝑑𝑧= längden som materialet förflyttas inuti containern
𝑘𝑓= deformationsmotstånd (sann spänning) d𝑝𝑧= tryckskillnad v= den relativa hastigheten mellan hastigheten
materialet har innan och efter extruison
Figur B125: Definition av variabler vid extrusion [12]
För att härleda ett uttryck som visar förhållandet mellan l1 och l2 utgår vi från att vi har konstant volym:
𝜋 ∙ 𝐷12
4 ∙ 𝑙1 =𝜋 ∙ 𝐷22
4 ∙ 𝑙2 Ekvation 1
Som efter förenkling kan skrivas om till
𝑙2 = 𝑙1∙𝐷12
𝐷22 Ekvation 2
Den yttre och inre energin vid extrusion kan beskrivas enligt [12]
𝑌𝑡𝑡𝑟𝑒 𝑒𝑛𝑒𝑟𝑔𝑖 = 𝑊𝑦 = 𝑝𝑚𝑒𝑑𝑒𝑙 ∙𝜋 ∙ 𝐷12
4 ∙ 𝑙1 Ekvation 3
𝐼𝑛𝑟𝑒 𝑒𝑛𝑒𝑟𝑔𝑖 = 𝑊𝑖 = 𝑙2∙𝜋 ∙ 𝐷22
4 ∙ ∫ 𝑘𝑓 ∙ 𝑑
Φ1
0
Φ Ekvation 4
Om följande antagande tillämpas, 𝑊𝑦= 𝑊𝑖, ges ett uttryck för nödvändigt medeltryck för extrusionsprocessen
𝑃𝑚𝑒𝑑𝑒𝑙 =𝑙2∙ 𝐷22
𝑙1∙ 𝐷12∙ ∫ 𝑘𝑓∙ 𝑑
Φ1
0
Φ Ekvation 5
Förenkling av ekvation 5 ger
𝑃𝑚𝑒𝑑𝑒𝑙 = 𝐶 ∙ ∫ 𝑘𝑓 ∙ 𝑑
I ekvation 7 multipliceras en faktor (1,1) för att lägga till ytterligare 10 % som beror på friktion mellan materialet som extruderas och matrisen [12].
I beräkningarna har deformationsmotståndet (𝑘𝑓) ersatts med 𝑘𝑓𝑚, medelvärdet för deformationsmotståndet. Eftersom en känd 𝑘𝑓-kurva för materialet som ska
extruderas inte är känd (𝑘𝑓-kurvan är sambandet mellan deformationsmotstånd och sann töjning som plottas i en graf). Därför antas materialet vara stelt- idealplastiskt, och för att minimera felmarginalen vid beräkningar används 𝑘𝑓𝑚 [13]. Där
deformationsmotståndet beräknas med töjningen i materialet, töjningshasigheten, temperaturen som materialet har och tabellerade konstanter [14].
Töjningshastigheten beräknas enligt [14]. Där töjningshasigheten beror på töjningen med avseende på förändringen av diametern, där förändringen av diametern är beroende av tiden. Uttrycket för töjningshastigheten blir därför enligt följande
Φ̇ = 𝑑
𝑑𝑡∙Φ =𝑑Φ 𝑑𝐷∙𝑑D
𝑑𝑡 Ekvation 9
Där uttrycket för töjning, ekvation 7, skrivs om Φ = ln𝐴1 Vi antar att D2= konstant, vilket innebär att förändringen av töjningen med
avseende på diametern kan skrivas till
𝑑Φ 𝑑𝐷 = 2
𝐷 Ekvation 11
𝑃𝑚𝑒𝑑𝑒𝑙 = 𝐶 ∙ 𝑘𝑓∙ 2 ∙ 𝑙𝑛 (𝐷1
𝐷2) ∙ 1,1 Ekvation 8
𝑑D
𝑑𝑡 = 𝑣 Ekvation 12
Där den relativ hastigheten beräknas med följande formel 𝑣 = 𝑣2− 𝑣1 = 𝑣1(𝐷12
𝐷22− 1) Ekvation 13
Insättning av ekvation 11 och och 12 i ekvation 9 ger formeln för töjningshastigheten
Vid direkt extrusion kan kraftjämvikt i längdriktning (z-axeln) uttryckas enligt [12]
((𝑝𝑧+ 𝑑𝑝𝑧) − 𝑝𝑧) ∙𝜋 ∙ 𝐷12
4 = 𝜋 ∙ 𝐷1∙ 𝜇 ∙ 𝑝𝑟∙ 𝑑𝑧 Ekvation 15 När materialet pressas kommer det uppstå ett tryck och ett mottryck, från figur 2
avläses att trycket kommer ske till höger och mottrycket till vänster.
Mottrycket kommer vara lika stort som trycket, men eftersom materialet kommer pressas ut igenom matrisen kommer en tryckskillnad, 𝑑𝑝𝑧, finnas på vänstersidan och övervinna mottrycket åt vänster.
𝑝𝑟 = 𝑝𝑧 Ekvation 16
Ekvation 15 skrivs om till
𝑑𝑝𝑧 𝑝𝑧 =4𝜇
𝐷1∙ 𝑑𝑧 Ekvation 17
Integration av ekvation 17 ger
Randvillkor
Då 𝑧 = 𝑙 gäller följande:
Ekvation 6 används som utgångspunkt
𝑝𝑧 = (𝑝𝑚𝑒𝑑𝑒𝑙)𝜇=0 = 𝐶 ∙ ∫ 𝑘𝑓 ∙ 𝑑
Φ1
0
Φ Ekvation 19
Från ekvation 16 bryts C ut vilket ger
Φ̇ = 2
𝐷∙ 𝑣 Ekvation 14
ln 𝑝𝑧 =4𝜇
𝐷1∙ 𝑧 + 𝐶 Ekvation 18
𝐶 = ln(𝑝𝑚𝑒𝑑𝑒𝑙)𝜇=0−4𝜇
𝐷1∙ 𝑙 Ekvation 20
Uttrycket för C (ekvation 18) tillsammans med ekvation 17 ger
ln 𝑝𝑧 =4𝜇
𝐷1 ∙ (𝑧 − 𝑙) + ln 𝐶 ∙ ∫ 𝑘𝑓 ∙ 𝑑
Φ1
0
Φ Ekvation 21
För att få bort ln multipliceras ekvation 19 med e vilket ger
𝑝𝑚𝑒𝑑𝑒𝑙 = 𝑝𝑧 = 𝑒
Ekvation 20 multipliceras med 1,1 föra att lägga till 10 % som beror på friktion mellan materialet som extruderas och matrisen [12]
𝑃𝑚𝑒𝑑𝑒𝑙 = (𝑒
4∙µ(𝑧−𝑙)
𝐷1 ∙ 𝐶 ∙ 𝑘𝑓𝑚∙ 2 ∙ 𝑙𝑛 (𝐷1
𝐷2) ∙ 1,1) Ekvation 23
Under arbetet har följande förenkling gjorts: Längden på den döda zonen (𝑙) är lika lång i axiell och radiell riktning där längden är (D1-D2)/2.
Komprimeringen av materialet som extruderas ger upphov till ett tryck inuti containern. För att beräkna hur stor den tangentiella spänningen blir i containerns väggar används följande formel som utgångspunkt [15]
𝜎𝑡 = 𝑝𝑖∙
Där 𝑝𝑖=det invändiga trycket i containern, 𝑅𝑦=containerns ytterdiameter, r= vid vilken radie som spänningen ska beräknas, 𝑅𝑖= containerns innerdiameter.
För att beräkna hur stor den radiella spänningen blir inuti containern har följande formel använts som utgångspunkt [15]
𝜎𝑟 = −𝑝𝑖∙
Där 𝑝𝑖=det invändiga trycket i containern, 𝑅𝑦=containerns ytterdiameter, r= vid vilken radie som spänningen ska beräknas, 𝑅𝑖= containerns innerdiameter.
För att beräkna hur stor töjningen blir i containern under extrusion används Hookes lag [16]
𝜀𝑥 = 1
𝐸∙ (𝜎𝑥 − 𝜐(𝜎𝑦+ 𝜎𝑧)) + 𝛼∆𝑇 Ekvation 26 𝜀𝑦 = 1
𝐸∙ (𝜎𝑦− 𝜐(𝜎𝑧 + 𝜎𝑥)) + 𝛼∆𝑇 Ekvation 27
𝜀𝑧 = 1
𝐸∙ (𝜎𝑧− 𝜐(𝜎𝑥 + 𝜎𝑦)) + 𝛼∆𝑇 Ekvation 28 Där E=elasticitetmodulen, 𝜎𝑛= spänningen i respektive riktning (x, y och z),
𝛼=temperaturutvidgningskoefficienten för materialet, ∆𝑇=temperaturskillnaden från den temperatur där temperaturspänningen är noll (rumstemperatur, 20 °C).
Godstjockleken på riggens cylinder beräknas med hjälp av följande två formler.
Där 𝑟𝑦 = ytterradien (för riggens cylinder), 𝑟𝑖 =innerradien (för riggens cylinder), A= arean som kraften verkar på (i detta fall tvärsnittsarean av riggens cylinder), F=
presskraften som används vid extrusion), P= sträckgränsen för materialet som riggen är gjord av.
För att beräkna knäcklasten för riggen används Eulerfall 1 där knäcklasten beräknas med följande formel [17]
Där E= elasticitetsmodulen för materialet i riggen, I= yttröghetsmoment för riggen, L= längden på riggen.
𝐴 = 𝜋 ∙ (𝑟𝑦2− 𝑟𝑖2) Ekvation 29
𝑃 =𝐹
𝐴 Ekvation 30
𝑃𝑘 = 𝜋2𝐸𝐼 4𝐿2
Ekvation 31
D= ytterdiametern på riggen och d= innerdiametern på riggen.
Töjningen som uppstår på grund av värme beräknas enligt [19]
𝐼 = 𝜋
64(𝐷4− 𝑑4) Ekvation 32
𝜀 = ∆𝑇𝛼 Ekvation 33
Bilaga C mobiliteten av riggen
(maximal totalvikt 15 kg) 13 + + - - - + - +
höjd 430 mm, bottenplatta Ø320 mm,
topplatta Ø300 mm
8 + + + + + + + +
Kan matrisen bytas till en annan
matris 3 + + + + + + + +
Möjlighet till att avlägsna matrisen och materialet om materialet fastnar under extrusion
6 - - + - + + + -
Stabilitet
(finns risk att tyngdpunkten hamnar
utanför stödpunkten)
10 + + + + + + + +
Extrusion ska kunna genomföras med glas som smörjmedel
5 + + + + + + + +
Inte behöva placera händer i små
utrymmen med varma delar 7 + + + + + + + +
Kan matrisen låsas fast under extrusionsprocessen
9 + + + + + + + +
Finns det risk att efterjusteringar måste göras på delarna efter montering
2 - - + + + + + +
Inte bearbeta matrisen 1 - - + - + - + -
Minimal torrkörning (max 10
mm) 4 + + + - + - + -
Moment som förhindrar förflyttning
av riggen (skruvförband)
11 - + + + + + + +
Värmen få inte påverka riggens
funktion 12 + + + + + + + +
Fortsätta? Nej Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja
antal (+) 71 82 78 77 78 86 78 86
Antal (-) 20 9 13 14 13 5 13 5
Poäng totalt 51 73 65 63 65 81 65 81
Bilaga D
A-A ( 1 : 4 )
alternativ st llning till dragskiva, modul r liten del
1 2
alternativ st llning till dragskiva, modul r
A-A ( 1 : 2 )
A A
Ritad av Kontrollerad av Godk nd av Datum Datum Skala
R160
10 6,5
45
45 52,5 52,5
20 2x
2xM6x1 - 6H 15
50
R5 8x
Skala 1:4
102,5
Vid ej angiven tolerans g ller ISO 2768
A-A ( 1 : 2 )
A A
R160
20 2x 2xM6x1 - 6H 52,5
52,5
R5 8x
50
15
10 6,5
45
45
102,5
Vid ej angiven tolerans g ller ISO 2768
Skala 1:4
A-A ( 1 : 1 )
A A
Ritad av Kontrollerad av Godk nd av Datum Datum Skala
75 55 3
30 30
130 120,5
- 00,4 + 70 - 0+0,4
20
Vid ej angiven tolerans g ller ISO 2768
A-A ( 1 : 2 )
A A
90
45 R65
R40
2xM6x1 - 6H
52,5 52,5
170 -0,20+ 12
Vid ej angiven tolerans g ller ISO 2768 Skala 1:4
A-A ( 1 : 2 )
A A
1 2
3 4
5 6
A A
B B
C C
D D
tmi16opn 2019-12-12
Ritad av Kontrollerad av Godk nd av Datum Datum Skala
x:xx
200 10
20 170 -00,2+
R40
R65 R60,75 32
57,5 57,5
45
90
2xM6x1 - 6H
Vid ej angiven tolerans g ller ISO 2768
69,5 - 0,4 +0 85
60 55
Skala 1:2 Vid ej angivna toleranser g ller ISO 2768
A-A ( 1 : 2 )
A A
Ritad av Kontrollerad av Godk nd av Datum Datum Skala
R65
60,75 R +- 00,4 30
R55 R5
2x
90
12
210 20180
2xM6x1-6H
A-A ( 1 : 4 )
A-A ( 1 : 2 )
A A
Ritad av Kontrollerad av Godk nd av Datum Datum Skala
25
25
20 2x 15
R5 8x
102,5
45
45
R160
2xM6x1-6H
10 6,519,3
Skala 1:4
Vid ej angiven tolerans g ller ISO 2768
A-A ( 1 : 2 )
A A
R160 15
50
R5 8x
102,5
2xM6x1-6H 20
2x 25
25
45
45
10
6,5
19,30
Vid ej angiven tolerans g ller ISO 2768
Skala 1:4
A-A ( 1 : 2 )
A A
Ritad av Kontrollerad av Godk nd av Datum Datum Skala
70 - 0+0,4 85 30
15
13010
3
Vid ej angiven tolerans g ller ISO 2768
70 - 0,4+0
5
Vid ej angivna toleranser g ller ISO 2768
A-A ( 1 : 2 )
A A
Ritad av Kontrollerad av Godk nd av Datum Datum Skala
Skala 1:4 45
90
25 25
35 R - 0,4
+0
R15 2xM6x1-6H
12
170
Vid ej angivna toleranser g ller ISO 2768
A-A ( 1 : 1 )
Vid ej angivna toleranser g ller ISO 2768 Skala 1:2
1,5
10 5
A-A ( 1 : 2 )
A A
Ritad av Kontrollerad av Godk nd av Datum Datum Skala
12
2536x75x
1,5
70 - 0,4+0
30
32 2xM6x1-6H
40
120
2 180
25 25
20
5
Vid ej angiven tolerans g ller ISO 2768