· Hur påverkar användningen av scrubbers den marina miljön?
· Följa upp vilka effekter svaveldirektivet gett om några år.
· Undersöka rederiernas intresse i LNG-satsningar.
· Fördjupa sig i Mona-Lisa projektet och dess praktiska tillämpningar.
35
12. REFERENSER
Bunkerindex (2012) http://www.bunkerindex.com Åtkomst 2012-04-21 Båtliv (2012) ’Ruttplanering av sjöfarten kan förebygga sjöolyckor’
http://www.batliv.se/article.asp?newsid=4946 Åtkomst 2012-03-30 E24 (2010) ’Prisad uppsats kritiserar miljöbilspremie’
http://www.e24.se/makro/sverige/prisad-uppsats-kritiserar-miljobilspremien_2428729.e24 Åtkomst 2012-03-30
Eivind Kolding, Mearsk Line CEO (2012)
http://www.maersk.com/AboutMaersk/News/Pages/20100901-145240.aspx Åtkomst 2012-03-30
Energigas nr 4 (2011) ’Tuffare miljökrav för rederierna att välja gas’
http://energigas.se/Publikationer/TidningenEnergigas/SenasteNumret/Nr42011 Åtkomst 2012-04-20
Energimyndigheten (2009) ’Olika typer av styrmedel’ http://energimyndigheten.se/sv/Om-oss/Energi--och-klimatpolitik/Styrmedel/Olika-typer-av-styrmedel/ Åtkomst 2012-03-30 Energyboom (2010) ’Slow steaming transport ships: better for the environment and better for business’ http://www.energyboom.com/transportation/slow-steaming-transport-ships-better-environment-and-better-business Åtkomst 2012-03-30
Europa.eu (2007) ’Marknadsbaserade styrmedel till förmån för miljön’
http://europa.eu/legislation_summaries/energy/european_energy_policy/l28191_sv.htm Åtkomst 2012-03-30
G+ (2012) ’Limits to slow steaming very real’ https://www.gplus.com/maritime-and-shipping/insight/limits-to-slow-steaming-very-real-25441 Åtkomst 2012-03-30
Geohelp (2012) ‘History of the world petroleum industry’ http://www.geohelp.net/world/html Åtkomst 2012-04-20
36
Guardian (2008) ‘True scale of CO2 emissions from shipping revealed’
http://www.guardian.co.uk/environment/2008/feb/13/climatechange.pollution Åtkomst 2012-03-30
Göteborgs hamn a (2012)/ Stöd till miljösatsande rederier, Program nr 1: Förbättrad bränslekvalitet. http://www.goteborgshamn.se/Om-hamnen/Hallbar-hamn/Miljo-och-Goteborgs-Hamn1/ åtkomst 2012-03-12
Göteborgs hamn b (2012)/ Hamntaxa http://www.goteborgshamn.se/Om-hamnen/Hamntaxa/
åtkomst 2012-03-12
Göteborgs hamn c (2012)/Stöd till miljösatsande rederier,Program nr 2: Gröna fartyg enligt Clean Shipping Index http://www.goteborgshamn.se/Om-hamnen/Hallbar-hamn/Miljo-och-Goteborgs-Hamn1/ åtkomst 2012-03-12
Göteborgs hamn d (2012)/Elanslutning av fartyg, http://www.goteborgshamn.se/Om-hamnen/Hallbar-hamn/Hallbarhet/ åtkomst 2012-03-12
Göteborgs hamn e (2012)/ Tåg sparar koldioxid, http://www.goteborgshamn.se/Om-hamnen/Hallbar-hamn/Miljo-och-Goteborgs-Hamn/ åtkomst 2012-03-12
Journal of Commerce (2011) ’Mearsk study shows slow steaming doesnt hurt engines’
http://www.joc.com/container-shipping/maersk-study-shows-slow-steaming-doesnt-hurt-engines Åtkomst 2012-03-30
Mearsk Line (2012) ’Slow steaming here to stay’
http://www.maersk.com/AboutMaersk/News/Pages/20100901-145240.aspx Åtkomst 2012-03-30
MonaLisa (2012) ‘motorways and electronic navigation by intelligence at sea’ sidan 3-7 http://www.sjofartsverket.se/pages/30220/monalisa-broschyr.pdf Åtkomst 2012-03-30 Naturvårsverket (2012) ‘Ekonomi som styrmedel’
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Lagar-och-styrning/Styrmedel-for-miljovanliga-val/Ekonomi-som-styrmedel/ Åtkomst 2012-03-30
37 Naturvårdverket (2011) ’Juridik som styrmedel’
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Lagar-och-styrning/Styrmedel-for-miljovanliga-val/Juridik-som-styrmedel/ Åtkomst 2012-03-30
Nationalencyklopedin a ‘Koldioxid’ http://www.ne.se/lang/koldioxid Åtkomst 2012-03-30 Nationalencyklopedin b ‘Svaveldioxid’ http://www.ne.se/lang/svaveldioxid Åtkomst 2012-03-30
Nationalencyklopedin c ‘ Kväveoxider’ http://www.ne.se/lang/kv%C3%A4veoxider Åtkomst 2012-03-30
Nationalencyklopedin d ‘Oljeproduktionstopp’ http://www.ne.se/lang/oljeproduktionstopp Åtkomst 2012-03-30
Northsweden (2011) ’Ny rapport om svaveldirektivet’
http://www.northsweden.eu/transportpolitik/nyheter/ny-rapport-om-svaveldirektivet.aspx Åtkomst 2012-03-30
Ny Teknik (2012) ’Så kan fartyg fortsätta till sjöss trots orent bränsle’
http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/fartyg/article3423435.ece Åtkomst 2012-03-30 Oil-price (2012) http://oil-price.net/ Åtkomst 2012-03-23
Svenskt Gastekniskt Center (2012) ’SGC Rapport 235 Maritima förutsättningar för utbyggnad av infrastruktur för flytande gas (LNG/LBG)’
http://www.sgc.se/display.asp?ID=1360&Typ=Rapport&Menu=Rapporter åtkomst 2012-03-12
Sjöfartsverket (2011) ’Ekonomiska styrmedel’
http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofartssektorn/Miljo/Sjofartsverkets-miljoarbete/Ekonomiska-styrmedel/ Åtkomst 2012-03-30
Svenska Dagbladet (2012) ’Elbilar ett historiskt fiasko’ http://www.svd.se/naringsliv/elbilar-ett-historiskt-fiasko_6926203.svd Åtkomst 2012-03-30
Svenska Dagbladet (2012) ’Så får vi ett klokare svaveldirektiv’
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sa-far-vi-ett-klokare-svaveldirektiv_6872477.svd Åtkomst 2012-03-30
38
Svensk Författningssamling (2010) ’Förordning om ändring i förordningen (1998:946) om svavelhaltigt bränsle’ http://www.lagboken.se/files/SFS/2010/100743.PaazDF Åtkomst 2012-0509
Svenskt Näringsliv (2011) ’Svaveldirektivet slår hårt mot svensk basindustri’
http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/europa/svaveldirektiv-slar-hart-mot-svensk-basindustri_142944.html Åtkomst 2012-03-30
Sweco (2009)’ LNG FÖR FARTYGSDRIFT I SVERIGE’
http://www.sweship.se/Files/091214%20Slutrapport%20LNG.pdf Åtkomst 2012-04-20 The New York Times (2010 ‘Slow trip across sea aids profit and environment’
http://www.nytimes.com/2010/02/17/business/energy-environment/17speed.html Åtkomst 2012-03-30
Trafikverket (2012) ’Vad är gröna korridorer?’ http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Planera-godstransporter/Grona-korridorer/Vad-ar-Grona-Korridorer/
Åtkomst 2012-03-30
Transportstyrelsen (2010) TSFS 201:96 kapitel 13 sidan 84-97
http://www.transportgruppen.se/3c83420b-bcac-4844-9320-0a3e6b8557be.fodoc Åtkomst 2012-05-08
Volvo Group (2008) ‘Gröna korridorer ger säkrare och mer miljöanpassad transport’
http://www.volvogroup.com/group/sweden/sv-se/newsmedia/pressreleaser/_layouts/CWP.Internet.VolvoCom/NewsItem.aspx?News.ItemId
=54121&News.Language=sv-se Åtkomst 2012-03-30
Volvo Group (2012) ’Gröna korridorer’ http://www.volvogroup.com/group/sweden/sv-se/sustainability/transportutveckling/green_corridors/pages/grona_korridorer.aspx Åtkomst 2012-03-30
Wärtsilä (2012) ’Wärtsilä Fresh Water Scrubber’ http://www.wartsila.com/en/environmental-technologies/air-emissions-control/scrubber åtkomst 2012-03-25
Åsa Wilske (2012) Senior Manager Sustainability at the Port of Gothenburg, intervjuad.
39
BILAGA I
Oljans historia
Den första att använda olja av vad som är känt var Kir III armé, den förste shahen av Akamenidernas rike (nuvarande Iran), på 600 talet före Kristus som använde oljan som vapen när de belägrade befästningar. Sedan dess har även Alexander den Store använt olja men då som facklor för att skrämma fienden. Förrutom som vapen blev oljan även känd som medicin mot många olika sjukdomar. Marco Polo blev den person som 1273 beskrev oljan för det medeltida europa efter att ha upptäckt hur folket runt Persien använde den som medicin och för belysning. Men det dröjer innna oljan får någon större betydelse.
1848 blir den ryske ingenjören Semyenov först i världen med att borra efter olja och året därpå lyckas geologen A. Gesner destillera fram fotogen ur råoljan för första gången. Fotogen ersatte då snabbt valolja som hittills varit den viktigaste oljan för belysning och 1857 uppfinns fotogenlampan. 1859 börjar olja borras i USA och det är då standardmåttet för att mäta olja blir i fat då oljan transporterades i silltunnor som rymde 159 liter. 1862 tar fransmannen de Rochas patent på fyrtaktsmotorn och 1886 uppfinns förbränningsmotorn för bilar. Bensin går då snabbt om fotogenet som den viktigaste oljeprodukten. Det är i dessa tider som de stora oljebolagen bildas. Standard Oil 1870, Shell 1897, Gulf 1901 och British Petroleum 1908 då britterna hittar olja i Persien.
Första världskriget ledde till en stor utveckling av motordrivna fordon och världen blir allt mer beroende av olja. Stora fält hittas dock hela tiden och någon brist på tillgång finns inte.
1928 träffas dock de stora oljebolagen på ett slott i Skottland för att bilda en hemlig kartell som skall kontrollera priset på olja. 1960 går tretton oljeproducerande länder samman för att bilda OPEC för att tillsammans kunna sätta sig emot de stora oljebolagen. På 1970 talet kom de stora oljekriserna. Först 1973 då OPEC använder oljepriset som vapen mot omvärlden i och med Yom Kippur kriget. Oljepriset höjs med flera hundra procent. 1979 största Shahen av Iran i en revolution ledd av Ayatollah Khomeini. Detta leder till att oljepriset mer än fördubblas. Oljepriset är kraftigt beroende av händelser runt om i världen såsom Iran-Irakkriget på 1980 talet, Gulfkriget på 1990 talet, terrorattacken mot World Trade Center 2001 och Irakkriget som startade 2003. Oljepriset har sedan dess stadigt ökat (Geohelp 2012).
40
Ett problem med oljan som blir allt mer påtagligt är risken för peak oil. Peak oil, eller oljeproduktionstoppen, är den tidpunkt då efterfrågan på olja blir större än tillgången. När detta kommer inträffa råder delade meningar om. Vissa talar om att peak oil kommer inträffa redan om några år medan oljebolag och regeringar räknar med att det kommer inträffa först runt 2030 (Nationalencyklopedin d). När toppen nås antas oljepriset rusa vilket leder till samhällsekonomisk stagnation.
41