Tolkning av riktlinjer

HH har utarbetat en policy för hållbar utveckling som innebär att verksamheten vid HH ska genomsyras av tankar om hållbar utveckling genom att vara en förebild och genom konkreta utbildningsåtgärder bidra till att miljömedvetna och kunniga människor påskyndar processen i riktning mot ett hållbart samhälle (Dokument 4). Planerande, beslutfattande och handling ska i den dagliga verksamheten präglas av hållbar utveckling. En respondent belyser vikten av att se hållbar utveckling utifrån ett större samhällsvetenskapligt perspektiv där man tar hänsyn till vilka förutsättningar vi har i stort, hur vi ska förhålla oss till de här förutsättningarna och vad dem har för betydelse i hur vi tänker på vår egen och andras framtid. Några av intervjupersonerna har ett helhetsperspektiv av vad begreppet innebär men väljer att bryta ner det i delar för att finna vad HH som lärosäte, utskottet och vi som medmänniskor kan göra för att främja hållbar utveckling utifrån var vi står. En intervjuperson menar att man i arbetet med hållbar utveckling måste förstå att hållbar utveckling är ett konstruerat begrepp och därför måste man också förhålla sig kritisk till begreppet och hela diskursen precis som vi ska förhålla sig kritisk till alla andra diskurser:

”När man bedriver undervisning om hållbar utveckling måste vi kunna diskutera hållbar utveckling som ett begrepp som är konstruerat. Vi måste förhålla oss kritiskt till begreppet och hela den diskursen precis som vi måste förhålla oss kritisk till alla andra diskursen. Det är ju samhällsvetenskapens viktigaste uppgift egentligen att kunna kritisera och ifrågasätta allt.”

Intervjuerna inleddes med att intervjupersonerna fick beskriva sin syn på hållbar utveckling. Resultatet av denna fråga visade att det finns meningsskiljaktigheter i intervjupersonernas uppfattning om begreppet. Några av intervjupersonerna utgår ifrån Brundtlandsrapporten där begreppet myntades för första gången. Andra relaterar bara till någon av dessa dimensioner och menar att fokus ska ligga i det egna intresseområdet. En intervjuperson beskriver begreppet som stort och svårt och menar att man istället bör se HH som organisation som en del som hänger ihop med något större. Utifrån den synen menar intervjupersonen att man behöver förstå vad Högskolan som en del av det hela faktiskt bidrar med till hållbar utveckling och att det handlar om både negativ och positiv påverkan. En intervjuperson menar att akademin i arbetet mot en hållbar utveckling har

en jätteviktig roll som innebär att vara vägledande för andra delar av samhället. Intervjupersonen anser att det måste vara en del av HH:s vision. Den här visionen menar intervjupersonen att utskottet ska bryta ner i olika mål och ta fram strategier för att nå målen.

Flera intervjupersoner talar om just det från tal och skrift till handling och att den vägen ofta är lång och att det är här ledning får en viktig roll. En av intervjupersonerna med stor erfarenhet inom arbetet beskriver de direktiv som ska följas som väldigt tydliga och att det inte finns några svårigheter att tolka dessa medan andra intervjupersoner beskriver dokumenten som svårtolkade. En annan intervjuperson beskriver att de riktlinjer som finns är otydliga och inte helt klara:

”När man får hem protokollen som ska läsas innan nästa möte så kan det vara sådant som man inte förstår, förkortningar och kanske några lagar och då får man diskutera i utskottet och försöka komma fram till ett sätt där man kan mötas. Men det är ganska nytt och ibland kan det kännas flummigt men man försöker så gott det går.”

Några intervjupersoner känner att deras delaktighet i arbetet styrs mycket av hur mycket man förstår av de dokument som ska tolkas och styra arbetet. En respondent beskriver att vissa gånger har det funnits delar som hen ansett vara svårförståeliga och att efter att fått förklarat innebörden på ett annat sätt fått klargjort att det inte går att ändra. En respondent beskriver att det delats ut en pärm med olika föreläsningar och riktlinjer och har en tydlig bild av hur arbetet ska genomföras. Intervjupersonen beskriver att det i läsningen av dessa dokument gäller att ta till sig de viktigaste och att hen sätter på sig ett par glasögon för att kunna representera sin del.

I intervjuerna kan man tydligt se att intervjupersonerna har skilda meningar när det kommer till att förändra människors agerande mot en hållbar utveckling. En intervjuperson lägger stort fokus på att få människor att förändra beteenden genom att som hen tar upp som ett exempel införa fler parkeringsautomater för att då fler väljer att avstå från att ta bilen. Hen beskriver att fler typer av sådana åtgärder skulle vara nödvändiga. En annan intervjuperson beskriver pengar som det största drivmedlet för att påverka människor och organisationer, och använder metaforen piska och morot för att förklara hur man får till en förändring på HH och hos människor i allmänhet. Flera intervjupersoner lägger större fokus på att i undervisningen få studenter att förstå och få ett intresse för hållbar utveckling för att sedan själva göra aktiva val som främjar hållbar utveckling. Vi tolkar det här som att intervjupersonerna har skilda tankar kring hur vi bör arbeta för en hållbar utveckling där vissa syftar till att förändra individers agerande genom en reflektion hos individen som

förhoppningsvis leder till aktiva val och andra fokuserar på att försvåra möjligheterna till att leva ett liv som inte främjar en hållbar utveckling.