Tidigare forskning visar att individers förhållningssätt till traditionella könsroller har präglat både män och kvinnors beteendemönster (Holter, 1970; Costa, 2001; Brannon, 2002; Giudice, 2016). I min studie visar dock respondenterna en låg nivå av en traditionell förhållning till könsroller och de manliga respondenterna har en mer traditionell syn än de kvinnliga. Eftersom tidigare forskning visade att kvinnor inte litade på männens förmåga att ta preventivmedel på det tilltänkta sättet på grund av stereotypiska tankar kring könsbeteende (Eberhardt et al., 2009), kan det tänkas att de kvinnliga respondenterna skulle ha en mer traditionell förhållning till könsroller. Frågorna i enkäterna behandlade dock den traditionella könsrollssynen generellt och inte specifikt när det kommer till preventivmedel vilket kan påverka resultaten.
De individer som har en mer traditionell förhållning till könsroller anser att det är enklare att använda preventivmedel. Detta kan förklaras med att individer med en mer traditionell syn
37
anser att det är kvinnans roll att ta preventivmedel. Eftersom det anses vara kvinnans ansvar och alltid varit (Kero et al., 2001; Ekstrand et al., 2007; Smith et al., 2010; Brunner-Huber & Ersek, 2011; White et al. 2013) kan det ses som en enkel uppgift. Detta kan även förklara varför resultaten, dock statistiskt icke signifikanta, visar att de med en mer traditionell syn anser att biverkningar från preventivmedel för män är högre än för kvinnor. Förslagsvis anser de eventuellt att biverkningarna är värre för män eftersom männen inte ska ”behöva” utsätta sig för biverkningarna när en eventuell graviditet ändå påverkar kvinnan mest. Däremot kan det också anses att eftersom kvinnor drabbas hårdare av en graviditet, vägs de biverkningar kvinnor upplever med preventivmedel upp av de positiva effekterna av att undvika oönskad graviditet. Om män och kvinnor upplevde exakt samma biverkningar av preventivmedel borde därför kvinnor ha högre incitament att använda preventivmedel eftersom konsekvenserna av att inte använda det är högre för dem på grund av stereotypiska könsroller där kvinnan förväntas ta hand om barnet.
Synen på traditionella könsroller hade minst effekt och påvisade resultat som merendels var statistiskt icke signifikanta, vilket kan förklaras av att respondenterna generellt förvisso inte hade en traditionell förhållning till könsroller. Om respondenterna hade en mer traditionell förhållning till könsroller hade resultaten troligtvis blivit statistiskt signifikanta och haft en större effekt. Det är dock inte förvånande att respondenterna inte hade en särskilt traditionell förhållning till könsroller, Sverige är ett av världens mest jämställda länder (World Economic Forum, 2015) och eftersom min studie endast innehåller respondenter som har goda kunskaper av det svenska språket, kan respondenterna därför antagandes representera kulturen som råder i Sverige. Sedermera är majoriteten av respondenterna studenter och eftersom tidigare forskning visar tvetydliga åsikter om studenter verkligen representerar generella attityder i samhället (Peterson, 2001; Compeau et al., 2012), kan det vara så att studenter generellt har ett mindre traditionellt förhållningssätt än den övriga befolkningen och därför gav resultatet vid traditionella könsroller det utfallet.
6.4 Könsskillnader
De kvinnliga respondenterna är mer altruistiska och de manliga respondenterna är mer risksökande, helt i enlighet med resultaten från Byrnes et al. (1999), Simmons et al. (2007), Wilson och Csikszentmihalyi (2015) och Rand et al. (2016). De manliga respondenterna hade även en mer traditionell förhållning till könsroller i jämförelse med de kvinnliga.
38
Kvinnor som är mer altruistiska anser att det är större risker med preventivmedel, vilket även stämmer överens med hypotesen, medan män som är mer altruistiska ansåg att det var mindre risker. Förslagsvis kan anledning till detta vara att män har svårare att sätta sig in i situationen med preventivmedel, eftersom de själva hittills aldrig haft möjligheten att använda det. De kvinnliga respondenterna som är mer riskaverta anser att preventivmedel har långsiktiga och allvarliga biverkningar. Detta är i enlighet med Webers et al. (2002) resultat, då den säger att kvinnor är mer riskaverta och ser större risker än vad män gör vid hälsofrågor.
En ytterligare intressant aspekt i resultaten är att både de manliga och de kvinnliga respondenterna graderar de långsiktiga och allvarliga biverkningarna högre om det handlar om deras egna kön. Även om båda könen generellt anser att kvinnor upplever högre biverkningar så graderade männen biverkningar för män som högre än vad kvinnorna gjorde och vice versa. Detta kan indikera att respondenterna har en viss könsbias mot sitt eget kön. Kvinnor och män kan ha lättare att sätta sig in i situationer som rör preventivmedel avsett specifikt för deras egna kön än preventivmedel avsett för det andra könet.
6.5 Metodkritik
Även om kunskapen kring preventivmedel för män visades sig vara tämligen utbrett bland respondenterna insamlades 18 stycken enkäter i den version som nämner preventivmedel för män där respondenterna på olika sätt visade att de inte hade en uppfattning kring preventivmedel för män. Exempelvis finns insamlade enkäter där respondenten skrivit frågetecken i marginalen istället för att fylla i skalorna. Vid eventuell upprepning av enkätutformningen rekommenderas därför att infoga ett kort informationsstycke kring preventivmedel för män i den versionen av enkäten för att vara på den säkra sidan. Eftersom det endast var 18 enkäter av totalt 203, vilket är mindre än 10 procent av enkäterna, är okunskapen om preventivmedel för män inget som kan säkerställas. På grund av detta kan inte slutsatsen att respondenterna inte hade tillräcklig kunskap om preventivmedel för män för att kunna besvara enkäterna dras.
Enligt Ejlertsson (2005) är gruppenkäter en bra metod att använda för att både snabbt få in svar och för att ha kontroll över vilka respondenterna är. Enligt Ejlertsson (2005) minskar det även risken för att respondenterna konfererar med varandra, det vill säga diskuterar frågorna sinsemellan. Ytterligare fördelar med att använda gruppenkät istället för att exempelvis utföra intervjuer är att intervjuareffekten undviks. Vissa frågor i enkäterna är även känsliga,
39
exempelvis kan frågor om preventivmedel upplevas intima, respondenterna kan då via en enkät besvara dessa frågor i vetskap om att det är fullt anonymt och att inte ens utdelaren av enkäterna kommer veta vad just den individuella respondenten svarat.
Att mäta attityder är svårt och om enkäter verkligen får fram den sanna attityden hos respondenterna är diskuterat (Ding et al., 2010). I studien används en Likertskala med spannet 1–5 för att mäta olika attityder hos respondenterna. Problem som kan uppstå vid detta är att respondenterna värderar siffrorna i skalan olika, exempelvis kan en respondent kryssa i en tvåa medan en annan respondent kryssar i en trea när de båda egentligen har exakt samma preferenser. Dessutom kan det vara svårt att bedöma vart gränsen för exempelvis en altruistisk och en icke altruistisk person på skalan går, dock kan en individ som exempelvis graderar sig som en femma i skalan antas vara fullständigt altruistisk. Eftersom skalorna, förutom den egendesignade skalan, och Lotterifrågan sedan tidigare är väletablerade och erkända som bra mått på attityder av forskare (Rushton et al., 1981; Spence & Hahn’s, 1997; Weber et al., 2002; Hartog et al, 2002; Guiso & Paiella, 2008) och därför är välbeprövade anses det inte vara ett problem för denna studie.
7 Slutsats
På ett eller annat sätt påverkar individens nivå av altruism, deras föreställningar om traditionella könsroller och riskbenägenhet riskuppfattningen med preventivmedel. Studien lyfter frågan om varför preventivmedel för män ännu inte finns, vilket kan anses hindra män från att, på samma sätt som kvinnor, kunna styra över sin egen sexuella frihet. Förklaringar till bristen på preventivmedel för män ges förslagsvis av en skillnad i bakomliggande motivationer till att använda preventivmedel, en oro för nya läkemedel och könsskillnader i hur kvinnor och män påverkas av att inte använda preventivmetoder. Resultaten visar att det finns en skillnad både i riskuppfattningen med preventivmedel för kvinnor respektive för män och att riskuppfattningen skiljer sig åt mellan könen. Respondenterna anser att biverkningar med preventivmedel är värre för kvinnor än vad de är för män. Altruism påverkar riskuppfattningen gällande preventivmedel för kvinnor, mer altruistiska individer ser högre risker för kvinnor. Risksökande individer uppfattar risken med preventivmedel som högre än riskaverta och generellt hade riskbenägenheten större effekt på riskuppfattningen hos de manliga respondenterna än de kvinnliga. Individens föreställningar om traditionella könsroller hade minst effekt på riskuppfattningen där de som hade en mer traditionell syn anser att det är enklare att använda
40
preventivmedel. De kvinnliga respondenterna visar en högre nivå av altruism, medan de manliga respondenterna visar en högre nivå av risktagande. Ett intressant resultat är att kvinnor som är mer altruistiska ser större risker med preventivmedel medan mer altruistiska män ser mindre risker med preventivmedel. Detta relateras till att män ännu inte haft möjligheten att prova preventivmedel och kan därför ha svårare än kvinnor att till fullo se alla risker det innebär med preventivmedel. Avslutningsvis visar respondenternas svar en viss könsbias. Kvinnor gradera biverkningar för kvinnor som högre än vad männen gjorde och männen gradera biverkningar för männen som högre än vad kvinnorna gjorde, även om båda könen anser att kvinnor upplever mer risker med biverkningarna.
Vid preventivmedel för kvinnor har hälsoekonomiska utvärderingar utförts. Trussel et al. (2008) utvärdering indikerade att samtliga preventivmetoder som utvärderades hade högre nyttopåverkan jämförande med utebliven preventivmetod. Min studie visar att det finns en skillnad i riskuppfattning beroende på om manliga eller kvinnliga preventivmedel diskuteras. En förståelse för riskuppfattningens påverkan på läkemedel som preventivmedel för män kan i framtiden vara betydande. I den befintliga forskningen angående preventivmedel för män framkommer det i min studie att varken argumentationen att brist på efterfrågan eller att nya läkemedel idag är mer svårgodkända i jämförelse med tidigare läkemedel håller gällande preventivmedel för män. Kostnadseffektiviteten för preventivmedel för män argumenteras för att det bör vara likartad som vid preventivmedel för kvinnor, så länge biverkningarna värderas enhetligt beroende på om det är män eller kvinnor som upplever dem. Implikationerna för detta är då att skillnaderna i riskuppfattningar kan ha påverkat tidigare utförda hälsoekonomiska utvärderingar och bör i framtiden tas i beaktande.
Denna studie bidrar med att fylla en kunskapslucka, men lämnar samtidigt plats åt framtida forskning. En aspekt som inte undersöktes i denna studie är hur utbildningsnivå påverkar riskuppfattning med preventivmedel. Bland mina respondenter har 97 procent påbörjat en utbildning på universitetsnivå och resultaten går därför inte att jämföra med individer med en lägre utbildningsnivå. Utbildningsnivån kan vara intressant att undersöka eftersom riskupfattningen högst troligen påverkas av hur hög kunskap en har om ämnet. Universitetsstudenter kan antas ha ett mer kritiskt förhållande till den information de erhåller via exempelvis media angående preventivmedel vilket kan påverka deras riskuppfattning. En annan intressant aspekt att undersöka är skillnaden med riskuppfattningen kring preventivmedel mellan olika kulturer. Exempelvis visade mina respondenters svar att de generellt inte hade ett
41
traditionellt synsätt på könsroller och eftersom Sverige är en av världens mest jämställda länder (World Economic Forum, 2015) kan det mer jämställda synsättet påverkat mina resultat. En studie mellan olika kulturer eller en studie i en helt skild kultur från Sverige ger troligtvis skilda resultat. Det kan även vara dessa attitydskillnader på grund av kulturen mellan länder som gör att preventivmedel för män ännu inte finns på den svenska marknaden. Exempelvis kanske produktionen av ett sådant preventivmedel kan vara lagd i ett land där acceptansen för preventivmedel för män inte är lika hög som i Sverige och därför inte prioriteras. Detta leder till konsekvensen i Sverige att den inte blir tillgänglig. Därför kan förslagsvis vidare forskning rikta in sig på hur stor marknaden behövs för att preventivmedel för män ska sättas in i produktion.
När preventivmedel för män finns tillgängliga och funnits tillgängliga på marknaden rekommenderas en replikering av denna studie för att se om och hur riskuppfattning mellan preventivmedel för män respektive för kvinnor då ser ut. När preventivmedel för män finns tillgängliga kommer troligtvis kunskapen om manliga preventivmedel vara mer utbrett. En ytterligare intressant skillnad att undersöka när preventivmedel för män finns tillgängliga är medias bevakning och priset på produkterna. Kommer det skrivas mer om biverkningarna män eventuellt kommer uppleva av manliga preventivmedel än vad det gör/har gjorts för preventivmedel för kvinnor? Kommer manliga preventivmedel subventioneras på samma sätt som preventivmedel för kvinnor har gjorts? Aborter i Sverige är i dagsläget högt till antal medan preventivmedelsanvändandet bland kvinnor minskar vilket även leder till frågan om vilka ekonomiska effekter tillgängliga preventivmedel för män kommer att ha i framtiden.
42
Referenser
Aguiar, F. Brañas-Garza, P. & Cobo-Reyes, R., 2009. Are women expected to be more generous? Experimental Economics, Vol.12, No.93.
Andreoni, J., 1990. Impure altruism and donations to public goods: a theory of warm-glow giving. The economic Journal Vol.100, 464-477.
Batson, D., 2010. Altruism in humans. Oxford scholarship online. 1st edition.
Bayer Health Care, 2014. Nova T380, Cu380Ag – Information till kvinnan. Patient information, broschyr. Bayer Health Care: Solna.
http://www.bayerpharma.dk/ebbsc/cms/sv/_galleries/download/bestallning/Nova- T_patinfo_WEB_DEC_2014_URTEXTGODKAeND.pdf. Hämtad: 2017-03-22
Behre, H., Zitzmann, M, Anderson, R., Handelsman, D., Lestari, S., McLachlan, R.,
Meriggiola, C., Misro, M., Noe, G., Wu, F., Festin, M. Habib, N., Vogelson, K., Callahan, M., Linton, K. & Colvard, D., 2016. Efficacy and Safety of an injectable combination hormonal contraceptive for men. J Clin Endocrinol Metab, Vol.101, No.12, 4779–4788.
Brannon, L., 2002. Gender - psychological perspectives. A Pearson Education company, Boston. 3rd edition.
Brunner-Huber, L. & Ersek, J., 2011. Perceptions of contraceptive responsibility among female college students: An exploratory study. Ann Epidemiol Vol.21, 197–203.
Byrnes, J., Miller, D. & Schafer, W., 1999. Gender differences in risk taking: a meta-analysis. Psychological bulletin, Vol.125, No.3, 367–383.
CSN, 2017. Belopp heltidsstudier. http://www.csn.se/hogskola/hur-mycket-kan-du-fa/belopp- heltid-1.2560. Hämtad: 2017-05-11.
Colagross-Schouten, A., Lemoy, M-J., Keesler, R., Lissner, E., & VandeVoort, C., 2017. The contraceptive efficacy of intravas injection of Vasalgel™ for adult male rhesus monkeys. Basic and Clinical Andrology, Vol.27, No.4.
Compeau, D., Marcolin, B., Kelley, H. & Higgins, C., 2012. Research commentary – generalizability of information systems research using student subjects – a reflection on our practices and recommendations for future research. Information systems research, Vol.23, No.4, 1093-1109.
Coniglio, M., Giammanco, G., Bonaccorso, S. & Pignato, S., 2007. Knowledge of HIV infection, risk perception, and sexual behaviour of undergraduates. May female medical students act as peer educators? J Prev Med Hyg., Vol.48, 85–89.
43
Costa, P., Terracciano, A. & McCrae, R., 2001. Gender differences in personality traits across cultures: robust and surprising findings. Journal of Personality and social psychology, Vol.81, No.2, 322-331.
DI, 2017. Natural cycles får certifikat och storsatsar. http://digital.di.se/artikel/natural-cycles- far-certifikat-och-storsatsar. Författare Annakaisa Suni. Hämtad: 2017-03-24.
Ding, X., Hartog, J. & Sun, Y., 2010. Can we measure individual risk attitudes in a survey? Discussion Paper, IZA Bonn, Tyskland, No.4807.
Eberhardt, J., Wersch, A. & Meikle, N., 2009. Attitudes towards the male contraceptive pill in men and women in casual and stable sexual relationships. J fam plan reprod health care Vol.35, No.3, 161-165.
Eidevald, C., 2009. Det finns inga tjejbestämmare – att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. School of education and communication, JU. Dissertation No.4 Ejlertsson, G., 2005. Enkäten i praktiken – En handbok i enkätmetodik. Studentlitteratur, Lund, 2a uppl.
Ekstrand, M., Tydén, T., Darj, E. & Larsson, M., 2007. Preventing pregnancy: a girls' issue. Seventeen-year-old Swedish boys' perceptions on abortion, reproduction and use of
contraception. The European Journal of Contraception & Reproductive Health Care, Vol.12, No.2, 111-118.
Fass, 2017. CERAZETTE – MSD, filmdragerad tablett.
https://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=19971212000066. Hämtad: 2017-03-24.
Fass, 2017a. CILEST 28 – Janssen, filmdragerad tablett.
https://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20011116000277.Hämtad: 2017-04-12.
Fass, 2017b. DEPO-PROVERA – pfizer, injektionsvätska.
http://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=19761001000038. Hämtad: 2017-03-24.
Fass, 2017c. EVRA – Janssen-Cilag AB, Depotplåster.
http://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20020822000037. Hämtad: 2017-03-24.
Fass, 2017d. JAYDESS – Bayer. http://www.fass.se/LIF/product?nplId=20111208000069. Hämtad: 2017-04-12.
Fass, 2017e. MINI-PE – Pfizer, tablett.
https://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=19720310000030. Hämtad: 2017-04-12.
Fass, 2017f. MIRENA – Bayer, intrauterint.
44
Fass, 2017g. NEXPLANON -MSD implantat.
https://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=19990226000145. Hämtad: 2017-03-24.
Fass, 2017h. NUVARING – MSD, vaginalinlägg.
http://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20010921000083. Hämtad: 2017-03-24.
Fass, 2017i. YASMIN – Bayer, filmdragerad tablett.
http://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20000922000045. Hämtad: 2017-03-24.
Giudice, M., 2015. Gender differences in personality and social behavior. J.S. Hyde, Vol.9, 5989-5994.
Guiso, L., & Paiella, M., 2005. The Role of Risk Aversion in Predicting Individual Behavior, Economic Working Paper. Bank of Italy, No. 546.
Harris, C. & Jenkins, M., 2002. Gender differences in risk assessment: Why do women take fewer risks than men? Judgment and decision making, Vol.1, No.1, 48-63.
Hartog, J., Ferrer‐i‐Carbonell, A. & Jonker, N., 2002. Linking measured risk aversion to individual characteristics. Kyklos, Vol.55, No.1, 3‐26.
Heinemann, K., Saad, F., Wiesemes, M., White, S. & Heinemann, L. 2004. Attitudes toward male fertility control: results of a multinational survey on four continents. Human
reproduction, Vol.20, No.2, 549–556.
Hillson, D & Murray-webster, R., 2007. Understanding and managing risk attitude. Gower publishing limited, England, 2nd edition.
Hosker-Field, A., Molnar, D. & Book, A., 2015. Psychopathy and risk taking: Examining the role of risk perception. Personality and Individual Differences, Vol.91, 123–132.
Jacobsson, F., 2005. Den barmhärtige ekonomiten – Effektivitets- och rättviseaspekter på altruism och hälsa. Linköping disseration on health and society, Linköping universitet, No.6. Janssen-Cilag, 2003. Världens första p-plåster finns nu i Sverige. Pressmeddelande.
http://feed.ne.cision.com/client/waymaker1//Commands/File.aspx?id=243217. Hämtad: 2017- 05-13.
Johnson, J., Wilke, A. & Weber, E., 2004. Beyond a trait view of risk taking: A domain- specifik scale measuring risk perceptions, expected benefits, and perceived-risk attitudes in German-speaking populations. Polish Psychological bulletin,3 Vol.35, No.3, 153-163. Kahneman, D., & Tversky, A., 1979. Prospect theory: an analysis of decision under risk. Econometrica, Vol.47, No.2, 263-292.
45
Kahneman, D., Slovic, P., & Tversky, A., 1982. Judgment under uncertainty: heuristics and biases. Cambridge University Press, New York.
Kahneman, D., & Tversky, A., 2000. Choices, values, and frames. Cambridge University Press, New York.
Kero, A., Högberg U. & Lalos, A., 2001. Contraceptive risk-taking in women and men facing legal abortion. The European Journal of Contraception & Reproductive Health Care, Vol.6, No.4, 205-218.
Keynes, J., 1921. A treatise on probability. Macmillan & Co, London, Vol.VIII.
Knight, F., 1921. Risk, Uncertainty and Profit. Houghton Mifflin Company, New York, No. xxxi.
Lawrence, D., Macfarlane, S., & Yanez, C., 1995. Risk-perception: Differences between adolescents and adults. Health Psychology, Vol.3, 217–222.
Läkemedelsverket, 2001. P-piller och risken för blodpropp. https://lakemedelsverket.se/Alla-
nyheter/NYHETER---2001/P-piller-och-risken-for-blodpropp/ Hämtad: 2017-03-23
Läkemedelsverket, 2002. Aborten ökar bland unga kvinnor i Sverige – kan trenden motverkas? https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER---2002/Aborterna-okar- bland-unga-kvinnor-i-Sverige--kan-trenden-motverkas/. Hämtad 2017-03-23. Läkemedelsverket, 2014. Preventivmetoder. https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Sjukdom-och- behandling/Behandlingsrekommendationer---listan/Preventivmetoder-for-att-undvika- graviditet-antikonception-/. Hämtad 2017-03-23.
Läkemedelsverket, 2015. Så godkänns ett läkemedel.
https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Vad-ar-ett-lakemedel/Sa-godkanns-ett- lakemedel/. Hämtad 2017-04-27.
Ochoa, S. & Sampalis, J., 2014. Risk perception and vulnerability to STIs and HIV/AIDS among immigrant Latin-American women in Canada. Culture. Health and Sexuality, Vol.16, No.4, 412-425.
Maharaj, P. & Cleland, J. 2005. Risk perception and condom use among married or cohabiting couples in KwaZhulu-Natal, South Africa. International family planning perspectives, Vol.31, No.1, 24-29.
Parsemus Foundation, 2017. Vasalgel, a multi-year contraceptive.
46
Peterson, R., 2001. On the use of college students in social science research: Insights from a second-order meta-analysis. Journal of consumer research, Vol.28, 450–461.
PUL, 2011. Personuppgifter i forskning – vilka regler gäller? Faktabroschyr skriven av
centrala etikprövningsnämnden, datainspektionen, socialstyrelsen och statistiska centralbyrån.
Ram, T. & Chand, K., 2016. Effect of drivers’ risk perception and perception of driving tasks on road safety attitude. Transportation research, Vol.42, 162-176.
Ramsey, F., 1931. Truth and Probability. New York: Harcourt, Brace and Company. The Foundations of Mathematics and Other Logical Essays, 156–198.
Rand, D., Capraro, V., Everett, J., Brescoll, V., & Barcela, H., 2016. Social heuristics and social roles: intuition favors altruism for women but not for men. Journal of Experimental Psychology: General, Vol.145, No.4, 389-396.
RFSU, 2017. Skjuta myggor med elefantbössa. http://www.rfsu.se/sv/Sex--
relationer/Preventivmedel/Skjuta-myggor-med-elefantbossa/. Hämtad: 2017-03-08.
Roth, M. Y., Page, S. T & Bremner W. J., 2015. Male hormonal contraception: looking back and moving forward. Andrology, Vol.4, No.4, 4-12.
Rushton, J. P., Chrisjohn, R.D., & Fekken, G. C., 1981. The altruistic personality and the self- report altruism sale. Personality and Individual Differences, Vol.1, 292-302.
Samuelsson, E., Hedenmalm, K. & Persson, I., 22 mars 2005. Mortality from venous thromboembolism in young Swedish women and its relation to pregnancy and use of oral contraceptives – an approach to specifying rates. European Journal of Epidemiology, Vol.20, 509-516.
Savage, L. J., 1954. The foundations of statistics. John Wiley & Sons Inc., New York.
Schulz, A., 2015. Altruism, egoism, or neither: A cognitive-efficiency-based evolutionary