Enligt styrdokumenten (Skolverket, 2011, s.11) ska skolan arbeta med olika uppfattningar om vad som anses vara kvinnligt och manligt och oberoende av elevernas könstillhörighet arbeta tillsammans. I skollagen (SFS 2010:800) går detta även att se då skolan ska arbeta med att främja lika rättigheter och möjligheter för eleverna oberoende av kön eller könstillhörighet samt motverka diskriminering baserat på samma grunder.
Eilard (2008, s.42) skriver att läromedel ofta används utan vidare kritisk granskning, men att de ändå styr undervisningen relativt mycket. Studiens syfte var att bidra med en förståelse för hur manlighet och kvinnlighet kan framställas i läseböcker. Studiens resultat visar att manlighet och kvinnlighet framställs på ett flertal olika sätt i de analyserade läseböckerna som vi valt att dela in i olika karaktärstyper. Att låta eleverna i skolan möta karaktärstyperna som framkommer i våra resultat anser vi vara ett bra sätt att påbörja arbetet om förståelsen för genus och olika uppfattningar
Konklusion
Syftet med studien var att bidra med en förståelse för hur manlighet och kvinnlighet kan framställas i läseböcker som används i grundskolans tidigare år. Detta gjordes genom att identifiera olika karaktärstyper som kan relateras till genus i fyra olika läseböcker för årskurs 2. Resultatet vi har kommit fram till är att fem olika karaktärstyper har identifierats, Den vackra kvinnan/flickan, Den
aggressiva mannen/pojken, Det mångsidiga barnet, Den mångsidiga vuxna och Den brytande karaktären. Dessa
olika karaktärstyper medför olika föreställningar av manliga och kvinnliga egenskaper som går att koppla till Nikolajevas egenskapsschema (2017, s.193). Slutsatsen vi kan dra av vårt resultat är att manlighet och kvinnlighet framställs på flertalet olika sätt i läseböcker som används i grundskolans tidigare år.
I delkapitlet Genusmöten i vardagen under kapitlet Bakgrund tar vi bland annat upp att barn kommer i kontakt med manliga och kvinnliga könsstereotyper (Gustafsson, 2015; Berisha & Gustafsson, 2018). Tidigare forskning och studentuppsatser (Eilard, 2008, s.40; O’Neill & Pihlaja-aho, 2017, s.32) har visat att litteratur, både i och utanför skolan, lyfter fram en variation av föreställningar av manligt och kvinnligt. Enligt styrdokumenten (Skolverket, 2011, s.11) bör skolan arbeta för att lyfta många olika sätt att visa manlighet och kvinnlighet på. Våra resultat visar på att manlighet och kvinnlighet (enligt Nikolajevas schema, 2017, s.193) representeras på många olika sätt i läseböcker som används i grundskolans tidigare år. De böckerna vi har analyserat är således passande läromedel för skolans undervisning.
Vidare studier
Då vår studie mestadels bygger på en kvalitativ metod som lyfter kvalitativa aspekter av det analyserade materialet skulle det vara intressant att göra en kvantitativ studie av samma material. Då belyses istället antalet förekommande aspekter och kan åskådliggöra andra intressanta resultat som inte lyfts i denna studie.
Enligt styrdokumenten bör skolan och lärarna arbeta med att lyfta och diskutera variationer av manlighet och kvinnlighet. Hur lärarna arbetar med manlighet och kvinnlighet i skolan och i vilken grad de använder sig av kritiskt granskat läromedel är även det ett intressant ämne för fortsatta studier.
Referenslista
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB Ambjörnsson, Fanny (2003). I en klass för sig – genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer.
Stockholm: Ordfront förlag
Berisha, Eneida & Gustafsson, Nicole. 2018. Julkatalogen fick Sofie att se rött: ”Tycker det är sjukt”. Aftonbladet. 11 nov. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/qn4Lkm/julkatalogen-fick-sofie-att-se-rott-tycker-det-ar-sjukt (Hämtad 2018-11-15)
Butler, Judith (2007). Genustrubbel: feminism och identitetens subversion. Göteborg: Daidalos Connell, Raewyn (2008). Maskuliniteter. 2. uppl Göteborg: Daidalos
Eilard, Angerd (2004). Genus och etnicitet i en ”läsebok” i den svenska mångetniska skolan. Pedagogisk Forskning i Sverige, Årg. 9, nr. 4
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:682577/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2018-12-16)
Eilard, Angerd (2008). Modern, svensk och jämställd: om barn, familj och omvärld i grundskolans läseböcker
1962-2007. Diss. Lund : Lunds universitet
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/5588/avhandling_eilard.pdf?sequence=3 (Hämtad 2018-11-26)
Eilard, Angerd. 2009. Förändrade genusmönster i grundskolans läseböcker. I Inga Wernersson (red.) (2009). Genus i förskola och skola: förändringar i policy, perspektiv och praktik. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 121–138.
Elvin-Nowak, Ylva, 1961 & Thomsson, Heléne 2003, Att göra kön: om vårt våldsamma behov av att
vara kvinnor och män, Ny utg. edn, Bonnier, Stockholm.
Evans, Lorraine & Davies, Kimberly (2000). “No sissy boys here: a content analysis of the representation of
masculinity in elementary school text books”. Sex roles, volume 42, num- bers 3-4
https://search-proquest-com.ezproxy.its.uu.se/docview/1308096551?pq-origsite=summon#center (Hämtad 2018-12-17)
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan
Gustafsson, Hanna. 2015. När barnkläder får kön. Politism. (Blogg). 27 oktober.
http://www.politism.se/genusfolket/nar-barnklader-far-kon/ (Hämtad 2018-11-15) Hellspong, Lennart (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur AB
Hirdman, Yvonne (1988). Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Kvinnovetenskaplig tidskrift. 1988:3 s. 49–63.
Hirdman, Yvonne (2001). Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber.
Hirdman, Yvonne (2007). Gösta och genusordningen: feministiska betraktelser. Stockholm: Ordfront Lippmann, Walter (1957[1922]). Public opinion. New York, NY: MacMillan Co.
http://psycnet.apa.org/PsycBOOKS/toc/14847 (Hämtad 2018-11-23)
Jackson, Sue & Gee, Susan (2005). "Look Janet", "No you look John": constructions of gender in early
school reader illustrations across 50 years. Gender and education (Online). 2005(17):2, s. 115-128
https://www-tandfonline-com.ezproxy.its.uu.se/doi/pdf/10.1080/0954025042000301410?needAccess=true (Hämtad 2018-11-27)
Nikolajeva, Maria (2017). Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur AB
O’Neill C, Carolina & Pihlaja-aho, Marika. 2017. Pojkflickor och flickpojkar eller helt enkelt bara barn.
Hur framställs flickor och pojkar i barnlitteratur? Uppsala universitet
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1245459/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2018-11-15) SFS 1960:729. Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1960729-om-upphovsratt-till-litterara-och_sfs-1960-729 (Hämtad 2018-12-19)
SFS 2010:800. Skollag. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 (Hämtad 2018-11-15)
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, reviderad 2018. Stockholm: Skolverket.
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Svaleryd, Kajsa & Hjertson, Moa (2012). Likabehandling i förskola & skola. 1. uppl. Stockholm: Liber
Sörensdotter, Renita. 2010. En störande, utmanande och obekväm pedagogik. Om
queerteoriernas relevans för en normbrytande undervisning. I Janne Bromseth & Frida Darj (red.) (2010). Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, 135–154.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer – inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (Hämtad 2018-12-05)
Wernersson, Inga (red.) (2009). Genus i förskola och skola: förändringar i policy, perspektiv och praktik. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20411/1/gupea_2077_20411_1.pdf (Hämtad 2018-11-24)
Wernersson, Inga (2014). Genusordning och utbildning - förr och nu. I Ulf P. Lundgren, Roger Säljö och Caroline Liberg (red.), Lärande Skola Bildning, (s.449-470). Stockholm: Natur & Kultur
Läseböcker:
Hultgren, Lena (2014). Vips Läsebok. Nivå 1 Åk 2. 1. uppl. Stockholm: Liber
Stark, Ulf, Wedsberg, Malin & Örn, Karin (2016). Livet i Bokstavslandet åk 2 Läsebok grön. 1. uppl. Stockholm: Liber
Widmark, Martin (2008). Jag läser B Resan till skatten. 1. uppl. Stockholm: Liber Wänblad, Mats (2011). Diamantjakten 2 A Läsebok. Stockholm: Natur & kultur
Bilagor
Bilaga 1. Frågan till lärarna i facebookgruppen
Hej!
(Detta inlägg riktar sig till aktiva lärare i F-3.)
Vi är två lärarstudenter som går sista terminen på Uppsala universitets utbildning Grundlärare F-3. Vi har precis påbörjat vårt slutgiltiga arbete där vi, precis som många andra just nu, ska skriva en uppsats på avancerad nivå.
Vi undrar vilka läseböcker ni använder er av som läsläxa i era klasser. Om ni märker att er bok inte finns med i listan får ni gärna lägga till den.
Mvh Angeliqa och Carolin
Bilaga 2. Mailet till illustratörerna
Hej (illustratörens namn)!
Mitt namn är Angeliqa Sigvardsson. Jag och min skrivpartner Carolin Stork håller just nu på att skriva vårt examensarbete vid Uppsala universitet. Det handlar om att analysera genus i läseböcker som används i skolan. Vi undrar om det skulle var ok att använda några av dina illustrationer från (titel på läsebok) Självklart anger vi dig som illustratör!