Efter att ha kontaktat Bruks anger de att deras torkar har en specifik energianvändning omkring 3000 KJ/kg vatten enligt [13]. Dessa förses dock med luft som är relativ högtempererad, nämligen emellan temperaturen 80 °C till 110°C, och detta kan aldrig tillgodoses vid anläggningen i Malå om restvärmen skall kunna utnyttjas från återledningen vid sågen.
I de ”simuleringar” som har gjorts uppnås istället ofta ungefär en specifik energi-användning omkring 4200 KJ/kg vätska, när torkning i två steg tillämpas. Detta är dock ungefär ett snitt värde. När ”simuleringar” har utförts har temperaturverkningsgraden redan fastlagts, såtillvida att utomhusluften förväntas värmas, tills att den underskrider återledningstemperaturen med 5 °C, över året. Detta ger för torkning i två steg, om förlusten från anläggningen för övrigt försummas, ett rimligt värde om 3600 KJ/kg avdriven vätska när utomhustemperaturen är 13 °C.
62 Denna dag var dock återledningstemperaturen från sågen ca 75 °C. Föregående påvisar att de simuleringar som gjorts troligen inte är helt felaktiga, om en jämförelse görs med figur 34.
I den nedanstående figuren 34, kan man se hur den specifika energianvändningen beror av torkluftens temperatur, vid torkning i två steg. Förutsättningen för detta har varit att luft med temperaturen 10 °C, och RF 80 % skall värmas till angiven temperatur i diagrammet.
Figur 34. Beräknad specifik energiförbrukning vid förvärmning av uteluft, 10 °C och 80 % relativ fuktighet. Torkningsprocessen sker i två steg.
Utgående lufttemperatur från torken är 5 °C över mättnadstemperaturen.
När Bruks [13] anger en specifik energianvändning omkring 3000 KJ/kg vatten, så gäller troligen att temperaturen är 110 °C, hos torkluften. För att en anläggning skall kunna uppnå en sådan effektivitet krävs tre steg enligt figur 35, eller någon annan form av effektiv energi-återvinning. Föregående verkar under omständigheterna rimligt. Eventuellt kan detta ha lett till en underskattning av produktionskapaciteten, när en anläggning som verkar i två steg jämförs med en av Bruks anläggningar. Med anledning av ovanstående är troligen vinsten som beräknats för detta fall större.
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000
0 20 40 60 80 100 120
Specifik energi [KJ/kg avdunstat]
Temperatur torkluft [° C]
63 Figuren 35 påvisar hur den specifika energianvändningen beror av torkluftens temperatur, vid torkning i tre steg. Förutsättningen för detta har varit att luft med temperaturen 10 °C, och RF 80 % skall värmas till angiven temperatur i diagrammet.
Figur 35. Beräknad specifik energiförbrukning vid förvärmning av uteluft, 10 °C och 80 % relativ fuktighet. Utgående lufttemperatur från torken är 5 °C över mättnadstemperaturen. Torkning i tre steg.
Ur figur 35 kan man se att den specifika energiförbrukningen, vid värmning till 70 °C hos torkluften, blir ca 3400 kJ/kg. Detta torde gälla för Bruks torkanläggning, vilket står att jämföra med 3600 kJ/kg för torkning i två steg vid samma temperatur. Alltså ger en tork som endast torkar godset i två steg en lägre produktion.
Om den tork som Bruks tillverkar även skulle kunna driftssättas vid en något lägre temperatur, kan troligen vinst nås. Detta är dock ett litet risktagande eftersom vinsten bör bedömmas som lite svag, även när egenproducerad el användes.
För ett högre bränslepris än 170 kr/MWh ökar dock vinsten tämligen mycket, och detta skulle troligen kunna kompensera för eventuella reperationsarbeten som oavsiktligt kan uppstå. Därtill bör påpekas att anläggningen förmodligen håller längre än 25 år, vilket har varit den längsta avskrivningstiden i detta arbete. Detta ökar även i sin tur den vinst som fås från torkningen av bränslet till pannan.
I detta arbete har inte undersökts hur skifttiden påverkar den vinst som kan fås utav att torka bränsle till den egna pannan. Med en skifttid på 16 h kan troligen torkanläggningens effekt minskas, och detta påverkar troligen starkt investeringskostnaden för torkanläggningen, och
0
64 den vinst som kan fås. Med en mindre anläggning bör ju samma mängd bränsle kunna torkas fram om den får arbeta en längre tid. Eftersom dock Skellefteåkraft har fått ta del av
Excelmallen, som använts för att beräkna resultaten, så lämnar jag detta arbete till dem att underöka.
Emellertid bör även understrykas, med hänsyn till det ovanstående, att en mindre
tork-anläggning sänker återledningstemperaturen mindre. Därigenom minskar eventuellt den vinst som kan komma från en ökning av elproduktionen, om en mindre torkanläggning uppföres.
Med de avgränsningar som funnits i detta arbete har jag dock inte haft tid att undersöka hur totalvinsten beror av anläggningens effekt samt skifttiden. Detta kan vara ett viktigt arbete att utföra, om man skall kunna maximera totalvinsten. Med totalvinst avses både den vinst som kommer utav att man torkat bränslet, men även vinsten som följer med en ökning av elproduktionen. För att elproduktionen skall kunna öka måste emellertid framlednings-temperaturen samtidigt sänkas.
Vid anläggningen i Malå finns redan transportörer som kanske skulle kunna användas för att forsla flisen till en torkanläggning. Detta skulle då lösa tranportfrågan, och minska den totala investeringskostnaden, samt kostnaden för driften. Föregående beror på att en elevator då inte behöver inköpas, eftersom det redan finns en på plats. Vad gäller den totala investeringen bör även ifrågasättas ifall befintligt förråd kan användas för att lagra flisen till pannan innan eldning, ifall torkanläggningen skall kunna placeras i nära anslutning till befintlig elevator.
Torkanläggningens bäddyta uppgår nämligen till omkring 54 m2 om effekten hos denna är 1500 kW, detta innebär troligen att 80 m2 yta måste reserveras för anläggningen.
De föregående resultaten visar sammanfattningsvis att en torkningsprocess med hög
effektivitet krävs om en garanterad vinst skall kunna uppnås, när endast bränsle skall torkas till den egna pannan. Det verkar också som om att vinsten starkt gynnas utav ett högt bränslepris, samt om egenproducerad el användes. Det är därför min rekommendation att dessa priser måste avstämmas mot den vinst som kan erhållas innan en investering kan göras.
Vad gäller den anläggning som Bruks tillverkar bör man absolut undersöka vad rördragningen och anslutningen av anläggningen kan kosta, om en investering verkar intressant.
Kostar dock rördragningen mindre än 0,8 Mkr bör en vinst över 60000 kr/år kunna fås vid en avskrivningstid om 25 år. Detta kräver dock att bränslepriset minst är 190 kr/MWh