lockan har slagit tolv. Vad hände och vilka slutsatser kan vi ta med oss från balen som vi aldrig kommer att glömma. Vi inleder med att återupprepa vårt syfte för att knyta samman säcken. Som en avslutning ger vi våra sista tankar kring vidare forskning och reflekterar över vår studie.
________________________________________________________________
Syfte
Syftet är att med utgångspunkt i Kalmar Slotts nuvarande utvecklingsarbete skapa förståelse för hur tidigare erfarenheter kan bidra till att stärka en framtida profilering.
___________________________________________________________________________
Balansen mellan historia och framtid bör infinnas
Att se tillbaka på tidigare erfarenheter är alltid bra. Att utvärdera och reflektera leder till ett djupare tänkande vilket kan bidra till att öka förståelse för varför det som händer faktiskt händer. Samtidigt som det är viktigt att se tillbaka på historien får den inte ta en för stor plats. Vi lever trots allt i en föränderlig värld där förutsättningarna skiftar från dag till dag. Med ovanstående resonemang i åtanke vill vi även poängtera att organisationer inte får se för mycket in i framtiden då detta kan bidra till att tidigare misstag återupprepas.
Balansen att se tillbaka på historien och kunna sätta denna i en samtida kontext anser vi vara nödvändigt för att lyckas med en framtida utveckling. Visst kan det kännas tungt att se tillbaka på det som tidigare skett. Vi vill betona vikten av att organisationer vågar ta steget att blicka tillbaka utan att vara rädd för konsekvenserna. Projektgruppen bör vara medveten om att det lönar sig i längden att reflektera över det som inträffat och se det som en kunskapens källa. Genom att balansera dessa delar har organisationen möjligheten att uppnå ett mer effektivt lärande samtidigt som den kan uppnå långsiktiga visioner och ta korrekta strategiska beslut.
Utvärdering är grunden i lärandet
Utvärdering är ett första grundläggande steg i ett utvecklingsarbete. Det är genom utvärdering som lärdom kan tas. Vi ser med oro på att projektgruppen inte verkar inse vikten av de lärdomar som skulle kunna ha tagits tack vare tidigare utvärderingar. Visst kan det tyckas vara
- SLUTSATS-
tidskrävande, dock inte lika tidskrävande som att behöva korrigera onödiga misstag i framtiden.
Att ta in folk utifrån som bistår med sina reflektioner är positivt, dock inte tillräckligt. För att få den kunskapen som krävs bör projektgruppen komplettera det externa resultatet med en intern. Att göra en intern utvärdering handlar emellertid inte om att en enskild person utför denna utan att hela gruppen gör den tillsammans.
Vidare har det visat sig att medlemmarna inom projektgruppen har utvärderat sina egna insatser individuellt i tidigare projekt. Även dessa är värdefulla. Projektgruppen består av kompetenta personer med mycket erfarenhet från tidigare projekt. Vi anser att deras erfarenheter bör komma fram och spridas vidare inom gruppen.
Basen för visionen bör vara lokal
Vi har uppmärksammat att projektgruppens mål i det stora hela har en internationell inriktning. Vi tycker att det är bra att satsa högt men vi ser här en risk. Vi vill framhålla att en bas först och främst borde läggas på regional och lokal nivå för att sedan kunna utvecklas och sedermera byggas vidare på. Läggs basen på en internationell nivå finns risken att ”produkten”, det vill säga den satsning som görs, blir oigenkännlig på lokal nivå. Lyckas gruppen att bygga upp en bas har den i utvecklingsprocessen alltid något att falla tillbaka på.
Näringslivet och lokalbefolkningen bör nyttjas mer
Kalmar är idag en stad som står under ständig utveckling vad gäller näringslivet. På senare tid har vi i lokalpress kunnat läsa om nya företagsetableringar och utvecklingen pekar på att det kommer att fortsätta. Med detta i åtanke vill vi betona vikten av denna, ur vårt perspektiv sett, outnyttjade resurs. Att använda sig av näringslivets resurser som en del av finansieringen är en lärdom som kan tas från jubileet 1997 där man använde sig av sponsorer. Vi ser här att sponsring skulle kunna vara en möjlighet att knyta hållbara band med näringslivet, vilket i sin tur resulterar i en större budget för Kalmar Slott.
Lokalbefolkningen uppfattar vi ofta som en förbisedd målgrupp men med stor potential. Vi anser att projektgruppen i sin strävan mot en internationell mötesplats missar värdet i den målgrupp som redan finns på plats ur ett lokalt och regionalt perspektiv. Då en del av
- SLUTSATS-
lokalbefolkningens skatter läggs på Kalmar Slott, ser vi det som naturlig del att skapa legitimitet hos kommuninvånarna. Satsningarna måste skapa ett värde även för dem.
Prioritering och fokusering på marknadsföring behövs
Den meningsskiljaktigheten vi främst ser och som oroar oss mest är när Åke under sin intervju poängterar att slottet måste sköta delar av sin marknadsföring på egen hand. Detta då slottet endast utgör en del i Destination Kalmars marknadsföring som inriktar sig mot Kalmar Stad. Johan däremot säger något helt annat. Han framhåller att marknadsföringsfrågan för Kalmar Slott är löst med tanke på att Destination Kalmar och Kalmar Slott numera tillhör en och samma organisation.
Vi ställer oss emellertid inte helt positiva till att marknadsföringen i huvudsak kommer ske via Destination Kalmar. I och med detta samarbete ser vi en risk i att slottet kan falla i skymundan. Vi förespråkar därför att slottet delvis bör ha en självständig marknadsföring där fokus enbart ligger på Kalmar Slott.
En faktor som vi ser som en betydande del i marknadsföringen är nyttjandet av en grafisk profil. Att enbart ha en grafisk profil som endast nyttjas i mindre sammanhang anser vi inte skapar den effekten som behövs för att bygga upp en stark profil. Den grafiska profilen bör genomsyra hela kommunen och även regionen. Här kan bland annat flaggor, skyltar och byggnader vara bra sätt att framföra den grafiska profilen på precis som man även gjorde under Unionsfirandet 1997.
Projektgruppen bör skapa en stabil plattform
I vår teori och analys har vi framhållit förutsättningar för hur en bra sammansatt projektgrupp bör se ut. Vi ser att förutsättningarna finns i projektgruppen, dock att de inte verkar utnyttjas till fullo. Gruppen bör satsa på en mer enhetlig samverkan där beslut tas kring vad som ska åstadkommas.
I teorin framhävdes att gruppens sammansättning bör bestå av medlemmar med olika bakgrunder. I projektgruppens fall ser vi att de olika bakgrunderna visas genom olika intressen vad gäller visionen. Olika intressen behöver inte vara ett hinder för det framtida arbetet. Det gäller dock att medlemmarna inser att visionerna skiljer sig åt. Här vill vi trycka
- SLUTSATS-
på att en satsning görs för att tillfredställa allas intressen och att det öppnas upp för en mer öppen kommunikation medlemmarna emellan.
Kalmar Slott – En internationell mötesplats
Att Kalmar Slott ska utvecklas mot en internationell mötesplats är en önskan från projektgruppen och en idé som även vi vill förespråka vare sig det handlar om en nordisk mötesplats eller en inriktning mot Östersjön. Grunden till detta finns redan i slottets historia vilket gör att idén har en naturlig trovärdighet och en stark bas att bygga på. Då vi ser denna satsning som långsiktig har vi även förslag på mindre satsningar som skulle kunna ligga lite närmare i tiden.
1. Att satsa mer på konferenser har varit ett återkommande ämne i empirin. För att skapa en större upplevelse kring konferenser ser vi här en möjlighet i att göra ett konferenspaket. Ett sådant konferenspaket skulle exempelvis kunna innehålla guidningar och gästabud i samband med själva konferensen på slottet.
2. Att satsa på evenemang som drar en stor publik. Sådana evenemang skulle exempelvis kunna vara mindre konserter, fler teaterföreställningar och andra evenemang som uppskattas av den lite bredare publiken. En annan möjlighet skulle vara att anordna olika temakvällar som riktar sig mot målgrupper som barn och ungdomar för att väcka ett intresse för slottet även hos dem.
3. Att satsa på intresseväckande utställningar som inte bara uppmärksammas av invånarna utan även av så kallade kulturturister. Detta vore ett utomordentligt sätt att locka hit turister inte bara under sommarhalvåret utan även under vinterhalvåret som inte är lika välbesökt.
Med detta i åtanke ser vi den framtida visionen för Kalmar Slott framför oss:
”Kalmar Slott skall bidra till regionens utveckling. Platsen ska även etableras som en nordisk arena och som en länk mellan Norden och övriga Östersjöländer.”
En avslutande reflektion kring studien och vidare forskning
Vi har i denna uppsats gått in för att söka djupare förståelse för hur organisationer kan lära från tidigare erfarenheter och på vilket sätt detta kan hjälpa inför framtida profilering. Genom
- SLUTSATS-
att gå in i en projektgrupp som för tillfället är i startgropen för ett nytt profileringsarbete, har vi fått en ökad förståelse för vilken roll historien faktiskt har för ett framtidsarbete. Att det emellertid finns en motvilja att se tillbaka i tiden har vi återkommit till flera gånger i uppsatsen.
Vårt starkaste bidrag med studien har varit att applicera teorier på ett empiriskt intressant och komplicerat fall. Vårt mål har inte varit att generalisera då vi tror att andra kan dra allmänna slutsatser utifrån sina egna erfarenheter. För att gå djupare in i den forskning vi här har påbörjat finner vi det intressant att vidare studier tar sig en titt på andra verksamheter för att se om dessa resultat kan ställas mot dem som kommit fram i vår uppsats.
Ytterligare förslag till vidare forskning finner vi i den inre organisationen av Kalmar Slott, det vill säga de anställda som arbetar på slottet. Vi har i vår studie valt att lägga fokus på projektgruppen som organisation och därmed inte valt att se till de anställda på slottet. Dessa är dock en viktig del i ett utvecklingsarbete och därför finner vi deras perspektiv som en intressant faktor att vidarestudera.
Källförteckning
Litteraturkällor
A
Abrahamsson, B. & Andersen, J.A. (2005), ”Organisation – att beskriva och förstå organisationer” Liber, Malmö
Almqvist. Y. & Fritz, E. (1995) Vem är vi? – Om företags och organisationers livsprocesser och identitet, Mareld, Stockholm
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008) Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, Studentlitteratur, Lund
Andersen, I.B. (1998) Den uppenbara verkligheten val av samhällsvetenskaplig metod, Studentlitteratur, Lund
Argyris, C. (1978) Organizational learning: A theory of action perspective, Addison- Wesley Publishing Company, Inc, USA
Argyris, C. (1990) Overcoming Organizational Defences – Facilitating Organizational Learning, Allyn and Bacon, USA
Argyris, C. (1992) On Organizational Learning, Blackwell Publishers, USA
Aronsson, L. (2007) Kulturell ekonomi – skapandet av värden, plaster och identiteter i upplevelsesamhället, Studentlitteratur, Polen
B
Bergström, B. (2007), Effektiv visuell kommunikation – Om nyheter, reklam och profilering i vår visuella kultur, 6:e Upplagan, Carlssons Bokförlag, Stockholm
Björkegren, D. (1987) Hur organisationer lär, Studentlitteratur, Lund
D
Dahlén, M. & Lange, F. (2003), Optimal marknadskommunikation, Daleke Grafiska AB, Malmö
E
Edenius, M. (2003) Att leda kunskap: Hur lärande och kunskap uppstår i organisationer, Konsultförlaget, Uppsala
Ek, R. & Hultman, J. (2007) Plats som produkt: kommersialisering och paketering, studentlitteratur, Lund
F
Florida, R (2006) Den kreativa klassens framväxt, MediaPrint i Uddevalla AB, Uddevalla
J
Jacobsen, D.I. (2002) Vad, hur och varför?, Studentlitteratur, Lund
Johansson, A. (1992) Hjärtat av Kalmar, Barometerns förlag, Kalmar
Johannesson, A. & Tufte, P.A. (2002) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, Liber, Malmö
K
Kearns G & Philo C (1993) i Ek, R. & Hultman, J. (2007) Plats som produkt: kommersialisering och paketering, studentlitteratur, Lund
Kjellén, B. & Söderman, S. (1980) Praktikfallsmetodik, Liber, Stockholm
Kline, P. & Saunders, B. (1995) Tio steg mot en lärande organisation, Skogs Grafiska AB, Malmö
Kotter, J. (1992) i Wiberg, L. (2001), Visionen – ett ledningsinstrument i lärsamhället, Bookhouse Publishing, Stockholm
M
Mayo, A. & Lank, E. (1995) Lärande i organisationer, Liber- Hermods, Malmö
P
Poole, M.S. & Van de Ven, A.H. (2004) Handbook of Organizational Change and Innovation, Oxford University Press, New York
R
Ries, A. (1996) Fokusering – Ditt företags framtid hänger på det!, HarperCollins Publishers Inc. USA
S
Senge, P. M. (2006) The fifth discipline – the art & practice of the learning organization, Random house business books, London
Senge, P. M. (1995), Den femte disciplinen – Den lärande organisationens konst, Scandbook AB, Falun
T
Thurbin, P.J. (1995) Den lärande organisationen, ISL Förlag, Göteborg
Trost, J. (1997) Kvalitativa intervjuer, Studentlitteratur, Polen
W
Wahlström, L. (1994) i Aronsson, L. (2007) Kulturell ekonomi – skapandet av värden, plaster och identiteter i upplevelsesamhället, Studentlitteratur, Polen
Wiberg, L. (2001), Visionen – ett ledningsinstrument i lärsamhället, Bookhouse Publishing, Stockholm
Woodcock, M. & Francis, D. (1990), Organisationsprofilering – Vilka värderingar inom organisationen leder till framgång, ISL Förlag, Göteborg
Internetkällor
Kalmar Slotts hemsida, hämtat 20080412,
http://www.kalmarslott.kalmar.se/upload/Historia%20hemsidan.pdf
Respondenter
Anders Engström (2008-04-25) Björn Samuelsson (2008-05-06) Christer Bergqvist (2008-05-08) Jan Herstad (2008-05-13) Johan Persson (2008-05-14) Karin Lindvall (2008-04-29) Kyrre Dahl (2008-04-24) Lars W Andersson (2008-04-29) Mattias Nylander (2008-05-07)Patrik Holmberg (2008-05-16) Åke Andersson (2008-04-29)