För de två avsnitten, Strålning inom medicin och teknik och Klimat- och
väderprognoser, finns de både skillnader och likheter mellan hur läroboksförfattarna tolkat läro- och ämnesplanen. Analysen visade att de fyra läroböckerna väl täcker in det centrala innehållet, vilket kan härledas till att läroboksförfattarna går igenom listan på de moment som finns med i det centrala innehållet innan de lämnar in läroboken till förlaget. Båda författarna som intervjuades menade på att det centrala innehållet var styrande när det gällde vilket innehåll som ska finnas med i läroboken. Två av
läroböckerna Orbit och Impuls har inte fullständigt tagit upp ett av momenten, Ideala gaslagen som en modell för att beskriva atmosfärens fysik, de beskriver ordentligt ideala gaslagen men återkopplar den inte till atmosfärens fysik. En förklaring till detta kan vara att ideala gaslagen tas upp i tidigare kapitel än klimat- och väderprognoser där vanligtvis atmosfären behandlas, därmed glöms kopplingen bort att nämnas.
46
Hur läroböckerna tagit sig an för att förklara och illustrera de olika momenten uppvisar stora likheter. De största skillnaderna finns i de moment som börjar med orientering om och i avsnittet Klimat- och Väderprognoser.
8.1.1 Orientering om…
I de två avsnitten som var i fokus för denna läroboksanalys finns två moment som inleds med orientering om, Orientering om elektromagnetisk strålning och ljusets
partikelegenskaper och Orientering om hur fysikaliska modeller och mätmetoder används för att göra prognoser för klimat och väder.
Hur ska tolkningen av orientering om göras? Det kan göras på många olika sätt allt ifrån att endast nämna moment till en fullständig genomgång. Här får
läroboksförfattaren eller läraren väldigt stort inflytande över vad och hur mycket som de tycker är av intresse för eleverna. Därför faller det sig naturligt att det dessa skillnader mellan läroböckerna finns.
Till saker hör också att både den elektromagnetiska strålningen och ljusets partikelegenskaper återkommer som moment i det centrala innehållet för Fysik 2.
Våg- och partikelbeskrivning av elektromagnetisk strålning. Orientering om elektromagnetiska vågors utbredning. Fotoelektriska effekten och
fotonbegreppet.
(Ämnesplanen fysik, Skolverket, 2011b, s.13) Vilket medför att det blir en balansgång mellan hur mycket som tas upp i Fysik 1
respektive Fysik 2. Inom ramen för studien undersöktes inte hur denna balansgång är gjord för Fysik 1 och Fysik 2 för de fyra läroböckerna.
Gällande orientering om hur fysikaliska modeller och mätmetoder används för att göra prognoser för klimat och väder blir det ytterligare en tolkningsfråga. Inte enbart problematiken med orientering om utan även problematiken med att avsnitten Klimat- och Väderprognoser är nytt och har tidigare inte funnits med som ett avsnitt i
47
8.1.2 Klimat- och Väderprognoser
Som sagt avsnittet Klimat- och Väderprognoser är nytt från och med läroplanen 2011, detta var även anledningen till varför just detta avsnitt valdes för analysen. Eftersom det är nytt finns det inte heller någon rådande tradition eller praxis gällande hur
undervisningen och innehållet i detta avsnitt vanligtvis brukar genomföras (Linde, 2012). Därmed blir skillnaderna i tolkningen av ämnesplanen större mellan de olika läroboksförfattarna, vilket medför större skillnader i läroböckernas innehåll.
Troligen spelar läroboksförfattarnas egna intressen större roll i just detta avsnitt på grund av att det inte finns en bakomliggande tradition. Även om intervjuerna sade att det personliga intresset inte hade så stort inflytande så hade det en central roll när det gällde övergångar mellan olika områden som kan behövas för att göra bättre
förklaringar. I avsnittet Klimat- och Väderprognoser är det dessa övergångar och kringliggande information som skiljer de fyra läroböckerna åt. De huvudsakliga momentet från det centrala innehållet finns med i de fyra böckerna, skillnader ligger ibland annat i hur de framställs, hur djupa förklaringarna är och användandet av illustrationer. Dessa skillnader bottnar sig troligen i läroboksförfattarnas skilda
intresseområden, eller vad som de anser behövs för att på bästa sätt ge en förklaringen för momenten.
8.1.3 Läroplanen i skymundan
Utifrån analysen av de fyra läroböckerna kan det konstateras att ämnesplanen i stor utsträckning uppfylls utav läroböckerna, svårare är det dock att göra samma
konstaterande av läroplanen. Två punkter från läroplanen, examensmålen för
naturvetenskapliga programmet och teknikprogrammet, har tagits med i denna analys, nämligen matematikens och engelskans roll i fysikundervisningen.
I intervjuerna togs det upp att även läroplanen borde påverka innehållet i
läroböckerna och inte endast ämnesplanen. Båda författarna kände till detta mer eller mindre, men hade olika inställningar till hur mycket matematiken skulle involveras i undervisningen. De menade dock båda att det finns svårigheter med att använda sig av för mycket matematik i fysiken eftersom det är väldigt vanligt att elever just har svårt
48
för själva matematiken och då även får svårigheter med fysiken. Även elevernas förkunskaper sågs som problematiska, dvs. hur långt de kommit i
matematikundervisningen.
Specifikt kan ses valet av exponentialfunktion för beräkningar av halveringstid och aktivitet av radioaktiv strålning, ses som ett led i hur mycket matematik läroböckerna i fysik anser att eleverna läst. Två av läroböckerna, Ergo och Heureka!, väljer att inte använda sig av exponentialfunktionen med basen e, där motivationen till detta enligt ena läroboksförfattaren är just att eleverna inte läst tillräckligt med matematik för att de skulle kommit i kontakt med naturliga talet e tidigare. Detta resonemang kan dock problematiseras, eftersom om eleverna kommer att fortsätta med fysik även, på
universitetsnivå så använder man sig av basen e. Även de formelsamlingar som används på gymnasiet innehåller endast formler där halveringstiden och aktiviteten beräknas med hjälp av exponentialfunktioner med basen e.
De varierande förkunskaperna i matematik skulle istället kunna kringgås genom att fysikläraren även har en god förståelse i matematik. Då har denne även möjlighet och kunskaper att förklara de matematiska begreppen som är av intresse för
fysikundervisningen och därmed skulle inte elevernas matematiska förkunskaper ses som ett lika stort hinder.
Beträffande involveringen av engelska i fysikundervisningen ansåg båda läroboksförfattarna att detta inte var något som kanske lämpade sig i en lärobok, alternativt kunde material finnas i en lärarhandledning. Dock menade de att vanligtvis får de in engelskan i sin egen undervisning, genom att ibland samarbeta med engelska lärarna på skolan, alternativt ta med eleverna på föreläsningar på universitet.
Samarbeten kan möjligtvis vara en väg att gå för att få in engelskan på ett naturligt sätt i undervisningen. Externa föreläsningar är även möjligt men kan vara svårt att genomföra på skolor som inte befinner sig i närheten av t.ex. universitet eller högskolor.
Utifrån analysen kan det alltså konstateras att läroböckerna inte tar upp delar av läroplanens innehåll, istället hamnar läroplanen i skymundan för ämnesplanen och det centrala innehållet.
49