Diarienummer 2021/483, löpnummer 3465/2021
Förvaltningens förslag till beslut
Motionen avslås med hänvisning till att riktlinjer som specificerar hur många träd som ska planteras för varje träd som huggs ned, leder till att flexibiliteten i kompensationsåtgärderna går förlorad. Därmed kommer också syftet med åtgärden, det vill säga bibehålla
funktionalitet och värde, inte uppnås.
Sammanfattning
I en motion till kommunfullmäktige föreslår Richard Hallifax (M) att kommunen beslutar om riktlinjer angående hur många träd som ska planteras för varje träd som huggs ner och i vilken tidsram det ska ske med hänsyn till kommande generationer och som en åtgärd för effekterna av klimatförändringar.
Ärendet
Richard Hallifax (M) föreslår att kommunen beslutar om riktlinjer angående hur många träd som ska planteras för varje träd som huggs ner och i vilken tidsram det ska ske med hänsyn till kommande generationer och som en åtgärd för effekterna av klimatförändringar.
Krav på kompensationsåtgärder kan ställas med stöd av olika bestämmelser i Miljöbalken vid exploateringsintrång i naturreservat, Natura 2000-områden, biotopskydd (stenmurar, alléer, etc.) eller om arter som finns upptagna i artskyddsförordningen drabbas (t.ex. fladdermöss).
Däremot ger PBL inte möjlighet att ställa krav på kompensation i till exempel en detaljplan.
Kommuner ansvarar för att en hållbar samhällsutveckling, till exempel att det finns bostäder att bo i och att människors hälsa och välbefinnande säkerställs. Att lämna över ett samhälle till kommande generationer där de stora miljöproblemen är lösta ingår i detta. Inte minst det förändrade klimatet och klimatanpassningar är en viktig del i arbetet mot en hållbar
samhällsutveckling. Många kommuner har insett hur viktig funktionen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster är som verktyg i klimatanpassning och för att förhindra utbrott av nya pandemier av Corona-typ.
Att utnyttja funktionen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster som verktyg, bland annat i klimatarbetet, försvåras av att det inte finns något lagligt stöd via PBL för att säkerställa funktionen i den fysiska planeringen (se ovan). Kommuner som försöker ligga i framkant i miljöarbetet har därför valt att frivilligt använda sig av kompensationsåtgärder för att minska negativa effekter av exploatering på funktionen av biologisk mångfald och
ekosystemtjänster. Ett av syftena med de av KF antagna ”Riktlinjer för naturvård och ekosystemtjänster” (Dnr 2017/127, KF §16/2020) är att frivilligt använda
kompensationsåtgärder då exploatering har alltför negativa effekter på funktion av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Kompensationsåtgärder innebär att funktioner och värden som går förlorade vid en
exploatering kompenseras. Kompensationen kan ske genom åtgärder inom planområdet eller
2021/483, 3465/2021 2(3) en annan plats i kommunen. En exploatering som leder till att ett värde eller funktion skadas och/eller försvinner ska bekosta åtgärder som återskapar eller ersätter detta värde/funktion.
Kostnaden bärs av exploatör eller kommun.
Vid kompensation använder man sig ofta av den så kallade Skadelindringshierarkin, figur 1.
Att kompensera kan ge intrycket av att vara lätt men är komplext och ibland komplicerat. Till exempel visar Figur 1 bland annat att första steget redan är aktuellt i såväl ÖP-arbete som vid markinköp och exploateringsavtal. Steg fyra komplicerar ett detaljplanearbete då åtgärden eventuellt ska genomföras utanför detaljplaneområdet. Detta kräver att man redan i ÖP-arbete tagit hänsyn och avsatt mark för sådan exploateringskompensation. Både
kompensationen i sig och de antagna riktlinjerna (se ovan) omfattar alltså hela den fysiska planeringsprocessen inklusive bygglov och skötsel av grön- och blåstrukturer.
Figur 1. Kompensationstrappan eller skadelindrings-hierarkin.
1. Undvika negativ påverkan – välja annan plats, skyddsåtgärder, förstärkningsåtgärder.
2. Minimera negativ påverkan – skyddsåtgärder, förstärkningsåtgärder.
3. Kompensera negativ påverkan – återskapa värdet i närområdet, vissa förstärkningsåtgärder.
4. Kompensera negativ påverkan – ersätta genom åtgärder på annan plats eller av annat värde.
Illustration: Boverket
Komplexiteten i kompensation visar sig också när själva kompensationsåtgärden ska utformas. Detta handlar om ekologisk kompensation, det vill säga kompensation för
funktioner och värden som skadas eller försvinner. Exempel på sådana funktioner och värden är funktionen av ekosystemtjänster som bidrar till klimatanpassning och värdet av biologisk mångfald för förhindrande av nya utbrott av pandemier av Corona-typ.
Kompensationsåtgärden måste anpassas till den/de specifika ekologiska funktioner och värden som skadas eller går förlorade vid exploateringen. Därför behövs en stor flexibilitet och möjlighet att vidta olika typer av åtgärder när man kompenserar. Den av motionären citerade stycket 8.2, sid 13, i riktlinjerna är ett exempel på där en sådan flexibilitet ges och där också proportionalitetsprincipen kan tillämpas, det vill säga att åtgärden ska stå i proportion till förlusten av funktionalitet och/eller värde som går förlorat. För att illustrera detta kan vi till exempel (och förenklat) jämföra att vi hugger ner en 250-årig ek respektive en 80-årig asp. Här måste man ta hänsyn till bland annat att det rör sig om två olika trädslag med olika fauna och flora knutna till sig. En äldre ek innehåller normalt betydligt fler djur och växter som är beroende av den jämfört med aspen. Här finns också en tidsaspekt att ta hänsyn till, det tar betydligt längre tid att kompensera för nedhuggningen av eken jämfört med aspen. Den flexibilitet som finns inbyggd i de avsnitt där riktlinjerna för naturvård och ekosystemtjänster behandlar kompensation, gör att man kan ta hänsyn till den skillnad i funktion och värde som finns mellan eken och aspen. Sett till detta borde till exempel eken kompenseras genom plantering av många nya ekar medan aspen kan kompenseras med färre.
Motionärens förslag tydliggör vikten av att vi både i samhällsplaneringsprocessen och vid skötseln av våra grön- och blåstrukturer ser funktionaliteten och värdet av dessa ur till exempel perspektiven biologisk mångfald, ekosystemtjänster och klimatanpassnings-perspektiv. Däremot skulle riktlinjer som specificerar hur många träd som ska planteras för varje träd som huggs ned leda till att flexibiliteten i kompensationsåtgärderna går förlorad.
2021/483, 3465/2021 3(3) Därmed kommer också syftet med åtgärden, det vill säga att bibehålla funktionalitet och värde, inte gå att uppnå. Motionen bör därför avslås.
Beslutsunderlag
1 Motion om riktlinjer för plantering av träd i Ulricehamns kommun
Beslutet lämnas till
Kanslichef
Lena Brännmar Ola Alinvi
Kanslichef Miljöstrateg
Kommunledningsstaben Strategi- och utvecklingsenheten Kommunledningsstaben
Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2021-11-16
Sida 1 av 1
§