6 Analys
6.1.2 Vår tolkning av ramverket
Även om vi tolkar budskapet i beskrivningen som att alla är välkomna som medlemmar, så ges undertonen att dagens lösning inte är det rätta och genom det bör medlemmen ha likvärdiga åsikter som grundaren för att inträda. Vi tolkar det som att grundaren visar upp ett förslag och inbjuder till en diskussion att förbättra förslaget, snarare än att ge ett helt nytt förslag. Texten ger bilden av att en namninsamling skall skapas vars syfte är med styrkan av en stor grupp att påverka till avveckling av tv-licensen. Bilden som vi i vår tolkning tror att beskrivningen ger en ny medlem är hur tv-licensen skall avvecklas eller förändras. Alltså ser vi ställningstagandet i beskrivningen uppmana till en diskussion runt hur tv-licensen skall finansieras snarare än om tv-licensens skall finnas eller inte finnas. För att sammanfatta vår tolkning av ramverket så ser vi att den ger medlemmarna två skilda budskap. Dels ger namnet på gruppen i vår tolkning en stark signal om ett ställningstagande. Nämligen att enligt namnet är gruppens främsta syfte att avskaffa tv- licensen. Alltså att det handlar om att avskaffa före att eventuellt diskutera hur eller om det skall ske. I vår tolkning ger beskrivningen det andra budskapet till medlemmarna, att gruppen syftar till att föra diskussioner kring ett bättre sätt att lösa finansieringsproblemet kring tv-licensen. Genom detta ser vi att ramverket i gruppen kan skapa tvetydiga normer då det utstrålar två budskap då namnet på gruppen, Avskaffa TV-licensen, gör ett kraftigare ställningstagande än själva beskrivningen. De starka signaler vi ser ramverket uttrycka kan kopplas till det som Lennéer-Axelsson & Thylefors (1998, s.38) och Bang (1999) beskriver om normer, att ramverket skapar regler och riktlinjer för hur beteende skall vara i gruppen.
Likt även Matzat (2009) beskriver om att ramverk inom grupper kan skapa regler likt de som återfinns i samhällen. En annan tolkning vi även gör av gruppens syfte som helhet är utifrån problemet vi beskrev i det inledande kapitlet med grupper skapade i syfte att gå emot företag. Genom detta sätt att betrakta gruppen tolkar vi dess syfte att vara emot företaget som i gruppens fall är Radiotjänst.
6.2 Övergripande analys
I den övergripande analysen ämnar vi studera vår utvalda period från gruppens diskussioner. Som tidigare beskrivet i vårt första metodavsnitt så publicerades vår utvalda diskussionstext, som skall ses som vår empiri (se bifogad bilaga två) under perioden 22 oktober 2009 till den 21 november och inom gruppen Avskaffa TV-licens. Vi har noterat att texten skapats av flertalet olika medlemmar inom gruppen vilka aktivt väljer att agera som sändare. Mottagarna är således främst andra medlemmar inom gruppen. Då gruppen är öppen för alla medlemmar inom nätverket men även för internetanvändare utanför nätverket kan alla internetanvändare ses som möjliga mottagare. När vi studerar texten övergripande ser vi att den uppstår kring ämnet och runt den beskrivning som gruppen har. Vid betraktande av vårt material ser vi att skillnaden mellan olika inlägg är stor i dels antalet ord och i det språkliga innehållet. Vissa inlägg består endast av ett fåtal ord vilka i många fall är felstavade och därigenom är dem svårtolkade, då inläggets syfte och budskap blir svårt att förstå. Andra inlägg ser vi istället vara omfattande på över ett hundratal ord vilket ger mer underlag till analysen men samtidigt möjligheten att inlägget innehåller flera typer av argument.
Vi ser även att inläggen gör betoning på ord genom en stor användning av versaler. Genom detta gör ve antagandet att detta är ett allmänt vedertaget sätt att kommunicera i vår utvalda del av gruppen. Argumenten som används i inläggen verkar vara svåra att kunna analysera var för sig. Vi ser att inläggen ibland kommer behöva sättas in i sammanhang för att kunna tolkas. Det är nödvändigt att sätta in inlägget i sammanhanget då vi ser att inlägg ofta tenderar att använda eller hänvisa till det tidigare sändare skrivit eller till ramverkets budskap.
35
Antalet sändare i det urval vi gjort från gruppen ser vi vara tämligen jämt fördelat mellan kvinnor och män. Dock skall en svag övervikt av män noteras. Däremot ser vi att männen står för ett högre antal skapade inlägg. Av de 64 stycken nya inlägg som skapades i vårt urval såg vi endast att 25 stycken av de nya inläggen blev besvarade. Det vi noterat är att en övervägande del av de 25 besvarade nya inläggen är skapade av män. Totalt noterades 47 stycken besvarande inlägg i urvalet, där vi återigen såg att männen stod för den största andelen. När vi studerar skillnaden mellan det totala antalet inlägg och antalet sändare ser vi 27 stycken inlägg vilka ses vara skapade av 15 personer. Genom detta noteras att det är 15 personer som återkommande skapat inlägg i texten och att de 15 personerna utgörs av 13 män och två kvinnor. Vidare har vi studerat att av det totala antalet sändare i gruppen utgör de 15 återkommande sändarna knappt en femtedel av det totala antalet. Alltså ser vi att bara en liten andel av det totala antalet sändare i gruppen är återkommande.
Vi tolkar alltså att ett av sätten kommunikationen sker i texten är genom att medlemmarna besvarar varandras inlägg. Men det vi kan urskilja kring det besvarandet som görs av inlägg är att diskussionen inte tar vidare fart utan att till största delen andra sändare tillför instämmanden och hänvisningar. Detta resulterar i att diskussionen snabbt avstannar. Det vi noterat i vårt urval är att Radiotjänst kontaktat medlemmarna i gruppen ifråga om att kontrollera tv-innehav. Med den från medlemmarna diskuterade upplevda anledningen att det genomförs kontroll pågrund av deras medlemskap i gruppen. Innan valet gjordes för den slutliga omfattningen av vårt urval som beskrivet i kapitel tre, så betraktade vi överskådligt innehållet i hela gruppens diskussioner. Det vi nu kan konstatera är att även i materialet utanför vårt studerade urval så förekommer diskussioner om att medlemmarna blir kontaktade av Radiotjänst. Det vi kan konstatera är att vissa medlemmar uttrycker en känsla av att gruppen är övervakad av Radiotjänst, men i diskussionerna som föregår i gruppen ses inte Radiotjänst uttryckligen vara representerad. Men vi gör som beskrivet i ramverksanalysen en tolkning att gruppens syfte som helhet är att gå samman mot Radiotjänst. Om medlemmarnas tro på att Radiotjänst övervakar gruppen stämmer så tolkar vi detta som ett tecken på det S. L. Lai et al (2008) beskriver om övervakning och sätt som företag kan hantera problem med virtuella grupper.