Tolkningssituation

Det avslutande temat handlar om informanternas upplevelser av att agera tolk mellan svenska och svenskt teckenspråk. Informanten Fanny berättar att det har hänt att hon fått tolka åt sina föräldrar:

Fanny excerpt 7

46 F: det händer att mina föräldrar frågar någon av mina kompisar som är här då jag måste ju då medla

mellan dem, de förstår ju inte varandra.eller på mataffären mamma betalar med kortet då kanske kassörskan frågar om konto då svarar jag åt henne för hon hör inte kassörskan. Men mina föräldrar har aldrig tvingat mig tolka, det bara blev så. De vet också de inte tvingar oss barn

Informanten Betty kopplar temat till när hon gick i skolan på högstadiet: Betty excerpt 6

72 B: *funderar* ja det var då… på högstadiet, då två lärare som var med och jag samt min mamma som

skulle på kvartssamtal, och tolk kom inte så jag fick tolka, då var en av lärarna mer intresserade av teckenspråk och allt kring teckenspråk. Då blev det inte prat om mig, skönt var det *skrattar*

De erfarenheter informanten Daniella delar med sig handlar om familjelivet eftersom maken är hörande utan teckenspråkskunskaper:

Daniella excerpt 8

32 D: ja asså ja e gift me en hörande kille som inte kan teckenspråk å så har ja döva föräldrar de händer

ganska ofta ((skratt)) för då sitter ja å pratar me min karl å så kommer mamma eller pappa ååh va pratar ni om å så får ja teckna de å sen sitter ja å pratar me mamma o pappa å så kommer min karl å ah va pratar ni om å så får ja översätta de så de händer eh ganska ofta ((skratt)) men de e liksom nu när ja blivit äldre när ja var mindre så har mina föräldrar inte använt mig som tolk så de har varit någon gång ibland liksom ah men skulle du kunna ringa de här telefonsamtalet åt mig då fick ja alltid lön ((skratt))

4.27 Sammanfattning

Huvudavsnittet kring CODA-informanternas upplevelser av tvåspråkighet har besvarats utifrån sex olika teman. I det första temat hade alla tre informanterna från CODA olika uppfattningar och erfarenheter kring vad som är modersmål respektive andraspråk. Informanten Fanny ansåg att teckenspråket var hennes modersmål på grund av att hon lärde sig teckenspråk först, medan informanten Betty kände att svenska är modersmålet av den orsaken att hon använder svenska dagligen. Trots detta lärde sig Betty svenska samtidigt som teckenspråk. Daniella ansåg att både teckenspråk och svenska var hennes modersmål, därför är Daniellas andraspråk engelska. Alla tre informanterna lärde sig svenskt teckenspråk genom föräldrarna och talspråket svenska av skolan, omgivning samt släkt. Med andra ord upplever alla tre informanterna att teckenspråket är en del av deras liv och kan känna sig hemma med språken.

Informanterna Betty och Daniella definierar problem på olika sätt, då Betty tyckte att det var jobbigt att tala under uppväxten, eftersom hon inte kände sig bekväm med att använda talspråket. Daniellas synsätt på temat kring problematik handlade om hur hon skulle ta kontakt med folk och kopplade därför problematiken med de kulturella skillnader som finns mellan dövkultur och hörandekultur15_. Informanten Fanny fann inga problem med språkinlärningen på grund av att hon upplevde att hon ansåg sig kunna insupa både svenska och svenskt teckenspråk utan problem.

Fanny berättade att hon använder mycket teckenspråk idag då hon bor med sin mamma, men har en hörande pojkvän som hon talar svenska med. Med sina syskon talar hon svenska och teckenspråk simultant, något som hon även gjorde under uppväxten med sina föräldrar och syskon. Informanten Betty berättade att hon under uppväxten och idag mest talar svenska, men att hon talar teckenspråk med sina föräldrar och andra döva. Informanten Daniella berättade att hon under uppväxten hade blandat mycket mellan språken beroende på vem hon talat med, exempelvis pratar Daniella svenska och teckenspråk med mamma, endast svenska med pappa och teckenspråk med lillebror. Daniella har även haft flera vänner som tillhör CODA där teckenspråk och svenska kan blandas i samtalen med varandra. Idag använder Daniella teckenspråk främst på sin arbetsplats där teckenspråket används och med föräldrarna. Talspråket använder Daniella i sin familjerelation, men även på jobbet och i andra situationer.

Alla tre informanterna ansåg att vara tvåspråkig är bra och upplever att det inte finns nackdelar med tvåspråkighet. De fördelar informanterna Fanny, Betty och Daniella såg handlade om att

tvåspråkighet i teckenspråk och svenska gör att de kan möta både döva och hörande människor utan problem. De nackdelar som dock dök upp handlade om Daniellas funderingar kring de grammatiska skillnader som finns mellan svenska och svenskt teckenspråk. Daniella menar att dessa skillnader kan försvåra språkinlärningen av det motsatta språket. De skillnader som finns mellan svensk grammatik och grammatik i teckenspråk handlar bland annat om ordklassen verb, eftersom verb på teckenspråk är visuellt och beskrivande på svenska. 16

Alla tre informanterna berättade att de har vänner som är CODA och kan blanda mellan språken då de träffar sina vänner. Betty nämnde dock ingenting om kodväxling när hon berättade om sin vän utan beskrev samtalen med sin vän som om det antingen är svenska eller teckenspråk som

existerade. Daniella berättade även om sin arbetsplats där hon jobbar med både hörande och döva och kan då gärna använda teckenspråk och svenska simultant om exempelvis en teckenspråkstolk inte har blivit bokad och alla på arbetsplatsen behöver höra en sak direkt.