Min största lärdom från den här resan är själva aktionsforskningen. Att få vända och vrida på sin praktik. Att få reflektera och fundera på val man gör och få en förståelse för varför och hur man agerar i klassrummet. Genom att analysera mitt arbete upplever jag mig stärkt i det jag gör och min tro på mina undervisningsstrategier ökar.
Jag har fått bekräftat att det är i dialogen det största och mest verkningsfulla lärandet sker hos mina elever. Även min egen upplevelse av att forska tillsammans med en medarbetare har be- kräftat dialogens betydelse. Mitt lärande under denna resa hade inte blivit lika omfattande om jag hade gjort den själv. På samma sätt hade den inte blivit lika framgångsrik för eleverna om de bara hade skrivit individuellt. Jag har fått ett större mod i klassrummet. Det är ett måste för att man som pedagog ska inkludera alla lärstilar för att ge goda förutsättningar för lärande. På detta sätt blir det mer lustfullt, både för mig och mina elever. Vi pedagoger måste våga utmana oss själva. Jag tror att med mer mod kan vi skapa en mer utmanande undervisning för eleverna. Med det samhälle vi har idag ser elevernas input i vardagen annorlunda ut än vad det gjorde för tio år sedan. Därför måste vi variera de pedagogiska strategierna/metoderna för att ge eleverna större motivation och drivkraft.
Något som jag har lärt mig är att vi som undervisar i de lägre åldrarna behöver höja nivån på undervisningen och då menar jag det didaktiska. Eleverna bemästrar mer än vad vi tror. Det är nödvändigt att pedagogen handleder och stöttar. Jag har sett att lärandet hade fått en annan kvalité och eleverna har vidgat sina vyer.
Mitt utvecklingsområde är att använda Storytelling Drama precis som Paley gör, dvs. att börja använda drama i ett vidare perspektiv. Jag ser stora möjligheter att använda drama i andra äm- nen. Jag ser användningsområden inom de flesta skolämnena i skolan t ex NO, SO och mate- matik. Jag har insett att det blir ett annat lärande då man får uppleva det med hela kroppen. En stor insikt för mig är vikten av kamratbedömning och att ge eleverna möjlighet att reflektera över sitt lärande. Eleverna behöver tidigt reflektera för att kunna använda färdigheten i sitt fort- satta lärande. Min lärarprofil har tagit andra former och jag har utvecklat ett mer insiktsfullt förhållningssätt.
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2014). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Anderson, G. L., Herr, K., & Nihlen, A. S. (2007). Studying your own school. USA: Corwin Press.
Bergström, M. (1997). Neuropedagogik, en skola för hela hjärnan. Borås: Wahlström & Widstrand.
Bjar, L. (2006). Att analysera elevtexter. I: L. Bjar (Red.), Det hänger på språket. (s. 319- 348). Lund: Studentlitteratur.
Björk, M. & Liberg, C. (2001). Vägar in i skriftspråket, tillsammans och på egen hand. Stockholm: Natur och Kultur.
Björndal, C. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber.
Boström, L. (2006). Ögat, örat eller handen? Pedagogiska magasinet (3/06). Tillgänglig: http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2006/08/24/ogat-orat-eller-handen Boström, L. (2013, juli). Fler lärstilar behövs. Skolvärlden. Tillgänglig: http://skolvar- den.se/artiklar/fler-larstilar-behovs
Boström, L., & Wallenberg, H. (1997). Inlärning på elevernas villkor: en ny pedagogik för- skolan: inlärningsstilar i klassrummet. Falun: Brain Books.
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Re- searchin Psychology, 3(2), 77-101.
Braund, M. (2014). Drama and learning science: an empty space. British EducationalRe- search Journal, 41(1), 102-121.
Bråten, I. (Red.) (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Cooper, P. (2009). The classroom all young children need: Lessons in teaching from Vivian Paley. Chicago: University of Chicago Press.
Dumbrink-Green, M. (2011, september). A Converesation with Vivian Gussin Paley. The Na- tional Association for the Education of Young Children.Tillgänglig
http://www.naeyc.org/yc/permissions
Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet: Att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.
Gipps, C. (1999). Socio-cultural aspects of assessment. Review of Research in Education, 24, 355-392.
Granström, K. (2007). Ledarskap i klassrummet. K. Granström (Red.), Forskning om lärares arbete i klassrummet (s. 13-32). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur.
Hensvold, I. (2006). Elevaktiva arbetsmodeller och lärande i grundskolan. En kunskapsöver- sikt. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Häikiö, T. (2007). Barns estetiska läroprocesser. Atelierista i förskola och skola (avhand- ling). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Illeris, K. (2001). Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx. Lund: Studentlitteratur. Illeris, K. (2012). Kompetens – vad, varför och hur. Lund: Studentlitteratur.
Illeris, K. (2015). Lärande. Lund: Studentlitteratur. Imsen, G. (2006). Elevens värld. Lund: Studentlitteratur.
Ingestad, G. (2009). Lärande-en fråga om delaktighet. I: L. Bjar & A. Frylmark (Red.), Barn läser och skriver (s. 4-100). Lund: Studentlitteratur.
Jönsson, A. (2012). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups förlag.
Kvale, S. & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Liberg, C. (2006). Elever som textresurser i mötet med skriftspråkliga textvärldar. I: L. Bjar (Red.), Det hänger på språket (s. 133-164). Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, I. (2008). God skrivutveckling. Stockholm: Natur och Kultur. Mathiasson, L. (2004). Konsten lär oss förstå livet. Pedagogiska magasinet, 5
Tillgänglig: http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2004/05/19/konstenlar- oss-forsta-livet
Molloy, G. (2009). Reflekterande läsning och skrivning. Lund: Studentlitteratur. Okänd författare (1993). Fritidspedagogen, nr 6.
Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Persson, B. & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse – att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber AB.
Pramling Samuelsson, I., & Asplund Carlsson, M. (2003). Det lekande lärande barnet – i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber.
Repstad, P. (2007). Närhet och distans, kvalitativa metoder i samhällskunskap. Lund: Studentlitteratur.
Richter, E. (2012). Ta skapandet på allvar. Förskolan Lärarförbundets tidning för alla Förs- kollärare, 01/06. Tillgänglig: http://www.lararnasnyheter.se/FS_12_01_tema_taskapandet- paallvar.html
Rönnerman, K. (2012). Vad är aktionsforskning?. I: K. Rönnerman (Red.), Aktionsforskning i praktiken - förskola och skola på vetenskaplig grund. (s. 21-40). Lund:Studentlitteratur. Sandström Madsén, I. (1997). Att skriva för att lära. Skrivande samtal som redskap för ett bättre lärande. Kristianstad: Högskolan Kristianstad: Enheten för kompetensutveckling. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sherratt, D. & Peter, P. (2002). Developing Play and Drama in Children with Autisti Spetrum Disorderes New York: David Fulton Publischers Ltd.
Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes.
Stavehaug, T. & Svensson, B-I. (2014). Med Storytelling Dramas som inspiration på okända marker. Halmstad: Högskolan i Halmstad (ej publicerat material).
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag (Bokförlaget Prisma).
Tiller, T. (1999). Aktionslärande, forskande partnerskap i skolan. Stockholm: Liber. Vygotskij, L. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.
Wennergren, A-C. (2012). På spaning efter en kritisk vän. I: K. Rönneman (Red.), Aktions- forskning i praktiken (71-88). Lund: Studentlitteratur.
Williams, P. (2006). När barn lär av varandra – samlärande i praktiken. Stockholm: Liber. Williams, P., Sheridan, S., & Pramling Samuelsson, I. (2000). Barns samlärande – En forsk- ningsöversikt. Stockholm: Liber.
Wright, C., Diener, M. L., & Kemp, J. L. (2013). Storytelling dramas as Community Building Activity in an Early Childhood Classroom. Early Childhood Journal Vol. 41 Issue 3, p 197. Tillgänglig: file:///C:/Users/Titti/Down-
loads/Wright,%20Diener,%20&%20Kemp%202012.pdf
Publikationer på internet
Boström, L. (2009). Lärstilar – en väg till bättre lärande. Tillgänglig: http://www.lenabostrom.se/viewpost/1488/articles
Hauge, T. E. (2010). Lärande i sociokulturellt perspektiv [Videofil]. Tillgänglig: http://www.pedag.umu.se/forskning/filmer/larande-i-sociokulturellt-perspektiv/